”Förtrycklinserna” ska inte ignoreras

Forskning i dag kan inte ignorera samhällets strukturella ojämlikheter. Tillräckligt med vetenskapligt belägg har producerats för att visa på deras existens. Vidare samhällsforskning bör ha detta med sig, skriver Lundagård utbildningspolitiska krönikör Viktor Wallén.

Vetenskap är en kumulativ process. Det är ett kontinuerligt insamlande av kunskap vilket bygger på och ifrågasätter föregående forskares resultat. Newtons beskrivning av sin egen forskningsinsats var: ”If I have seen further it is by standing on the shoulders of Giants.” Det är tack vare våra föregångare som vetenskapen utvecklas.

I samtal om könsbetingade strukturer är ”genusglasögon” ett begrepp som vanligtvis kastas runt. Faktum är att man kan byta ”förtrycklinser” på dessa glasögon. Då, som genom magi, börjar forskaren se det strukturella förtryck som finns gentemot olika grupper av människor i samhället.

Jag avskyr detta begrepp. Roten till min avsky är att forskningen har kommit längre än att denna typ av ”linser” ska behöva finnas: Det finns i dag tillräckligt med vetenskapligt belägg för att det existerar olika former av förtryck i samhället. Det krävs inte längre att forskaren ska bära bågar på näsan för att se det.

Samhällen och kulturer består av mänskliga relationer. I dessa relationer finns det strukturer, traditioner och hierarkier vilka alla dikterar maktförhållandet mellan människor. Vid studier av människor kan man inte undgå dessa relationer och den dynamik som finns mellan dem. Ignorerandet av ojämlika maktförhållanden bör ses som ett brott mot den kumulativa process som forskning är, samt som en risk att upprätthålla och reproducera det förtryck som dessa grupper har utsatts och fortfarande utsätts för.

Häri finns kritiken om att forskningen riskerar att bli normativ – alltså att forskningen bedrivs med målet att påverka samhället på ett visst sätt.

All forskning behöver inte ha ett normativt mål, men de som studerar samhällen och kulturer bör inkludera de mänskliga relationernas dynamik. Hur människor påverkar varandra – oavsett könstillhörighet, etnicitet eller annan tillhörighet – och förutsättningarna för denna påverkan kommer synliggöra samhällets strukturella ojämlikheter. Samtidigt kommer studien generera nya forskningsresultat. Du kan, till exempel, inte göra anspråk på att skriva Sveriges moderna historia utan att inkludera något utöver vita, manliga beslutshavare.

”Förtrycklinserna” har gett samhällets strukturella ojämlikheter vetenskapligt belägg. Att i dag forska om verkligheten utan att ta dessa i beaktning är att begå akademiskt magplask. Kliv inte ner från jättarnas axlar, ha alltid ”förtrycklinserna” på.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Quiz: Vilken student är du?

Det är lördag kväll, vad hittar du och