Från ett vitt hus till ett annat

Washingtons diplomatkvarter har bytts mot Åstorps utkanter. Jonas Hafström är äntligen hemma. Som ny styrelseordförande för Lunds universitet vill han betala tillbaka till det som gett honom allt.

– Oj, du tappade visst någonting här, utbrister Jonas Hafström fryntligt och böjer sig ned för att plocka upp en enkrona längst in under Café Athens disk. Tjejen framför oss i kaffekön ler.
– Tack, säger hon.
– Det var så lite! svarar han glatt. Han vänder sig mot mig.
– Vad vill du ha för något? Är du sugen på en bakelse? Vill du ha en sån där? frågar Jonas och pekar på en kaka för 24 kronor.
– Kaffe duger, svarar jag.
– Jaha, är du säker? säger Jonas nästan lite förnärmat.
– Ja, det är okej.
– Okej! Nästa gång, då.

Jonas Hafström är sedan 1 mars Lunds universitets nye styrelseordförande. Han är professorssonen som frodats i Lunds akademiska miljö och vuxit ut till att bli en prisad diplomat.

Under Bildtregeringen på 1990-talet var Jonas Hafström utrikespolitisk rådgivare och politisk sakkunnig på Statsrådsberedningen. Trots det ryggar han tillbaks lite när jag frågar om vad han röstar på – kanske för att det är en fullständigt uppenbar fråga.

Han slänger ett snabbt öga mot sin pressekreterare som sitter med på intervjun.
– Jag har alltid röstat på Moderaterna, svarar Jonas Hafström.

Efter många inrikespolitiska uppdrag blev Jonas Hafström 2004 stationerad i Bangkok som svensk ambassadör. Det var samma år som hela världen skulle få lära sig vad en tsunami är för något.

Hans diplomatiska insats under tsunamikatastrofen julen 2004 kom att bli en tillgång för Sverige och han tilldelades senare efter Hans Majestät Konungens medalj av åttonde storleken med Serafimerband för sitt arbete.
– Varje diplomats viktigaste uppgift är att hjälpa sina medborgare som är i nöd. Detta sattes under extremt test under tsunamin. Vi i Sverige är duktiga på detta arbete och hade ett starkt team där nere, förklarar Jonas Hafström.

Det var dock inte alla lika överens om. Jonas Hafström fick vass kritik från bland annat Expressens evige kolumnist Lars Lindström i samband med medaljutdelningen.

Men kritiken fick inte fäste och under 2007 blev Jonas Hafström Sveriges ambassadör i Washington. 2013 kom han tillbaka till Sverige.

I dag är han pensionerad och bor utanför Åstorp i Skåne, men är fortfarande folkbokförd på en adress i Stockholm.
– Det tar ungefär femtio minuter till jobbet. Det är så skönt att sätta sig i bilen och bara bränna ner längs E6:an. Jag har en Volvo XC60. Den är lysande rolig att köra. Man sitter lite högt, du vet, sen bara cruisar man fram, skrattar han.
– Men skriv inte det!

20150330Najla
Foto: Najla Vallander

 

Han bor tillsammans med sin hustru och hund. Två av hans tre barn studerar på Lunds universitet.

Universitetet sitter djupt rotat i släkten. Jonas pappa Gerhard Hafström fick en professorstjänst i rättshistoria vid universitetet när Jonas var åtta år. Han flyttade till Lund och lämnade inte förrän 20 år senare.
– Jag har en juris kandidat från universitetet, säger Jonas Hafström.

Hur engagerad i studentlivet var du?
Jag skulle säga att jag var tämligen engagerad, skrattar han.
– Allt började med att jag var ordförande för Lunds akademiska officerssällskap – det var en studentförening som var bland de äldsta i landet och sysslade med försvarsupplysning. Jag var också övermarskalk för universitetet.
– Sedan kårpolitiken, förstås. Jag var ordförande för Fria studenter, FRIS. Jag minns valet till kårordförande 1975. I detta val ställde Femvak (dåvarande Teknologkåren, reds. anm.) upp, som ville bli egen studentkår. Vi bildade då en koalitionsstyrelse tillsammans. De blev en egen kår först tio år senare och det understödde jag.

Det var politik redan då? (Frågan syftar på för hans egen del, men Jonas Hafström väljer att tolka det som att jag menar i bland Lunds studenter.)
Det var mycket mer politik då. Det fanns ju politiska partier både till höger och till vänster.

Hur minns du din studietid?
Som en enorm frihet. Man visste inte vad som skulle hända dagen som kom. Det var en utmaning, man var tvungen att hitta sin egen takt. Det var inte självklart för mig.

jonashafstrom1
Jonas Hafström i Lundagård nummer 9/1974.

 

Hur var du som student?
Jag harvade mig igenom utbildningen i alla fall, säger han.

Faktum är att han fick två godkänt, sex icke utan beröm godkänt och sex med beröm godkänt. Han styr återigen in samtalet till studentlivet.
– Den stora skillnaden gentemot nu är att det är mycket mer campusstämning nu. Tidigare läste man hemma. Den studiemiljön som finns i dag är oerhört berikande med alla byggnader, minglet och diskussioner, säger Jonas Hafström och låter nästan lite drömsk.

När var du på sittning senast?
–  Jo, det var inte så länge sedan, seddu!

Oväntat.

Det var på studentafton 2011 eller 2012. Då pratade jag och Per T Ohlsson från Sydsvenskan om USA. Vi satt i Lilla salen och sedan var det eftersits i Nya Festsalen.

Har du någon favoritdryckesvisa?
Hmm, det måste nog vara Så bister, kall sveper nordanvinden. Den kan du inte, eller? säger Jonas Hafström.
– Nej, jag är ledsen, svarar jag.
– Det tråkiga med den är att det är en nykterhetssång. Det tyckte min pappa att man inte skulle sjunga, säger han.

Innan jag hinner ställa en följdfråga, så tar Jonas ton.
”Så bister, kall sveper nordanvinden om stugknuten den sena kväll. I stugan sitter så blek om kinden en liten flicka vid spisens häll”, reciterar Jonas Hafström texten på ett rapplikt vis.
”Den bleka hyn och de tärda dragen de vittna tydligt om sjukdom, nöd, och hennes pappa har hela dagen för krogen glömt skaffa barnen bröd”, börjar han att småsjunga. Han ser sugen ut att fortsätta, men hejdar sig efter första versen.
– Sedan tar man en snaps på det. Man kan förstås diskutera lämpligheten av det här, men det var den sången som vi sjöng när jag var student.

Saknar du det livet?
Ja, det får jag lov att säga. Jag säger till mina barn att inte ha för bråttom med sina studier. Ha inte för bråttom! Studietiden kommer aldrig tillbaka. Den friheten man har, möjligheten man har att läsa vad man vill, men framför allt skaffa sig vänner. Den gemensamma samhörigheten från Lund finns fortfarande kvar med mina gamla vänner. Vi kämpade för vad vi tyckte var rätt. Det blir ett speciellt band, säger Jonas Hafström och fortsätter:
– Nu är jag inte särskilt politiskt korrekt, men: Ta gärna ett studieår extra. Tids nog kommer man ut på arbetsmarknaden. Då kanske man frågar sig varför man inte valde att stanna ett år till på universitetet.

Jonas Hafström tar över styrelseordförandeskapet efter nuvarande utrikesminister Margot Wallström. I Margot Wallström fick Lunds studenter vänja sig vid en relativt frånvarande styrelseordförande som inte ofta blev mer än ett namn på universitets hemsida.

För Jonas Hafström verkar posten i stället ha ett stort affektionsvärde som han verkar måttligt intresserad av att tumma på.
– Frågan om att bli ordförande kom som en blixt på klar himmel. Jag tycker att det är väldigt roligt att kunna ge tillbaka för min studietid på Lunds universitet. Det var väldigt formativa år och det danade mig.
– Innan jag tillträdde, satt jag ner med Margot Wallström. Då pratade vi om Lund. Hon hade en liten devis: ”Åt studenterna, endast det bästa.” Hon sa åt mig att jag gärna fick ta över den. Det gör jag gärna. Ordspråket heter något vackrare på latin, men jag är inte en latinare. Det sammanfattar fokuset för ordförandeskapet. Nu kan jag betala tillbaka för min studietid.

Jonas Hafström Q:as vid sin avgång som Lus styrelseordförande 1978.
Jonas Hafström Q:as vid sin avgång som Lunds studentkårs styrelseordförande 1978. Från Lundalynnen 1968-1978.

Hur nära studenterna kommer du vara?
Som styrelsens ordförande har du Lunds universitets bästa inför ögonen, men det är klart att jag har kärlek för studenterna och studentinflytande som gammal studentordförande. Det klart att jag kommer kämpa för studenterna.

Rent konkret: Vilken är din roll?
Det är att sätta agendan. Att bestämma vilka punkter som ska upp på dagordningen på sammanträdena. Då låter det som att man kan bestämma allt, men så är det inte. Det finns redan ett antal punkter som måste behandlas. Det finns budget, verksamhetsplaner och uppföljningar att göra. Därutöver kan styrelsen ta initiativ och diskutera. Styrelsens inflytande täcker alla delar av Lunds universitet.

Vad är det för agenda du vill sätta?
Vi lever i en globaliserad värld – och den världen kommer vi fortsätta att leva i. Det kräver väldigt mycket av Sverige. Vi måste försätta excellera på viktigaste marknaderna. Om vi har ett samhälle med en stor produktion av både tjänster och produkter, så måste vi också ha en väl kvalificerad arbetskraft i Sverige.
– Därför tror jag att det är avgörande för kommande generationer att skaffa sig en högskole- och universitetsutbildning. Annars kommer vi inte finnas kvar i toppen.

Allt fler vill ju också studera, men platserna blir färre. Vad anser du om det?
– Det är intressant. Utbildningen måste först och främst vara fri. Sen handlar det om pengapåsarna mellan forskning och grundutbildning. Redan nu tar vi in fler studenter än vi får pengar för. Då urholkas grundutbildning – det är en väldigt viktig fråga.
– Man måste se hur man kan överbrygga finansieringen mellan forskning och grundutbildning. Det är ett komplicerat system, men en enig röst från universitets- och högskolesverige måste riksdag och regering kunna förhålla sig till, säger Jonas Hafström.

Han har knappt rört sitt kaffe som måste ha kallnat nu. Efter varje besvarad fråga lutar sig Jonas Hafström tillbaka och korsar armarna, för att direkt luta sig framåt när han ska besvara nästa.

Pressekreteraren börjar vid det här laget att sona ut och tar mer frekvent fram sin telefon. Jonas Hafströms egen entusiasm för att prata om Lunds universitet falnar dock inte.

Lunds universitet hamnade igen utanför listan med 100 världens bästa universitet – kan detta ge Lund en plats på topp 100?
Jag har förstått att det finns flera listor. Det beror lite på vilken man tittar på. Två stycken ligger runt 100-150 – en på plats 60. Plats 60 bland 17 000 högskolor och universitet världen över. Det är inte kattskit, precis. Det får man ändå säga – det är helt fantastiskt. Vi måste fortsätta att finnas internationellt och jag tror att det finns stora förutsättningar för det.
– Forskningsanläggningarna Max IV och ESS har satt Lund på kartan – och kommer sätta Lund på kartan på ett sätt som jag tror att vi inte riktigt inser än.

Hur menar du?
Ett exempel: En nordisk näringslivsdelegation med de största företaget i Norden var på sammanträde på Stanford University i USA nyligen. Då hade rektorn på Stanford inte bara prisat Sverige – utan speciellt lyft fram Lunds universitet. Det kanske man inte ska dra för stora växlar av, men ändå. Amerikanare var på besök på Max IV och sa att en sådan anläggning inte kommer finnas i USA förrän om fem-sex år. Här har vi en jättemöjlighet att locka till oss internationella forskare och bilda forskningskluster.

20150330Najla5
Foto: Najla Vallander

 

Finns det några utmaningar för universitetet kommande åren?
Det är frågan om jämställdheten i universitetets högre instanser. I några fakulteter går utvecklingen till och med åt fel håll. Vi måste bli bättre och det kan vi bara bli genom att jobba på och jobba på. Det är en stor utmaning.
– Sedan är det också en stor utmaning att vi har en bredd på alla studenter som kommer hit. Det är jätteviktigt. Det får inte bero på att man kommer från en viss miljö eller har föräldrar som studerat – det ska vara naturlig väg att börja studera för att man ska få ett roligt jobb i framtiden. Antingen i Sverige, Europa eller utanför.

Hur ser du på just internationella samarbeten – finns det några som inte är okej?
Det finns regeringar i världen som man kan ha olika uppfattning om, men det ska inte slå mot dess befolkning. Det ska inte straffa studenterna. Studenterna ska man ha en öppen inställning till.
– Om det kommer studenter från länder eller regimer med andra förhållningssätt till demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet än våra, är det klart att vi kan påverka dem. Gällande det tycker jag att vi ska vara öppna och fortsätta med arbetet som vi gjort för väldigt lång tid.
– För tio år sen kom den största studentgruppen från Pakistan. De kommer från ett samhälle med andra värderingar än våra och man hoppas ju att några av dem återvänder till Pakistan och kan ta med sig våra värderingar.

Lunds universitet kan alltså vara en spelare för mänskliga rättigheter?
Absolut! Jag är fullständigt övertygad om det.

Men de studenter som kommer hit, tycker du att de ska få betala för sig?
Nu fattade ju den tidigare regeringen det beslutet. Pengarna man sparade skulle läggas på flyktingmottagande. Man har nu för avsikt att få ihop 100 miljoner kronor till en stipendiefond för studenter som just kommer utifrån. Ge dem en ordentlig summa inte bara för avgifter, utan också för att de ska kunna leva här under sin studietid. Bättre gåva än så kan man inte tänka sig.

Fem år framåt: Var är Lunds universitet 2020?
Jag tror att Lunds universitet kommer att fortsätta vara bland de hundra bästa universiteten i världen. Jag har sett vilken oerhört kraft som finns här. Viljan att vara i topp genomsyrar alla man talar med. Ingen jag har talat med vill inte vara där uppe. Alla vill göra sitt bästa för att vi ska hålla oss kvar i toppen, säger Jonas Hafström.

Han ser nöjd ut, tillfreds med sin tillvaro. Han verkar ha hittat hem.

Så, vad händer nu då? frågar jag avslutande.
– 
Haha, ja, säg det! Vi hade visst nåt möte efter tolv. Så lite lunch nu kanske? frågar han menande sin pressekreterare. Klockan är 10.42.

Jag stänger av min diktafon och slår ihop mitt anteckningsblock. Vi tar i hand och rör oss mot Café Athens dörr. När vi skiljs åt, kommer jag på att glömt en fråga.
– Du! Hur mycket kommer du att vara i Lund?
– Jodå, jag kommer att finnas här i krokarna, säger Jonas Hafström.

Bra, tänker jag. Då kanske jag kan få min kaka ändå.

Faktaruta

Sven Jonas Gerhardsson Hafström

  • Född: Fredagen den 27 februari 1948.
  • Familj: Hustru Eva Hafström, bland annat drottning Silvias tidigare hovdam, tre barn och en hund.
  • Bor: Wrams-Gunnartorpsvägen 7, Billesholm. Folkbokförd på Frejgatan 14 lgh 1301, 113 49 Stockholm.
  • Utbildning: Tingsmeriterad jurist och utbildad på utrikesdepartementets diplomatprogram.
  • Antal högskolepoäng vid Lunds universitet: 270 högskolepoäng (180 akademiska poäng i det äldre systemet).
  • Tidigare studentengagemang: Ordförande Lunds Akademiska Officerssällskap, ordförande för Fria studenter (FRIS) och övermarskalk vid universitetet.
  • Gör: Pensionär och ordförande i Lunds universitets styrelse.
  • Taxerad inkomst 2012: 1 169 000 kronor.
  • Taxerad inkomst 2013: 1 171 000 kronor.
  • Nuvarande lön: Pension och runt 60 000 kronor om året i ersättning från universitetet.
  • Devis som ordförande: Åt studenterna, endast det bästa.
  • Mest stolt över i sin karriär: Sveriges diplomatiska insats under tsunamikatastrofen.
  • Bolagsengagemang: Inga.
  • På frågan om han finns i belastningsregistret: ”Det gör jag säkert. Finns ingen människa på denna jord som en gång gjort någonting, för att sedan inse att det nog inte var så klokt. Vad det nu är…”
  • Läser: Kalle Kniiviläs bok Krim tillhör oss: imperiets återkomst.
  • Twitter: @SwedinUS. Inaktiv dock. Två favoritmarkeringar: Båda från den desto mer aktive vännen Carl Bildt.
  • Instagram: Nej.
  • Fritidsintressen: Beskriver sig själv som en friluftsmänniska. Han joggar och spelar tennis.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Studentafton om gensaxens möjligheter – och etiska dilemman

Årets Nobelpris i kemi tilldelades upphovskvinnorna bakom Crispr/Cas9,