Kvalet inför rektorsvalet

- in Nyheter

Processen med att hitta en ny rektor för Lunds universitet pågår för fullt. I mars offentliggörs namnen på kandidaterna, och till dess hemlighålls nomineringarna, men redan nu har flera kandidater gått ut med sina kandidaturer.

Processen att utse en ny rektor vid Lunds universitet (LU) har pågått sedan i höstas. Den 2 februari avslutades nomineringsperioden. Nu gör rekryteringsgruppen ett urval bland de sökande och nominerade som följs av intervjuer med de mest kvalificerade.

Namnen på dessa offentliggörs i mars och i nuläget avslöjar inte rekryteringsgruppen vilka de nominerade kandidaterna är. Det ses som ett sätt att öka antalet externa kandidater.
– Det finns de som vill lägga locket på så mycket som möjligt i de här processerna, bland annat för att få fler externa kandidater att söka. Det finns en risk för att man vid det egna lärosätet ser ned på de som söker sig någon annanstans vilket minskar antalet externa kandidater. Studenterna förespråkar dock alltid en så transparent process som möjligt, berättar Robin Bernståhle som är student och ledamot i rekryteringsgruppen.

När intervjuerna gjorts lämnar rekryteringsgruppen ett förslag på en kandidat till universitetsstyrelsen, som efter godkännande lämnar det vidare till regeringen som har den slutgiltiga verkställande makten. I höst ska en liknande process ske för att ta fram kandidater till tjänsten som prorektor.

Kandidaterna avslöjas i mars men trots det har flera personer offentliggjort sin kandidaturer, däribland LUs avgående prorektor, Sylvia Schwaag-Serger och LU-professorn, Erik J Olsson.

Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi, är en av kandidaterna till tjänsten som rektor för Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Erik J Olsson väljer att offentliggöra sin kandidatur för att uppmärksamma det alternativ han representerar.
– Jag har gått ut med min kandidatur för att visa lärare och studenter, men även allmänheten som ju betalar verksamheten via skattsedeln, att det finns ett alternativ som innebär att värna om akademins oberoende och stoppa det omfattande resursslöseriet så att vi återigen kan känna stolthet över Lunds universitet, förklarar Erik J Olsson.

Erik J Olsson kandiderade även 2014 men hoppade då av i protest mot processens utformning.
– De senaste rektorsvalen har varit en ren politisk angelägenhet där en av regeringen vald styrelse med personer utan förståelse för hur akademin fungerar kunnat styra processen, säger Erik J Olsson.

Han menar att processen fortfarande är problematisk men att det har skett stora förbättringar. En ökad oro för universitetets framtid är dock den största anledningen till att han kandiderar.
– De problem som universitetet hade vid förra rektorsvalet kvarstår, fast i kraftigt fördjupad form. Därför känner jag att det i dag är om möjligt ännu mer angeläget att kandidera än tidigare. Frågan är om universitetet kan klara ytterligare sex år med en rektor som går politikens kortsiktiga ärenden och ägnar sig åt ideologiproduktion snarare än den egentliga verksamheten, säger Erik J Olsson.

Några av de förändringar av rekryteringsprocessen som Erik J Olsson talar om är den förnyade rekryteringsgruppen. Gruppen sköter det huvudsakliga arbetet med att värva rektorskandidater. Gruppen består av totalt åtta ledamöter. Fyra kommer från universitetsstyrelsen och fyra kommer från universitetskollegiet.

Vid förra rektorsrekryteringen, år 2014, kom ledamöterna i rekryteringsgruppen enbart från universitetsstyrelsen. Detta har nu ändrats och hälften av ledamöterna kommer från universitetskollegiet. Universitetskollegiets uppgift är att säkerställa att lärare, övriga anställda och studenter är delaktiga i processen att utse rektor och prorektor. Varför förändringen har skett förklaras av Jack Senften, studenternas presstalesperson i rektorsprocessen.
– Förändringen sker huvudsakligen på grund av omfattande kritik från universitetskollegiet kring hur man skött tidigare rekryteringsprocesser. Den nya processen ska ge ökad transparens och ökat inflytande för anställda och studerande, förklarar han.

Eftersom det vid universiteten i Uppsala och Linköping också pågår rektorsrekryteringar kommer följaktligen tre större svenska universitet att tillsätta nya rektorer samtidigt.

Valprocesserna är likartade då grunden för tillvägagångssättet är lagstiftad. Om LUs rekrytering av ny rektor kommer att påverkas av de parallella processerna och om antalet sökande blir färre kan man bara spekulera i.

Robin Bernståhle tror inte att processen kommer att påverkas nämnvärt av att tre universitet söker rektor samtidigt. Konkurrens mellan universiteten och därmed färre sökande till LU oroar honom inte, däremot kan den negativa synen på att söka sig till ett annat universitet hindra kandidater från att söka.
– Konkurrensfrågan är därmed inte den största utmaningen för att hitta kandidater, förklarar Robin Bernståhle.

Inte heller Gunnar Svedberg, ordförande i rekryteringsgruppen vid Uppsala universitet, tror att de tre parallella processerna kommer att påverka varandra. Även han pekar på tendensen att de flesta sökanden brukar komma från det egna universitetet.
– De stora universiteten rekryterar oftast rektorer inom det egna lärosätet. Det finns relativt få exempel på motsatsen, säger Gunnar Svedberg.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.