När kriminella gäng nästlar sig in i den svenska skolan står lärare handfallna, visar en granskning från SVT. Flera lärarstudenter vid Lunds universitet (LU) vittnar om att de inte får någon undervisning i ämnet, men är delade kring vad som behöver göras.
SVT:s Uppdrag granskning har släppt ett reportage om hur de kriminella gängen infiltrerar svenska skolor. I programmet intervjuas aktiva gängkriminella om hur de närmar sig särskilda elever i skolan med målet att rekrytera dem in i kriminaliteten.
Granskningen visar på att kriminella gäng styr vilka skolor eleverna ska gå i – i syfte att ha kontroll över utvalda områden. Programmet väckte stor uppmärksamhet och ledde till att regeringen kallade till sig berörda myndigheter för att diskutera problematiken.
Flera lärare vittnar om en rädsla för sin egen säkerhet och en utbredd tystnadskultur. Till SVT säger bland annat rektorn Kaj Majuri att det inte finns någon plan för hur man ska stoppa den utbredda kriminaliteten på hans skola.
Maja är lärarstudent vid Lunds universitet och menar att gängens rekrytering av unga inte har nämnts under hennes utbildning.
– Nej, inte alls. Om de inte går igenom det senare i utbildningen borde det läggas till, säger hon.
Vid enstaka tillfällen har kurser betonat vikten av att fånga upp elever tidigt.
– Det pratas om att skolan är nyckeln till mycket och att de som inte får stöd utgör en större risk för bland annat kriminalitet, säger hon.
Ida är inne på samma bana. Hon har två terminer kvar till lärarexamen och menar att gängproblematiken inte diskuteras tillräckligt under utbildningen.
– Man kan inte påstå att man får de verktyg som behövs, säger lärarstudenten.
Ellen, som egentligen heter något annat, gjorde sin lärarpraktik på en gymnasieskola. På förhand blev hon informerad om att ett flertal elever hade kopplingar till gängkriminalitet, vilket besvärade flera av de lärarstudenter som gjorde sin praktik där.
– Det var en jättejobbig situation där flera vantrivdes. Många ville bara därifrån, berättar hon.
Hon upplever, liksom Maja och Ida, att undervisningen inte förbereder studenterna tillräckligt.
– Det vore skönt om det i alla fall nämndes under utbildningen, säger hon.
Sinikka Neuhaus är utbildningschef vid ämneslärarutbildningen vid LU. Hon tycker att det är ett viktigt ämne och menar, till skillnad från de studenter Lundagård pratat med, att problematiken diskuteras vid varje lärarutbildning.
– Varje samhällsutmaning som försvårar för unga att känna framtidstro och i stället välja destruktiva vägar borde få vuxenvärlden att fundera på vilken karta av världen vi erbjuder, säger hon.
Ingrid Bosseldal är doktor i utbildningsvetenskap och undervisar regelbundet om teman som sociala relationer och konflikthantering. Hon menar att kriminalitet diskuteras på utbildningen i kurser om skoljuridik, värdegrundsarbete och olika perspektiv på relationsskapande. Utöver de teoretiska kurserna, får studenterna sin erfarenhet från praktiken.
– I våra utbildningar finns det återkommande moment som behandlar detta, säger hon.
Emma Arvidsson är vice ordförande i organisationen Sveriges lärarstudenter. Hon menar att varken utbildningen eller praktiserande lärare kan lösa problemet på egen hand, och att det inte är ett rimligt krav.
– Det är givetvis hemskt att skolan inte lyckas vara en trygg plats, men man kan inte heller förvänta sig av en enskild lärare att den ska ingripa mot grov kriminalitet. Skolan behöver stöd av andra professioner med särskild kompetens för att hantera sådana situationer, säger hon.
Hon har även uppfattat från andra lärarstudenter att kriminalitet i skolan är ett ämne som diskuteras och besvärar lärarstudenter mer och mer.
– Oron ökar och det är en växande upptrappning de senaste åren, säger hon.
