Klass till trots

En resa från det bekanta i norr till akademiens högborg i söder kan innebära en stor omställning såväl geografiskt som socialt. Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Alexander Johansson skriver om att kliva över klassgränsen.

När jag kom till universitetet första gången kändes det som att jag kommit till en annan värld. Jag hade förvisso flyttat hundra mil genom Sverige men det var inte Skånelandskapet som jag upplevde som nytt. Det var universitetet. När jag anlände till Lund kunde jag konstatera att universitet var en värld där det fanns andra vanor och sociala koder. Även språket var annorlunda. Anledningen till att jag upplevde det så har jag förstått först i efterhand: det har att göra med min bakgrund. 

Varje universitetsstudent är påverkad av sina föräldrars utbildning. Mina föräldrar studerade aldrig längre än till gymnasiet, det var därför inte självklart att jag skulle studera vidare. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har upprepade gånger påpekat hur viktig denna faktor är när det gäller högre studier. Om du har föräldrar med hög utbildningsgrad kommer du troligtvis att studera vidare, om du däremot inte har det är chansen mindre. 2019 kom bara 40% av studenter på Lunds universitet från hem utan högre utbildning. 

Formulerat på torr kanslisvenska innebär detta ”social snedrekrytering.” Majoriteten av de som studerar på universitetet har föräldrar som också gjort det. För personer som trotsat sin sociala bakgrund kan högre studier innebära mer än att samla många högskolepoäng och ett välbetalt yrke. Det innebär även att man tar sig till en ny social miljö. Att studera på universitet blir en visit till en annan samhällsklass.  

Den nya sociala miljön kräver att man tar sig an vissa sociala koder, att prata på ett visst sätt och klä sig på ett sätt som harmoniserar med miljön omkring en. För min del är den sociala miljön förknippad med den geografiska. Den käftslängiga attityden som jag växte upp med i Ångermanland skulle aldrig gått hem i en seminariesal. Inte heller min dialekt. Allt det där fick slipas ned. Som idéhistorikern Ronny Ambjörnsson har påpekat i sin essäbok Mitt förnamn är Ronny (1996) innebär en klassresa inte bara är en resa till en annan plats – det är också en resa från en annan. 

När vi, de annars socialt snedrekryterade, är inne på universitetet så är det inte säkert att allt kommer ordna sig. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar även hur väl vi lyckas på universitetet. Då handlar det inte bara om vilka kontakter vi har eller vilken studiehjälp vi kan få från våra föräldrar, utan om vi ens klarar av att fullborda studierna. UKÄ konstaterar att personer ur familjer med låg utbildningsgrad är mindre troliga att ta ut sin examen än personer ur familjer med högre. 

Det är inte tydligt vad snedrekryteringen beror på. Jag tror att det inte finns någon lösning i sikte om vi inte förstår att universitetet är mer än bara utbildning – det är en annan värld.