”Många kränker medvetet studenternas rättigheter”

För ett år sedan fick studenterna en ny rättighetslista, men åsidosättandet av rättigheterna är så utbrett att listan håller på att bli en papperstiger.
Det skriver Christian Stråhlman, ordförande för Lunds universitets studentkårer.

Som student är det inte alltid lätt att göra sin röst hörd när man vill prata med myndighetskolossen Lunds universitet. Därför är det fantastiskt bra att vi studenter har rättigheter. Utan rättigheter hade livet som student inte varit så roligt, och därför är bevakningen av dina rättigheter en av kårernas viktigaste uppgifter.

I december 2008 fastställde universitetsstyrelsen rättighetslistan - ”Riktlinjer för relationen mellan Lunds universitet och universitetets studenter”. Den kom till efter initiativ från studenterna och det var studenterna som skrev förslag på nya regler och riktlinjer.
Kårerna som arbetade med rättighetslistan var framgångsrika och stärkte dina rättigheter på flera områden. Till exempel ska alla på universitetet numera använda anonyma tentor, undervisning får inte ske på kvällar och helger, universitetet får inte göra undervisning obligatorisk utan att motivera det, och mycket annat.
Men vad tjänar det till att ha en rättighetslista om den inte följs?

Tyvärr finns det många ställen på Lunds universitet där man konsekvent bryter mot rättighetslistan. På vissa ställen är det på grund av okunskap – sådant kan man förlåta. Men på alltför många utbildningar bryter man mot rättigheterna mycket medvetet. Motivering: Utbildningen är så ”speciell” att rättigheterna inte fungerar att använda.
Den typen av åsidosättande av rättighetslistan är så utbredd på universitetet att rättighetslistan håller på att bli en papperstiger. Problemet är att det saknas uppföljning och kontroll av rättighetslistan.

Vid Göteborgs universitet finns det sedan många år en studie-regelskommitté dit man kan anmäla när någon vid universitetet bryter mot reglerna. För kårerna, som ofta får hantera ärenden där studenter har hamnat i kläm, är det enormt värdefullt att man kan få en oberoende granskning och tolkning. Det är också en möjlighet för både lärare, studenter och administration att ge sin syn på olika ärenden.
Att få en oberoende granskning innebär också att man kan diskutera och tolka rättigheter. Så gör man rättigheter bättre och tydligare. Den som är notorisk regelbrytare måste också få veta det.
Att kallas till utfrågning av universitetet är trots allt en starkare markering än att få en pekpinne av kåren.
Lunds universitets beslut att skaffa en rättighetslista är ett gott steg för studenternas rättssäkerhet. Men utan ansvar, uppföljning och kontroll faller systemet platt.

Vi studenter behöver någonstans att vända oss när regler bryts. Om vi på universitetet gemensamt kan arbeta med att rättigheterna ska respekteras tar vi ytterligare ett steg mot högsta kvalitet i all utbildning.
En studieregelskommitté skulle stärka studenterna och universitetet.

Christian Stråhlman
Ordförande för Lunds universitets studentkårer

Mest lästa i kategorin



Läsarnas kommentarer på “”Många kränker medvetet studenternas rättigheter””

*

Kommentera gärna innehållet men visa respekt för de personer som figurerar i artiklarna och för andra läsare.

På lundagard.se är du personligen ansvarig för dina inlägg: se till att de följer svensk lag. Redaktionen förbehåller sig rätten att radera inlägg som strider mot de pressetiska spelreglerna.

Läs mer om Lundagårds regler för kommentarer här.
  1. Ann-Katrin Bäcklund säger:

    Christian,

    I vilka situationer bryter man mest frekvent mot uppförandekoden mot studenterna. Finns institutioner bland dem du kallar notoriska på vår fakultet? Om vi vet så har vi chans att följa upp.

    Ann-Katrin Bäcklund, Dekan S-fak

  2. Christian Stråhlman säger:

    Ann-Katrin:

    Jag är glad att se att du engagerar dig i detta. Arbetet med att stärka studenternas rättigheter blir mycket lättare när man har fakultets-/områdesledningarna med sig. Det är en förutsättning för att rättighetslistan ska vara ett fungerande dokument eftersom det idag är områdesstyrelserna som har ansvaret för uppföljningen. Jag ska säga dig att fakultets-/områdesstyrelserna har tagit denna uppgift på varierande stort allvar. Jag har själv jobbat mycket med en fakultet som inte hade något intresse av att diskutera hur studenternas rättigheter skulle tillämpas. Utan varesig sanktionsmöjligheter eller tryck uppifrån är det hopplöst att försöka driva på för en förändring av missförhållanden. Min bild är också att tillämpningen av rättighetslistan skiljer sig mycket från fakultet till fakultet, men också mellan olika institutioner och utbildningar. Jag tror att universitetet på flera punkter skulle kunna nå en större samsyn om rättigheterna om det fanns ett forum där studenter, lärare och annan personal kunde diskutera tillämpning, uttolkning och utveckling. Det borde inte vara möjligt för en lärare att bara hävda att en rättighet inte går att följa. Jag tror inte att personal på universitetet bryter mot rättigheterna för att det är roligt. Jag tror att det är okunskap i de flesta fall. I andra fall struntar man i en rättighet för att man tycker att den är orimlig. Det är den typen av ignorans som vi måste råda bot på. Jag tror på dialog. Min erfarenhet är tyvärr att områdena inte klarar att hantera det. Därför sneglar jag på Göteborg där man har ett forum på universitetscentral nivå som tar denna diskussion. Jag vill väcka tanken att det är något liknande vi behöver i Lund.

    Tyvärr kan jag inte ge dig ett direkt besked angående förhållandena på din fakultet. Jag vet dock att du har två lokala kårer som värnar studenters rättigheter högt. Om du och din fakultetsledning lyssnar och diskuterar med dem tror jag säkert att ni kan lösa problem gemensamt.

    Christian Stråhlman
    LUS ordförande

  3. Knorre säger:

    Mycket text, lite innehåll. Grattis till en lyckad byråkratförvandling!

Kommentera