Fira Baljväxternas dag

- in Klimat, Nyheter

I dag är ingen vanlig dag, i dag är det Baljväxternas dag. Svenskproducerade baljväxter är enligt forskare den mest klimatsmarta proteinkällan. För att lokalproducerade baljväxter ska kunna bli ett storskaligt alternativ krävs ett större intresse, både från jordbruket och konsumenter.

Den 10 februari är utmärkt av FN som baljväxternas dag för att uppmärksamma råvarans potential att nå de globala hållbarhetsmålen. Även i Sverige ökar intresset för den växtbaserade proteinkällan, där allt fler byter ut det koldioxidtunga köttet mot växtbaserat protein.

Jämfört med animaliska produkter har baljväxter lågt klimatavtryck och många hälsomässiga fördelar då de innehåller rikligt med protein, fiber och livsviktiga mineral och vitaminer så som järn, kalcium och B-12. De har även miljömässiga fördelar medan de odlas eftersom baljväxter kräver mindre gödsling och besprutningsmedel, och är dessutom bra för pollinatörer.

– Svenska baljväxter som odlas och processas i Sverige genom att säljas torra är ett riktigt bra klimatval och blev bäst i test i vår studie, säger Pernilla Tidåker som är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), och huvudförfattare till en nyligen publicerad studie som jämför svenska och importerade baljväxters klimatpåverkan.

Nästan hälften av Skånes areal består av åkermark, men trots baljväxters klimat- och hälsomässiga fördelar är produktionen av svenska baljväxter här låg, precis som i resten av landet. Baljväxter, framförallt ärtor och bönor odlas enbart på 1–2 procent av den totala åkerarealen i Sverige. Av skörden är det en försvinnande liten del som går direkt till tallriken. Den största delen, mer än 80 procent, blir i stället djurfoder.

– Det är bättre än importerat sojafoder som ofta är problematiskt. Vi kulle kunna se en mycket större andel baljväxter som direkt proteinkälla även i Sverige, säger Pernilla Tidåker.

Torkade kikärtor är ett klimatsmart val. Foto: Hedda Thomson Ek.

I studien kom forskarna på SLU fram till att svenska ärtor och bönor som köps torkade, har en betydligt lägre klimatpåverkan än de importerade baljväxterna och innehåller mindre spår av besprutningsmedel. Trots det är butikshyllorna framförallt fyllda av importerade ärtor, bönor och linser från USA, Kina, Kanada och Turkiet.

Eftersom det inte finns någon anläggning för att koka och förpacka baljväxter i Sverige, måste de transporteras till Italien för att förädlas. Lastbilstransport gör att de svenskodlade förädlade baljväxterna får ett större klimatavtryck än de som importeras och säljs torkade.

– Här finns det en enorm utvecklingspotential att hitta förädlings- och förpackningslösningar som fungerar bättre för svenska förhållanden, säger Pernilla Tidåker.

Pernilla Tidåker – forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet har forksat om baljväxters klimatpåverkan. Foto: Eva-Lena Selfene.

Intresset för processade baljväxter i så kallade ”mock meat”- produkter har ökat kraftigt på senare år, när allt fler ersätter köttet med växtbaserat protein. Många av dessa produkter baseras på sojabönor, men det finns även svenska alternativ som skulle kunna ersätta sojan.

– Lupin är en väldigt intressant gröda eftersom den har ett högt protein-och fiberinnehåll, och kan odlas i Sverige till skillnad från soja som måste transporteras långt och som odlas under problematiska förhållanden, säger Eslam Salah, grundare av det Skånebaserade företaget Lupinta, som skapar livsmedel baserade på baljväxten Lupin.

Företagets koncept utvecklades under sommaren 2018 när Eslam Salah som student på SLU i Alnarp fick ett stipendium från Lunds universitets Leapfrog-initiativ för att utveckla och testa sin affärsidé att skapa livsmedel av lupin. Sedan uppstarten har Lupinta sett ett växande intresse för växtbaserat protein som både odlas och förädlas i Sverige.

Grundaren Eslah Salah tillsammans med lupin-odlaren Ronny. Foto: Matilda Pernryd.

Men ett ökat intresse räcker inte, det krävs investeringar för att baljväxterna ska bli framtidens livsmedel menar Eslam Salah.

– Det krävs ett engagemang från både staten och allmänheten. Bönder måste ha incitament att odla lupin, och investerare måste våga investera i den infrastruktur som behövs för en lyckad växtbaserad matproduktion. Utmaningen ligger i viljan att lägga ned den energi och tid som behövs för att få denna industri att blomstra.

Utrymmet för mer livsmedel baserade på lokalt producerade baljväxter som lupin är stort enligt Eslam Salah. Han hoppas framöver se fler aktörer som vill ta fram livsmedel på växtbaserat protein i och från Sverige.

– Det behövs fler aktörer och anläggningar som kan arbeta med att processade baljväxter. Vi behöver en livsmedelsindustri som kan arbeta tillsammans för att tillgodose behovet av växtbaserad mat.

Fakta om baljväxter:

Baljväxter kan med hjälp av kvävefixerande bakterier tillgodogöra en stor del av sitt näringsbehov utan gödsel. Detta är bra både för klimatet och miljön eftersom produktionen av mineralgödselkväve är energikrävande. För mycket gödsling kan dessutom leda till övergödning i vattendrag och sjöar. Övergödning är i dag ett stort problem i Östersjön, vilket påverkar både växter, djur och människors hälsa. Ekologiska baljväxtodling kan samodlas med andra grödor och på så sätt används marken effektivare.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.