Ingen rolig tradition

120 år utan en enda kvinna på scenen. Men i stället för att skamset skylla på problem med rekryteringen slår man sig stolt för bröstet och ser det som en tradition värd att bevara. Det kan bara hända i Lund.

När den här tidningen utkommer har något välbekant hänt i Lund. I Stadsparken har glada studenter druckit öl och antagligen trampat ner en och annan blomma. På Centrala idrottsplatsen har nationerna tävlat mot varandra i dragkamp och andra idrottslekar. Och i AF-borgen har ett gäng killar uppträtt framför några hundra personer i AF-borgens stora sal.
En traditionsenlig Siste april firas med Lundaspexarna på Stora scenen. Att stå där på scen under Siste april är att befinna sig i det akademiska Lunds högsäte. Det är den klassiska Lundahumorns vagga på studenternas mesta högtid – att bli uttagen till scenen är en ära i sig.

För den som vill uppträda gäller det att visa sin kompetens under inprovningen. Och sen är det ju den där grejen också. Det som på Lundaspexarnas hemsida fastställs med orden: ”Lundaspexarna har sedan debuten, då det bara fanns manliga studenter, endast män på scenen”. Där kan man också läsa att ”eftersom regi och manusförfattande förutsätter skådespelarmeriter är även dessa befattningar exklusivt manliga.”
Kvinnor göre sig icke besvär i Lundahumorns finrum. Inte 1886, inte 1950 och inte heller 2009. Alla prestigefyllda platser i Lundaspexet är sedan starten reserverade för män. Det täcka könet får gärna vara med, men de får hålla sig till saker som matlagning, dekor och smink.

Universalursäkten Boelspexarna, som sedan starten 1994 varit ett spex med enbart kvinnor på scen, känns mest som, just det, en tafflig ursäkt. En dålig förevändning att köra på som man alltid gjort. Boelspexet är, med Lundamått mätt, ett relativt nystartat spex som inte kommer i närheten av Lundaspexarna när det gäller uppmärksamhet. Att det är Lundaspexarna som ger föreställningar på studenternas största högtider och som sponsras av svenska storföretag som Kappahl och Tetra Pak är givetvis ingen tillfällighet. Men huvudproblemet är förstås att könet, som inte rimligtvis kan sägas ha någon praktisk betydelse för skådespelartalangen, blir det som avgör vem som får vara med och leka. I teorin skulle man förstås kunna kritisera Boelspexarna på precis samma grunder.

Den högre utbildningen, som krävdes för att få tillträde till maktens korridorer, var precis som Lundaspexarna skriver, länge förbehållen män. Ända fram till 1920-talet var kvinnorna utestängda från de statliga läroverken och många utbildningar på högskolenivå. Som en reaktion växte ett alternativt utbildningssystem för kvinnor fram: de privata flickskolorna. 1927 reformerades skolsystemet och kvinnorna kunde börja på samma läroverk som pojkarna. Flickskolorna förlorade så småningom sin funktion och avskaffades definitivt under 1960-talet.

I dag är det en självklarhet att kvinnor och män, åtminstone utåt, har tillträde till samma positioner. Det könsuppdelade Sverige har passerat sitt bäst-före-datum för länge sedan.
Förutom i Lund då. Under mina år som aktiv i olika studentföreningar har jag ofta förvånats över de traditionella könsroller som obehindrat fortlever i den lundensiska myllan. Praktiska serviceuppgifter som att ordna med mötesfika, vara sekreterare eller skriva ut möteshandlingar sköts inte sällan av kvinnorna medan männen håller hov om sina stora visioner. Visioner som i värsta fall röstas igenom medan kvinnorna är ute i köken för att hämta mer kaffe.

Den stora frågan är varför ingen reagerar. När det gäller studentikosa upptåg verkar det som om man gärna ser mellan fingrarna med både det ena och det andra. Tokroliga grabbar med lösbröst blir ivrigt påhejade av Akademiska föreningen, lokala medier och våra svenska storföretag.

Emma Svensson
Biträdande redaktör

Mest lästa i kategorin



Läsarnas kommentarer på “Ingen rolig tradition”

*

Kommentera gärna innehållet men visa respekt för de personer som figurerar i artiklarna och för andra läsare.

På lundagard.se är du personligen ansvarig för dina inlägg: se till att de följer svensk lag. Redaktionen förbehåller sig rätten att radera inlägg som strider mot de pressetiska spelreglerna.

Läs mer om Lundagårds regler för kommentarer här.
  1. Lisa säger:

    Superbra ledare!

  2. Olof säger:

    Ja, själv tycker jag traditioner är trevligt även om det ibland missgynnar andra. Men det är ju lätt för mig att säga, jag är man och därför väger min åsikt lätt i debatten.

  3. I säger:

    Jag kommer undvika att bemöta retoriken i artikeln utan går rätt på sak.

    Jag finner det intressant att det är skribenten som anser att de som jobbar med dekor, matlagning och smink skulle vara mindre värda än scenensemblen. Denna uppfattning är en produkt av okunnighet och agg och närs av de individer som inte är med i en spexförening. De som spexar vet att det är ensamblen som är det centrala, och att alla har sin, lika betydelsefulla, roll i denna.

    Vidare gör skribenten själv det hon beskyller den traditionstyngda mansdominerade universitetsvärlden för, genom att hon avfärdar Boelspexarna som en “universalursäkt”, stället för att uppmuntra dem till att gro sig till en ännu starkare del av den lundensiska spextraditionen. Det är genom uppmuntran och kontinuitet som man etablerar traditioner, och jag är övertygad om att Boel i likhet med Lundaspexarna har sin plats i denna.

    Skribenten har alldeles rätt i att “storföretag som Kappahl och Tetra Pak” stödjer Lundaspexarna. Hon utelämnar dock detaljen att samma företag även sponsrar Boelspexarna samt ytterligare en handfull av Lunds spexföreningar. Det är också mycket riktigt att Lundaspexarna, som ett utskott inom AF är ivrigt påhejade av Akademiska föreningen. Akademiska föreningen nöjer sig dock inte med detta utan brukar med lika glad iver heja på Boelspexarna, som ju också är en del av AF.

    Slutligen. Det finns 13 spexföreningar i Lund där två enbart har män och en enbart har kvinnor på scen. När blev mångfald ett problem?

  4. Calle säger:

    Jag kan verkligen inte förstå vad det är som är så fel med att Lunda- och Boelspexarna väljer att enbart ha män respektive kvinnor på scen. Vad har det med jämlikhet att göra? Det är två olika spex för guds skull, inte riksdagen, en arbetsplats eller en universitetsstyrelse, då hade jag kunnat förstå kritiken och till och med hållit med.

    Sen kan jag hålla med om att traditioner faktiskt går att ändra på men det verkar inte särskilt givande i de här fallen.

  5. Jonna säger:

    Jag som kvinna och student i Lund blir jag bestört över din ledare..Jag menar, du kritiserar på ett ovärdigt sätt Lunds Universitet och det kulturella studentlivet. Som ett exempel på något riktigt bra och roligt är just när dessa manliga lundaspexare går upp som kvinnliga karaktärer på scen och kör sin grej. Med glimten i ögat skojar de om politik, könsskillnader/roller på ett värdigt och komiskt sätt. Hade det varit en kvinna som gjort samma roll är jag tveksam på att det hade varit lika roligt. Jag är ingen spexfantast men Lundaspexarna är riktigt jävla bra! Jag håller inte alls med dig.

  6. J säger:

    Håller med de flesta ovanstående skribenter.
    Under flera års tid har Lundaspexarna bestått av en kvinnlig majoritet, även på chefsposter. Att skribenten nedvärderar det arbete som dessa spexare gör för ensemblen vittnar om en dålig insikt i hur ett spex fungerar. Varenda spexares arbete är lika viktigt och det är något som inpräntas från dag ett.
    Avslutningsvis kan jag bara påpeka att Lundaspexarna våren 2009 drog fulla hus, trots minimalt utrymme i exempelvis Sydsvenskan, vilket visar hur uppskattad denna förening är inte bara hos den “akademiska eliten”, utan hos småbarnsfamiljer, studenter och tillresta från hela landet.

  7. Johannes Igelström säger:

    Man kan tycka vad man vill om denna tradition och i sak är jag beredd att hålla med Emma till viss del. Men vad är nyhetsvärdet i denna ledare? Den skulle kunna vara skriven för 2, 15, 50 eller 75 år sen. Är det sådan nyhetstorka på Lundagårds redaktion att man inte kom på något fräschare än en traditionsenlig siste april som den alltid har firats? Kommer nästa ledare att berätta om magnoliorna som blommar i Lundagård eller promoveringen i domkyrkan eller dylika självklarheter? Jag har blivit bortskämd med större nyhetsvärde i ledaren än det här och hoppas på bättring till nästa nummer!

  8. Karl Liebknecht säger:

    Instämmer med föregående skribent. Jag kräver att alla ledare först skickas till J.I. för att få dennes “seal of approval” före publicering alt. att J.I. får exklusivt uppdrag att författa alla ledare hädanefter så att det blir garanterat rätt, tidsenligt och läsvärt. Det är dessutom en självklarhet att man inte skall skriva om problem som redan är omskrivna och kända sedan tidigare - det är ju t.ex. ett jävla tjat om Obama, Dawit Isak, Darfur, finanskrisen och EU i media. Guuud så lågt nyhetsvärde, det där känner vi ju redan till. Nej, skriv hellre intressanta krönikor om det senaste herrmodet inom kåreliten och hur oumbärlig och älskad kåren är av en förkrossande majoritet av studenterna.

  9. Pelle2 säger:

    Seså Karl, tom. Lenin hade en känsla för stil. Dags att uppdatera din sommargarderob!

  10. S.M. Kirov säger:

    Den ultraliberale Igelström, som tycks hänga i stråket mellan Juridicum, Scandinavian Sportsmen, Malmö Nation och lyxrestaurangen på Klostergatan, har av någon anledning i studentfrågor en milt uttryckt traditionalistisk uppfattning. Passar kanske in i CV:t när man ska söka jobb hos kapitalet när man blir klar med studierna i 35-årsåldern?
    Med denna personlighetsklyvning är det inte underligt att Igelström dessutom tycks förespråka någon sorts självcensur på ledarplats när galoscherna för en gångs skull inte passar, i LUNDAGÅÅÅÅRRRD av alla ställen, denna männens och den sociala exklusivitetens traditionella högborg. Att hänvisa till “nyhetsvärdet” är ju bara löjligt, Lundagård är ingen nyhetstidning, har aldrig varit och kommer högst sannolikt aldrig att bli det heller.

  11. Johannes Igelström säger:

    “ultraliberal”
    “hänga i stråket mellan Juridicum, Scandinavien Sportsmen, Malmö nation och lyxrestaurangen på Klostergatan”
    “traditionalistisk uppfattning”
    “söka jobb hos kapitalet”
    “blir klar med studierna i 35-årsåldern”
    “förespråka..självcensur”

    Skönt att en av klagobröderna äntligen har bevisat att allt bara handlar om påhittade fördomar. När jag rättar S.M. Kirovs beskrivning av mig mot facit blir det 0 rätt av 6 möjliga.

  12. Ali säger:

    Kirov: J.I är långhårig och hänger där arkitektstudenter i gemen hänger men allt det han dementerade i föregående inlägg mot din bild av honom är de facto vad han egentligen vill vara, bli eller tillhöra därav hans “originella” engagemang i något som skall gynna han och hans dylika/eventuella vänner. De som redan passar in i din beskrivning är sådana J.I och andra nötter här har valt att värna om samt upprätthålla som ideal varpå dessa skall i framtiden och om möjligt gärna nu tilldela J.I medaljer och gemenskap. Därför faller bilden.

    Således, vissa vill tillhöra och kämpar såsom J.I medan andra tillhör redan och behöver inte besvära sig ens att dölja fasaden då till synes andra gör det så mycket bättre åt dem.

  13. För fan säger:

    Ska ni kommentera, så kommentera sakfrågan och slopa personangreppen.

    Det är uppenbart att det Igelstöm vill få fram är att så snart det sinar i nyhets- eller debattkällan, tar Lundagård fram sin gamla käpphäst; det manliga förtrycket mot de kvinnliga studenterna och i synnerhet denna företeelse inom spexvärlden. Det har debatterats förr, med samma argument som idag och det har inte tillkommit något nytt som rör om i grytan. Då är det dags att sätta fokus annorstädes, speciellt om man inte har journalistisk fingertoppskänsla nog att hitta nya infallsvinklar.

  14. Johannes Igelström säger:

    “långhårig”
    “hänger där arkitektstudenter i gemen hänger”
    “föregående inlägg..är de facto vad han egentligen vill vara, bli eller tillhöra”

    Om ni nu ska sysselsätta er med personliga påhopp och analysera vad jag är för en prick(lite roligt vad folk kan få för sig om en) så borde ni väl ändå lyckas finna något som stämmer. Men min inte allt för djärva gissning är att Lundagårds läsare nog intresserar sig mer för sakfrågorna än huruvida jag är långhårig eller var jag går ut på restaurang!

    Om Kirov och Ali mot förmodan verkligen vill veta mer om mig är ni hjärtligt välkomna att skicka ett personligt mail istället. Kontaktuppgifter finner ni i namnlänken.

  15. Karl Liebknecht säger:

    …låt “För fan” och Igelström bilda en speciell Lundagårdscensurkommitté, som med fingertoppskänsla lyfter ut långtråkiga ämnen och “käpphästar” som ex. diskriminering pga kön och istället lyfter in extra q-verser, rykande aktuella reportage om ex. den fina kamratandan på Thomanders, tester av olika punschmärken, värdet av att värna våra stolta traditioner, hyllningar till hans majestät konungen och hans akademiska bedrifter och vår rena, blågula svenska fana.

  16. Samuel säger:

    Dina fördomar är tröttsamma min vän.

  17. Johannes Igelström säger:

    Reportage om kamratandan på Thomanders, värdet av traditioner, konungens akademiska meriter och att vår fana är blågul har inte heller något större nyhetsvärde för mig. Censur hör hemma i de kommunistiska staterna som Karl ser upp till och inte i Lundagård. Jag tänker främst på Vitryssland och Nordkorea där tidningarna knappast har något nyhetsvärde alls när de bara skriver om självklarheter såsom att Kim Jong-Il är störst, bäst och vackrast om och om igen.

  18. Kan folk läsa... säger:

    Jag har läst Johannes synpunkter om ledaren några gånger nu och får inte ihop Alis, Kirovs eller Karls påhopp på Igelström.

    Igelström skriver “i sak är jag beredd att hålla med Emma”. Kirov skriver därefter att Igelström “har av någon anledning i studentfrågor en milt uttryckt traditionalistisk uppfattning.” Karl skriver senare att Igelström vill “värna våra stolta traditioner”. Anser Kirov och Karl det traditionalistiskt att som Johannes föredra kvinnor på Lundaspexarnas scen som Emma lyfter fram i ledaren? Eller hur ska jag tolka era kommenterar med hänvisning till vad Igelström faktiskt skrev?

    Var går det att utläsa att Igelström vill censurera? Att ha synpunkter på Lundagårds artiklar är väl knappast samma sak som att vilja “förespråka någon sorts självcensur på ledarplats” eller att “bilda en speciell Lundagårdscensurkommitté”?!

    Jag är positivt till debatt och meningsskiljaktigheter. Men när det som i detta fallet handlar om personligt påhopp där ni lägger ord i mun på Igelström han aldrig skrivit undrar jag vad ni är ute efter? Ni hävdar dessutom att Igelström är för traditionen med Lundaspexarnas manliga ensemble när han defakto är emot den vilket uttryckligen står svart på vitt i hans första inlägg här. Praktiserar man Alis tolkning att “allt det han(Igelström) dementerade i föregående inlägg…är de facto vad han egentligen vill vara, bli eller tillhöra..” så blir debatten på Lundagård ett riktigt lågvattenmärke. Jag är rädd för att om ni fortsätter med dessa personliga påhoppen utan relevans, källhänvisning eller efterforskningar(lär er att googla vet ja!) så blir det censur på Lundagårds debattforum där kommentarerna kommer att behövas godkännas av Lundagård innan de publiceras. Denna utveckling vinner knappast någon på.

  19. Alfred säger:

    Jag håller med “Kan folk läsa…”. Lägg av med personangreppen. Det är ju så lågt och påvisar ju bara bristen av konkret fakta och verkliga åsikter. Ni låter som pompösa barn som har blivit bestulna sitt godis och nu gråter ut er frustration - men ingen lyssnar så ni skriker bara för skrikandets skull. Skärp er!

    Gällande nyhetsvärde så anser jag inte att en ledare måsta hålla sig till nyheter. En gammal käpphäst kan också vara bra att rida på ibland. Jag har svårt att tro att Lundaspexarna och Boel kommer ändra sig för att Emma tycker att de har fel, men det är väl en fråga som mår bra av att lysa lite då och då. Om inte annat för att de som är engagerade i organisationerna ska ställa sig fråga “är detta rätt? känns detta bra?”. Tycker de det ska de väl fortsätta med det de gör.

    Det fina med ledaren är ju också att här kan redaktörernas åsikt förmedlas. Ny eller gammal spelar ingen roll. Nästa redaktör kanske kommer beklaga sig över utvecklingen i studentkulturen. “Varför får kvinnorna så mycket plats?”, “Vart tog antisemitismen vägen?” och “Var är kärleken till fosterlandet?” kanske blir de frågor som ventileras efter sommaren. Jag tror inte att så blir fallet.

  20. Pelle2 säger:

    Alfred, det är väl lite osmakligt att klumpa ihop kärleken till fosterlandet med sexism och nazism? =)

  21. J säger:

    7000 personer såg Lundaspexarnas föreställningar under siste april-uppsättningen i våras. Detta är en ansenlig siffra och visar om inte annat att folk i Lund vill se Lundaspexarna. Vilka andra evenemang i Lund lockar så många att samtidigt ta del av lokal kultur?

    Jag förmodar att detta sticker i ögonen på en tidning som (bortsett från redaktörens kritik) inte skriver en rad om Lundaspexarnas uppsättning, men väl om Lunds Nya Studentteater eller Smålands Nations ockupanter. Nåja, ni må tycka att folk är dumma som uppskattar spex, men som tur är lever vi i ett land där vi har valet att gå och titta eller inte göra det. Svårare än så är det inte.

  22. Karl Liebknecht säger:

    Vilket bra argument - om 7 000 pers vill ha något, så är det bra och bör inte ifrågasättas. Hahaha, good one!
    Med samma argument kunde vi ju ex. legalisera fyllekörning och narkotikamissbruk. Det är ju sååååå många som gillar att köra fulla och att knarka, så därför är det ju meningslöst och dumt att diskutera hur nyttiga/onyttiga de här grejerna är för samhället i en krönika i en tidning, inte sant?

    Nej, självklart är det inte så. Det bra och nyttigt att jämställdhetsfrågan debatteras och belyses med jämna mellanrum i Lundagård. Spexfnoskigheterna, skuggdoktorandträsket och frånvaron av kvinnliga professorer är alla sjukdomstecken på ett för gammalt universitet med för unkna traditioner och en för förlegad kvinnosyn. Ovanstående text är mycket angelägnare läsning än reservationslösa hyllningar till kapitalismen, nyutnämnda kårnissar och q-verser om brorsans korridorare.

  23. Jonathan säger:

    Ja Karl, det är jättebra.

  24. Karl Liebknecht säger:

    …kul att du håller med mig! :-)

  25. J säger:

    Att jämföra en ideell studentförening där folk (med en övervikt för kvinnor) frivilligt väljer att lägga ner en månad av sin tid för ett gemensamt mål med fyllekörning eller narkotikamissbruk är smaklöst. Om Lund har 30,000 studenter och Lundaspexarna lockar 7,000 personer så får man nog mena att intresset är oslagbart.

    Och ja, det är bra att jämställdhetsfrågan debatteras, men dessvärre vittnar dina inlägg om en avsaknad av spexerfarenhet och vad det egentligen innebär. Detta gör att dina inlägg blir helt omöjliga att ta på allvar. Besök någon av Lunds spexföreningar, de som bara har kvinnor eller män på scen, eller de som har både och, så kan du återkomma sen. Dina klichéartade utspel om att Lundaspexarna skulle vara emot kvinnliga professorer osv. bevisar att du fastnat i en gammaldags syn på föreningen.

  26. Karl Liebknecht säger:

    Vad jag försökte komma åt var argumentet “7000 pers tycker det är bra, alltså är det bra” jfr med “100 biljarder flugor kan inte ha fel, ät skit!”

    Jag jämför alltså inte de här grejerna direkt, såklart. Ett pisstråkigt sexistiskt Lundaspex är såklart mer uthärdligt än rattfylleri. Ett Lundaspex är inte heller skit, åtminstone inte i bokstavlig mening.
    (Var har du förresten läst att jag anser att Lundaspexarna är emot kvinnliga professorer?)

    Däremot är Lundaspexarna en institution som bara kan fortleva i sin nuvarande form på ett universitet som är de misogynas våta dröm. Att du medvetet missförstår och sedan spelar indignation är mer ett mått på din förmåga att spela teater (kanske ett resultat av spexerfarenhet, vad vet jag).

    Någon annan förde tidigare fram att endast två av 13 spex är könssegregerade, så vad är problemet? Tja, varför inte ett käckt litet studentikost rassegregerat spex kanske? Lunds universitet och kåren har ju stolta storsvenska traditioner när det gäller exkludering av ex. judar och handikappade. Den senare gruppen får ju t.ex. inte vara med i årets doktorspromovering - det är ju 2009 för sjutton gubbar - på lika villkor. Så typiskt Lund.

    Jag tror att ingen vill ha ett samhälle, ett näringsliv, en offentlig sektor som fungerar som Lundaspexarna, hur festliga deras föreställningar än kan te sig för de 7000 särskilt upplysta besökarna.

    Till sist - när det gäller spexens otroliga popularitet - så kan man ställa sig frågan varför dessa spex inte förekommer på alla orter, varför de inte sänds primetime på tv eller säljer i miljonupplagor på DVD. Hela världen utanför Lund kanske har missförstått hela grejen?

  27. J säger:

    Du blandar ihop begreppen. Tre av 13 spex är könssegregerade varav ett av de största, tillika ett AF-utskottet, har en kvinnlig scenensemble. I fallet med doktorspromoveringen håller jag helt med dig om att handikappade diskrimineras, jag känner personen i fråga som anmälde detta. Varför du lyfter fram detta som en del i din argumentation är lika orimligt fallet med kvinnliga professorer. Du tillskriver spexföreningar, i synnerhet Lundaspexarna, saker som är direkt falska, vilket gör hela din argumentation svår att bemöta. Att döma av ditt alias verkar du inte vara någon vän av att varje individ för göra det val han/hon önskar göra. Nåväl, din uppenbara brist på insikt i spexvärlden gör att detta blir en snedvriden diskussion om saker som ingen i Lundaspexarnas ensemble står för.

    Avslutningsvis, gällande varför spex är populärt i Lund, så är den enkla förklaringen att det i Lund och Uppsala finns en tradition av spex sedan 1800-talet. Att spex inte är populärt i Stockholm (även om Lundaspexarna drog fulla hus där förra hösten) är lika logiskt som att buskis är stort i Halland där Stefan & Krister förvaltar den traditionen. Säga vad man vill om den humorn, men det torde vara uppenbart att olika konstformer är olika uppskattade i olika delar av landet. Indirekt kan man dock säga att spexgenren nått ett stort genomslag även nationellt i form av Hasse Alfredson, Varanteatern, HippHipp eller Grotesco (Henrik Dorsin var, precis som Fredrik Lindström, spexare i Stockholm).

  28. Karl Liebknecht säger:

    Det enda jag önskar mig är ett universitet, en kår, ett studentliv m.m. som inte särbehandlar pga etnicitet, ras, klass, kön, handikapp eller whatever, och där alla är välkomna överallt.

    Jag vill ha ett universitet där man åtminstone någon gång emellanåt kan träffa på en kvinnlig professor, en kår som har studenternas stöd och som i sina historiska annaler inte har en omröstning där man ville kasta ut judar och spex där alla kan delta på exakt lika villkor oavsett hur man ser ut mellan benen och där de framförda alstren inte är fullspäckade med slipprigheter, sexism och unkenhet.

    Men det är att begära för mycket i den akademiska bondbyn.

    Till sist har du rätt i att jag till skillnad från dig inte är vän av att låta alla göra precis som de vill. Jag är alltså inte libertarian eller anarkist som du. Jag vill ha lagar. Det skall inte vara möjligt att fritt välja att diskriminera sina medmänniskor.

  29. J säger:

    Jag håller med dig i allt; jag vill inte heller ha ett universitet som särbehandlar folk pga ras, etnicitet, kön, handiikapp eller whatever, och jag är varken liberarian eller anarkist. Ditt problem är att du tillskriver en ideell spexförening alldeles för mycket ansvar gällande Lunds universitet och alla dess brister. Boelspexarna har bara kvinnor på scen, Lundaspexarna bara män. Folk betalar för att se spexen. Punkt. Sen ska vi göra allt vi kan för att få påverka de orättvisor som alltjämt finns på universitetet, men vi ska angripa rätt fiende.

  30. Karl Liebknecht säger:

    Oj, jag ber om ursäkt. Då får jag komplettera: “Det skall inte vara möjligt att BETALA för att främja diskriminering av sina medmänniskor.”

    Hade man startat en aldrig så ideell och frivillig spexförening som inte tillät judar på scen hade det blivit rätt äckligt. Detta ÄVEN om folk frivilligt betalade för att se judefria föreställningar, och ÄVEN om spexföreningen inte kan tillskrivas judefientliga åsikter i övrigt eller kan hållas ansvarig för hela världens judeförföljelser. Det hade varit motbjudande ändå, liksom.

    Lundaspexarna kan inte ta ansvar för hela universitetets misogyni, det håller jag med om. Men de kan börja med att reformera sitt eget hörn av universum.

  31. J säger:

    Framför du det kravet till Boelspexarna också, som i så fall diskriminerar män?

    Jag vet inte var jag ska börja bemöta dig så jag avstår nog faktiskt. Du saknar totalt någon form av insikt i spexvärlden och drar upp massa felaktiga liknelser om judar osv. Det är som att diskutera amerikansk politik med någon som inte vet vem Barack Obama är.

    Lycka till med ditt korståg och må du en gång nå insikten att Karl Liebknechts tankar i själva verket var lika unkna och destruktiva som universitets syn på judar eller kvinnor någonsin varit.

  32. Karl Liebknecht säger:

    Svar ja, självklart, vad trodde du? Boelspexarnas försök att skapa “balans” är helt missriktat och dessutom såklart patetiskt, ett sugigt utslag av Fredrika Bremer-”feminism”.

    Korståg? Du - jag är inte kristen, så korståg är inget för mig.

    En gissning: Du vet förmodligen inte särskilt mycket om Karl Liebknecht, annat än vad du ev. läst på Wikipedia efter att du för första gången hörde talas om hans namn när du såg mitt nick. Det är OK, ingen är perfekt. Man måste trots allt vara mer än lindrigt läskunnig för att hitta och förstå fakta.

    Nu skall det bli gott med ett stort glas välsmakande sprit.

  33. J säger:

    Jag kan villigt erkänna att jag inte är en kännare av Karl Liebknecht, vore önskvärt om du kunde erkänna att du inte kan något om spexvärlden.

    Sprit var ordet!

  34. k säger:

    Jag hoppas att smålands nation förlorar sitt alkoholtillstånd, att lundagård slutar slösa miljlöresurser och läggs ner och jag hoppas att kvinnor kan förstå vilken jävla makt de har över männen och sluta gnälla.

    Jag hoppas verkligen att Emma Svensson går förbi och säger hej till alla glada tjejer i sminket, dekoren, syet, sexmästeriet, mediokret och öleriet m.m. och frågar dem om vad de själva tycker i frågan.

    Men jag gissar på att Emma blev nekad att stå på scen i boel och behövde ta ut ilskan på något!

    Tack!

Trackbacks/pingbacks

  1. Pingback från Studentvärldens paradox « Om jag låter bli att vakna, så blir det inte morgon lika fort

Kommentera