Glädjen i fokus
Som namnet skvallrar om kommer inspirationen från klubblivet i Miami, som enligt Jonas Hansson är en metropol för techno och house. Det är utifrån egna erfarenheter av nöjeslivet där som han och de andra initiativtagarna skapat klubbkonceptet.
– När man kommer in på en klubb där känner man sig glad och välkommen. Det är den känslan vi vill plocka fram här.

Ikonen ska symbolisera samarbete, tradition och studentliv. Har det redan hunnit skapas traditioner i Studentlund?
− Lunds studentliv står för glädje och engagemang, en tradition som återfinns i Studentlund. Traditioner behöver inte vara gamla, Studentlund är en ny sådan.

Ni har 130 anmälda deltagare på Facebook, dränks ni i kreativa bidrag?
− Vi har inte fått in några förslag än. Men vi är inte oroliga! Tävlingen startade först 8 mars och håller på till den 21 mars. Och kommer det in ett bidrag den 22 så slänger vi det inte i sjön…

Loggan ska vara svartvit, är det inte dags att skaffa färgskrivare?
− Vi vill visa att Studentlund är något nytt och då är det bra med neutrala färger som inte associerar med andra loggor. Men får vi in en färgad logga så får vi diskutera saken, alla förslag är välkomna!

Vad är det för ett utomordentligt pris som utlovas?
− Studentlunds beredningsgrupp har många förslag men det är inte bestämt vad det ska bli ännu, men jag kan avslöja att det är ett mycket fint pris som har ett värde för både studenter och icke-studenter.

Att utbildningsdepartementet knappt tre veckor innan propositionen ska presenteras i riksdagen bestämmer sig för att i stället marknadsföra ett egenhändigt omarbetat förslag, kan därför bara tolkas som ett brott mot varje princip om studentfackligt medbestämmande. Trots detta pekar det mesta på att regeringen nu kommer att be riksdagen ta ställning till ett kvalitetssystem som inte alls är förankrat hos vare sig lärosätena eller studenterna.

Därför är det bra att både Lus-ordföranden Christian Stråhlman och prorektor Eva Åkesson skrivit till högskole- och forskningsminister Tobas Krantz för att protestera mot den nya propositionen.

Även om det naturligtvis inte uppväger för det faktum att man brutit mot en viktig kooperativ kutym, går det dock inte heller att blunda för att även utbildningsdepartementets förslag har en del styrkor. Till exempel har departementet utökat HSV:s trestegsskala, för att betygsätta utbildningar, med ytterligare ett betygssteg. Dessutom vill departementet att det lägsta betygssteget resulterar i indragen examensrätt.

Dessa tillägg och ändringar må vara på sin plats, men får som sagt aldrig ursäkta att man frångår principen om studentmedverkan. Frågan väcks också om varför departementet valde att presentera sitt förslag med så kort varsel. Om det inte varit för att vi bor i Sverige (där studentintresset så klart aldrig ignoreras), hade man nästan kunnat tro att departementet medvetet försenade tillkännagivandet av sitt förslag för att försäkra sig om att det inte skulle finnas tid till en kompromiss.

Viktigt med engagerad ledning
– Det viktigaste för att få ett miljöarbete att fungera är faktiskt att kuratelet och seniors är engagerade och arbetar med det, säger Siri Klason,
Nationen samlar poäng genom att arbeta inom olika områden. Det kan till exempel handla om att minska elförbrukningen eller använda säsongsanpassade råvaror.
– Vi har utgått från det kravdokument som finns. Det är en bra bas att utgå ifrån, säger Siri Klason.

Smålands av med grodan
Sedan några år tillbaka delar Hållbart universitet ut Nationsgrodan som ett miljöcertifikat till de nationer som på olika vis arbetar aktivt för ett hållbart studentliv. Alla nationer har möjlighet att ansöka om Nationsgrodan. Men att man fått Nationsgrodan tilldelad till sig en gång innebär inte att man kan ta den för givet, Hållbart Universitet följer med jämna mellanrum upp hur nationerna sköter sig. De kan även ta tillbaka Nationsgrodan om det skulle behövas.
Smålands nation fick erfara detta då de missade den inspektion som måste genomföras.
– Det är inte så dramatiskt som det kanske ser ut. Smålands Nation har fortfarande tillräckligt med poäng och inspektionen kommer förhoppningsvis att ske inom en snar framtid, skriver Nina Ramsauer från miljöutskottet på Smålands nation i ett mejl till Lundagård.

Karnevalstest
När Peggy Klein väl äntrade scenen var stämningen på topp och Internationella kvinnodagen till ära, passade kuratorn på att säga några ord om kvinnorörelsen. Därefter ville hon göra ett litet ”karnevalstest” på publiken och uppmanade alla att snurra tre varv åt vänster.
– Är ni yra? frågade hon sedan publiken.
– Ja!
– Karnevalsyra! utropade Peggy Klein.
Till publikens jubel höll hon sedan upp en kondom och uppmanade alla att ha kul på karnevalen, men att också vara säkra.

”Brett spektrum”
Anna Knutsson, Lundakarnevalens presschef, säger att de valde Peggy Klein eftersom de vill ha ett brett spektrum av karnevalsnedräknare.
– Dessutom är det nog många som tycker att det är kul att återse henne under lite annorlunda omständigheter.
Peggy Klein berättar för Lundagård att hon själv är gammal lundastudent, men att hon framförallt känner en anknytning studentlivet eftersom hon träffar så många studenter i sitt jobb.
– Jag kände mig hedrad när jag blev tillfrågad att vara med, säger hon.

”Våld är inte bara knytnävsslag”
Under dagen hölls även ett seminarium på Sol-centrum som gick under rubriken ”Har våldet ett kön?”. Några av de som föreläste var Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och Anna Gustavsson, kriminalkommisarie. Publiken bjöds på teaterföreställningar som handlade om omväxlade könsroller och föreläsningar om olika former av våld innan dagen avrundades med ett panelsamtal. Medverkande i panelen var bland annat Maria Chowdhury, studentombud för Lus och en av arrangörerna av seminariet. Hon var nöjd med att samtalen inte bara belyste det fysiska våldet.
–Våld är inte bara knytnävsslag. Det symboliska våldet som begränsar kvinnors handlingsutrymme är lika viktigt att betona. Det kan till exempel handla om att någon annan bestämmer vilka kläder de ska ha på sig, berättar hon.
Är du nöjd med dagen?
– Ja, det är jag. Det är bra att extra fokus läggs på problemet med våld mot kvinnor under denna dag. Men detta är ett arbete som ska ske hela tiden, inte bara på den internationella kvinnodagen, säger Maria Chowdhury.

Slitna frivilliga
Det problem som oftast tas upp när man frågar studenter, är bristen på kontinuitet, som uppkommer när ledande aktiva snabbt sliter ut sig på sin fritid.
– Om fler personer hade arrangerat det tunga arbetet i studentverksamheten så hade det varit enklare att skapa kontinuitet och ett mer stabilt arbete, säger Sofie Bodker som sitter tillsammans med Helene Christianssen på Studenterhuset.
Detta problem känner även Emil Saggau igen.
– För varje terminsstart får kårerna driva nya kampanjer för att locka till sig frivilliga på grund av det stora bortfallet. Men gällande avlöning är vi väldigt restriktiva, dels för att vi inte har råd och dels för att vi har en princip om att politisk studiebevakning inte ska ske avlönat. Vi har redan gått i konkurs två gånger under vår livstid på grund av finansiella problem.

Vill minska beroendet
För att finansiera kåren går lärosätet in och betalar lokal- och representationskostnader.
Detta skapar ett beroende som har kritiserats inom kåren, precis som diskussionerna har gått i Sverige, berättar Emil Saggau.
– Vi jobbar ständigt för att minska beroendet av lärosätet genom att försöka hitta andra finanseringsmetoder. Men som det ser ut nu kan vi inte klara oss utan bidragen från universitetsledningen.
Vad tycker du om avskaffandet av det svenska obligatoriet?
– Vi har faktiskt bjudit in flera svenska kårer till Köpenhamn och fört en diskussion kring hur ni kan göra efter att obligatoriet försvinner. Vi kan i alla fall visa upp ett scenario utan tvingande medlemskap, vilket måste vara inspirerade.

Läs mer
I Danmark betalar studenterna varken för studiebevakning eller sociala aktiviteter.