Beredskap saknas när stressen rinner över

- in Nyheter

Trots att den stressrelaterade ohälsan bland studentlivets hel-

tidare uppenbarligen är stor, finns det fortfarande inga skriftliga riktlinjer för hur man ska förebygga den.

I våras gjorde Lundagård en undersökning bland personer som jobbar heltid inom kårer och nationer. Då uppgav flera att de kände sig stressade och hade dåligt samvete för att de inte hann träffa sina vänner.

I en ny rundringning till kårerna och nationerna har det visat sig att nästan alla tycker det är viktigt att tala om problemet och att uppmärksamma det, men att ingen har några stadgar eller dokument att förlita sig på. I stället sker det förebyggande arbetet muntligt.

Ser inget behov av en stadga

Teknologkårens ordförande Axel Andersson har regelbundna samtal med alla heltidare för att fånga upp tecken på ohälsa. Han har fått information om upplägget av det förra presidiet och tycker inte att det är nödvändigt med några skriftliga riktlinjer.

– Vi har en så pass föränderlig organisation att skriftliga regler oftare ställer till det än de hjälper, men självklart är det

viktigt att de inte glöms bort, säger han.

Ingen av nationerna kan uppvisa skriftliga stadgar vare sig det gäller förebyggande arbete eller hur man ska agera om någon faktiskt blir utbränd och sjukskriven. Sydskånskas prokurator  Sammy Tawakkoli tycker inte att det är problematiskt.

– Jag tror inte att det skulle gå så långt inom vår organisation. Vi fångar upp varandra innan det händer, säger han.

”Vi jobbar alltid för långa dagar”

Flera av organisationerna tycker att det vore bra med mer konkreta riktlinjer. Ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren, Hannah-Maria Skoglund, säger att det muntliga avtal de har i dag inte är nog och att det så fort som möjligt ska nedtecknas i ett dokument.

Hon tycker att det är viktigt med skriftliga dokument främst eftersom folk som jobbar heltid inom kåren är ”arbetsgalningar”.

– Vi jobbar alltid för långa dagar, vi måste finnas där för studenterna. Även om vi tar allvarligt på frågor om vår arbetsmiljö är det alltid bra att ha det på papper, säger hon.

Kåren har även pratat om att utforma en krisplan för att veta hur de ska agera om någon faktiskt går in i väggen.

– Det har hänt förr och då var det ren tur att folk runt omkring hade erfarenhet och visste hur de skulle hantera det, men man är aldrig beredd,  förklarar Hannah-Maria Skoglund.

Krisplanen uppdateras

Lundaekonomernas krisplan håller på att uppdateras och ordförande Jonas Wendt säger att den nya versionen ska innehålla ett avsnitt som går mer in i detalj på just stressrelaterad ohälsa och dess konsekvenser.

Varför behövs det?

– Det vore oprofessionellt  om något hände en av våra heltidare och vi inte visste vad vi skulle göra.

Andra tycker att det vore överflödigt att upprätta en speciell krisplan för just utbrändhet. Kalmar nations generella krisplan reglerar hur man ska agera om någon råkar ut för sjukdom eller olycka och kuratorn Carl Knutsson tycker att det är tillräckligt.

– Det ger samma effekt för nationen ifall någon råkar ut för en bilolycka som om man går in i väggen, så den täcker upp tillräckligt, säger han.

text stina linde

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Utflykter på cykelavstånd

Stannar du i Lund i sommar? Vill du