Med blick in i fågelhjärnan

- in Forskning
@Lundagård

Nya rön visar att fåglars tänkande kan vara lika avancerat som människo-apornas. Nu storsatsar Lunds universitet på fågelforskning.
– Om 50 år kanske vi tycker det var galet att vi en gång såg djuren som primitivt tänkande varelser, säger projektledaren Mathias Osvath.


Forskarnas generella uppfattning har länge varit att fågelhjärnan är primitivt utvecklad. Men 2002 kunde man bevisa att fåglars framhjärna till stor del motsvarar däggdjurens hjärnbark, som används för många av våra mest avancerade tankar och beteenden.

I Cambridge utförde forskare ett experiment på en råka som fick se en vätskefylld bägare. I bägaren guppade en larv fastsatt på en korkbit utom räckhåll. Likt berättelsen om den törstiga kråkan kom råkan i experimentet på lösningen att släppa ner småsten i bägaren så att vattennivån höjdes. En över 2 000 år gammal fabel visade sig alltså vara sann.

Mathias Osvath
Mathias Osvath

Internationell forskning

Insikten om fågelhjärnans kapacitet har lett till att intresset för att lära sig mer om fåglars tänkande är enormt stort bland dagens forskare. Detta märks inte minst vid Lunds universitet. Kognitionsvetaren Mathias Osvath var den som startade upp fågelforskningen i Lund. För två år sedan byggde han en forskningsstation vid sitt hem i Brunnslöv. I en bur sattes sex unga råkor att växa till sig under Mathias Osvaths övervakande hand.

Till sommaren kommer råkorna att vara fullvuxna och redo att börja utsättas för ett antal experiment.

– Kråkfåglars tänkande har man inte så mycket kunskap om. Vi var ett antal forskare som insåg detta och på en konferens nu i somras sa vi nästan i mun på varandra att vi måste starta ett projekt. Samma tester på kråkfåglar kommer att göras på labb i bland annat England, Japan och USA. Efter det ska resultaten koordineras, säger Mathias Osvath.

Jämföra apor och kråkor

Förutom kråkfåglar är Mathias Osvath även expert på människoapornas tänkande. På Furuviks djurpark och univer-sitetets primatforskningsstation jobbar han med att försöka tränga in i deras hjärna och förstå deras sätt att tänka.

Hans studie om apors goda planeringsförmåga hamnade nyligen på två ansedda populärvetenskapliga tidskrifters topplistor över förra årets mest betydelsefulla forskning.

Nu ska apornas beteende och sätt att lösa problem jämföras med kråkfåglarnas.

– Syftet är att se till likheter i beteendet för att därmed också kunna förklara tänkandet, säger Mathias Osvath.

Fåglar och människoapors senaste gemensamma släkting levde för över 300 miljoner år sedan. Sedan dess har deras hjärnor och nervsystem utvecklats till att se helt olika ut.

Men exemplet med råkan och den vätskefyllda bägaren är ett bevis på att vi tycks besitta snarlika mentala förmågor. I liknande experiment har nämligen apor löst problemet på ungefär samma sätt.

– När en apa och människa har samma beteende säger vi ofta att det är för att vi menar samma sak. Våra nära släktskap och liknande drag gör att vi ger samma förklaring åt samma beteende. Hos fåglar, som är en så avlägsen släkting, vet man inte exakt vilka processer som ligger bakom beteendet, säger Mathias Osvath och ger ett exempel:

– När fåglar kommer ihåg var de gömt sin mat så använder de sig såklart av minnet. Men vilken typ av minne? Är det samma typ som människan har? Det är sådana frågor vi måste ställa oss.

Det är med en tydlig entusiasm som Mathias Osvath förklarar vad forskningsresultaten kan komma att handla om i framtiden.

– Personligen är jag väldigt intresserad av medvetandet. Det vill säga om djur kan stänga ögonen och återuppleva något som har hänt och sedan veta att minnet är deras eget. I så fall är frågan om medvetandet har uppstått hos vår gemensamma förfader eller om det utvecklats flera gånger under evolutionen.

En sådan upptäckt skulle även kunna omkullkasta synen på människan som unik.

– I dag tycker vi att det är galet att vissa för 50 år sedan såg svarta som mindre intelligenta människor. Om 50 år kanske vi tycker att det är lika galet att man trodde samma sak om djuren.

Text: Erik Ottosson
Foto: Stina Qvarnström

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Karnevalskommittén möter dagens ljus

Efter att valberedning lämnat sina förslag, fyra motkandidaturer