Olika krav för en poäng

- in Nyheter

Det råder olika krav på utbildningar inom olika ämnesområden. Och studenterna är

väl medvetna om dessa och väljer också taktiskt utifrån den kunskapen. Den

bilden ger ett samtal med tre företrädare för universitetet.

Av Högskoleverkets rapport Studentspegeln, som kom i höstas, framgår att de

förutfattade meningarna om studenternas arbetsinsatser  har visst fog för sig.

Mer än hälften av studenterna som läser humaniora eller teologi vid de stora

universiteten i Sverige ägnar mindre än tjugo timmar i veckan åt sina studier.

Samtidigt pluggar majoriteten läkar- och civilingenjörsstudenter minst trettio

timmar i veckan.

 

Kraven för låga

Det klassiska riktmärket fyrtio timmars arbetsvecka för en högskolepoäng gäller

med andra ord ganska få studenter. Dessutom är skillnaderna stora.

Greger Andersson, dekanus på humanistiska fakultetens historisk-filosofiska

sektion, har snabbt en förklaring på de låga arbetsinsatserna från studenter

inom humaniora.

– Våra resurser räcker bara till 5 -6 undervisningstimmar i veckan. Man har

konstaterat att ju fler undervisningstimmar studenterna har, desto mer tid

lägger de också på självstudier. Detta innebär att om vi istället fick resurser

att ge 10-12 undervisningstimmar i veckan skulle arbetsinsatsen öka ordentligt.

Studenter arbetar i regel för att klara av de tentor och arbetsuppgifter som ges

till dem och frågan är om humanisternas låga arbetsinsats inte bottnar i för

lågt ställda krav.

– Det är klart att om studenterna läser i snitt tjugo timmar i veckan och det är

en hög genomströmning, då kan ju kraven vara för låga, konstaterar Eva Åkesson,

vice rektor vid universitetet.

 Men den förklaringen ställer inte Greger Andersson upp på.

– På min institution tycker studenterna att det ställs för höga krav.

På Lunds tekniska högskola, LTH,  har signalerna från Studentspegeln snarast

varit att teknologerna jobbar för mycket.

– Vi är medvetna om att vi på den tekniska sidan ligger i överkant av den

arbetsbelastning som är bra för ett maximalt lärande, men vi tycker inte att det

är orimligt att man för en högskolepoäng får arbeta full tid, säger Per

Warfvinge, LTH:s vicerektor.

 

”Studenter är taktiska”

Såväl Per Warfvinge som universitetets vicerektor, Eva Åkesson, anser att

studenter är väl medvetna om den ojämna arbetsbelastningen och att den

medvetenheten också präglar deras val av utbildning.

– Elever och studenter är många gånger taktiska och strategiska. Jag tror att de

ofta vet mycket och är medvetna om att det är på det här sättet, säger Eva

Åkesson.

Trots att de humanistiska institutionerna misslyckas med att hålla sina

studenter sysselsatta på heltid så har antalet platser successivt utökats de

senaste åren. Dessa platser fylls med studenter som tar stora lån för att få en

utbildning.

Men Eva Åkesson tror inte att situationen utgör något större problem eftersom

studenterna kan ta ställning när de gör sina val.

– Jag tycker att studenter ska leta upp de utbildningar som kräver mest eftersom

man då får bäst utbildning och blir bäst rustad för arbetslivet.

Skillnaden mellan tjugo och fyrtio timmar i veckan blir sammanlagt två års

studier på en magisterutbildning. Går det då i ett sådant läge att tala om att

de olika utbildningarna ligger på samma nivå?

 

Måste titta på kvalitet

– Rent spontant så känns det ju inte som det, säger Eva Åkesson, men menar

samtidigt att man också måste titta på kvantitet och kvalitet.

– Rent kvalitativt kanske man får gjort lika mycket på tjugo timmar som på

fyrtio. Men jag tror nog ändå att ett par timmars extra studerande i veckan gör

en skillnad i det långa loppet.

 

”Det finns inget som heter underkänt”

Studenternas ojämna arbetsbelastningen gör att kårernas arbete skiljer sig

mycket åt. Humanistkåren verkar för att höja nivån och arbetsbelastningen på

sina utbildningar medan Teknologkåren arbetar för att deras studenter ska få

mindre att göra

– På grund av våra läsperioder som innebär att vi läser tio poäng på åtta

veckor, har vi en väldigt hög arbetsbelastning. Vi skulle hellre se att vi hade

längre läsperioder och nio-veckorsperioder diskuteras nu, säger Marcus Degerman,

vice ordförande för Teknologkåren.

Varken han eller Humanistkårens vice ordförande, Christian Resebo, tycker det är

rimligt att arbetsbelastningen är så ojämn som den är idag. Ett högskolepoäng

ska motsvara en full arbetsvecka, menar de båda.

Universitetet anser att den låga arbetsinsatsen från humanister beror på för få

schemalagda timmar och för lite resurser. Christian Resebo tror dock att den

låga studieintensiteten även har andra förklaringar.

– Det här är i väldigt hög utsträckning en attitydfråga som kanske i botten

grundar sig på en resursfråga.

Som ett exempel på attityder berättar han om en lärare han pratat med. Läraren i

fråga hade fått in en studentuppsats som var uppenbart kopierad från internet.

När läraren rådfrågade sin prefekt om hur fusket skulle tacklas så fick han

svaret att ”det finns inget som heter underkänt”.

Christian Resebo menar att det nu krävs en bred diskussion om vilka krav som ska

ställas på studenter respektive institutioner.

– Ibland får man en känsla av att studenter kräver en undervisning där kunskapen

ges till dem som om de kollade på TV, och så ska det ju naturligtvis inte heller

vara. Men arbetsbelastningen får inte fortsätta ligga på den pinsamma nivå som

den gör idag.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

“Fri akademi eller genusdoktrin?” – Höstens första studentafton

För första gången någonsin kunde man följa Studentafton