Nyutexaminerade doktorer ska få ökat stöd

- in Nyheter

I dag kommer nyutexaminerade doktorer ut till en mättad arbetsmarknad.

Men i den nya forskningsproposition öronmärker regeringen pengar till forskarassistenter och forskarskolor för att försöka rätta till obalansen.

Andelen doktorer som kan fortsätta sin forskarkarriär efter avlagd examen har minskat drastiskt. Medan antalet årligen avlagda doktors- och licentiatexamina fördubblades under 1990-talet i Sverige, hölls antalet forskarassistenttjänster konstant.

Nu presenterar regeringen i sin forskningsproposition storslagna planer på hur problemet ska lösas. Av de 2,3 miljarder som svensk forskning ska dela på går 521 miljoner till att universitet och högskolor ska kunna utöka forskning och forskarutbildningar. Tanken är att lärosätena bland annat ska kunna anställa fler forskarassistenter. För Lunds universitet handlar det om 40 miljoner kronor.

Sveriges förenade studentkårer är nöjda med propositionen men menar samtidigt att det finns mycket mer att göra. Om det ska bli attraktivt att göra akademisk karriär måste regeringen börja med att förbättra villkoren redan i ett tidigare skede i forskarkarriären menar de. Som det ser ut idag försörjs många doktorander av stipendier och utbildningsbidrag.

– Det är bara när alla doktorander kan erbjudas fast anställning som det blir tillräckligt tryggt att forska, säger vice ordförande Nina Gustafsson Åberg.

På Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet är man försiktigt positiv till de ökade anslagen.

– Att antalet forskarassistenttjänster ska öka är jättebra, säger dekanus Bengt Söderström. Men vi vet ännu inte vad de verkliga effekterna kommer att bli. Merparten av pengarna kommer ju först år 2008.

Och Bengt Söderström är kritisk till de stora orden i politiken. Han menar att universitetens ekonomi har blivit hårt ansträngd av de ökade examinationskraven på både grund- och forskarutbildningen.

– Den del av de 2,3 miljarderna som vi får del av kommer främst täcka upp för de ökade kostnader som vi redan haft, säger han.

Bengt Söderström förundras också över att en så stor del av propositionens pengar är öronmärkta till olika projekt och anställningsformer. Forskningsvärlden skulle må betydligt bättre om den fick reglera sig själv i större utsträckning menar han. Men på utbildningsdepartementet förklarar politiskt sakkunnige Wille Birksten att staten inte vill pytsa ut pengar hur som helst:

– Det här är samma pengar som skulle kunna betala vård och skola. Om vi bara skulle ösa ut pengar och inte förklara vad de ska användas till så tror jag inte vi skulle få några alls. Nu har vi ju fått ganska mycket pengar till forskningen och det känns väldigt bra.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

“Fri akademi eller genusdoktrin?” – Höstens första studentafton

För första gången någonsin kunde man följa Studentafton