I det gamla församlingshemmet Helsingborgen på Söder i Helsingborg hittar vi Stampus – studentföreningen som under sina glansdagar hade 2 000 medlemmar, men som i dag inte har fler än 200. Trots stora lokaler, utskott och eldsjälar kämpar föreningen med osynlighet och bristande engagemang.
Stampus är Helsingborgs enda riktiga studiesociala förening och grundades år 2000 i samband med invigningen av Campus Helsingborg – ett samarbete mellan Lunds universitet och Helsingborgs stad. Sedan dess har Stampus varit navet för studentlivet i staden. I dag, 25 år senare, kämpar de för att hålla föreningen vid liv.
– Hade inte vi funnits så hade det inte funnits något studentliv i Helsingborg, säger Max Lindén, Stampus nyinrättade ordförande.
– Vi vill skapa en hemmafestatmosfär, ett familjärt ställe där man känner sig välkommen och kan vara sig själv.
Lokalen är stor: tre våningar, en innergård, en balsal, ett biljardrum, ett studierum, en klubblokal, en bar och ett professionellt kök. Men det är långt ifrån alla utrymmen som används flitigt och avtalet för Helsingborgen har omförhandlats.
– Det bestämdes nyligen att övervåningen måste hyras ut. Vi behöver få ner hyran och den delen används inte i dag, berättar Max Lindén.
Väl uppe på övervåningen, med stora trappuppgångar och långa korridorer, kommer man in i vad som brukade vara ett studierum. I dag ekar den stora salen tom. Föreningen ser fördelar med att flytta till mindre lokaler, men få alternativ finns tillgängliga.
Stampus hade sina glansdagar 2004 – då hade föreningen 2 000 aktiva medlemmar. Kulturen och intresset var annorlunda då, menar Max Lindén.
– Gick du på Campus Helsingborg så var du med i Stampus, säger han.
– Det var mer självklart och engagemanget var mycket högre.
Redan innan pandemin hade studentföreningens medlemsantal börjat dala. 2016 var ett tufft år med runt 600 medlemmar, men efter covid-19 föll antalet till under 200.
– Mellan 2022 och 2023 sjönk medlemsantalet till oroväckande låga nivåer. Pandemin slog ut allt. Kompetensen kring att arrangera sittningar, sköta sociala medier, driva ett engagemang – det gick lite förlorat. Vi har hämtat oss en del, men det tar tid, säger Stampus avgående ordförande Måns Alklint.
De båda ordförandena menar dessutom att de märkt en tydlig åldersskillnad bland studenterna som börjar studera vid Campus Helsingborg nu, jämfört med innan pandemin. Många kommer direkt från gymnasiet utan sabbatsår.
– Att engagera sig i studentlivet verkar inte vara deras första prioritet, säger Max Lindén.
Stampus har en mängd olika aktiviteter som anordnas varje vecka. Bland annat finns utskott för fotboll, innebandy, yoga, brädspel och en nystartad orkester. De anordnar även torsdagspubar, sittningar och temafester och driver dessutom Stampus FM – deras egen radiokanal, i samarbete med Sveriges studentradio.
– Även om vi, i jämförelse med Lund, inte är jättemånga personer så händer det saker flera gånger i veckan, säger Max Lindén.
– Men det är väldigt olika beroende på när det är, och det är mycket känsligare här än vad det är i Lund. Här blir det mer påtagligt om det är tentaperiod, då går engagemanget ner till i princip noll, säger Måns Alklint.
När man kliver in på Helsingborgen är baren det första man ser. Längs med fönstrena står långbord för hungriga lunchgäster och i taket svajar norska flaggor från Stampus 17 maj-firande. På väggarna hänger foton på föreningens medlemmar.
Trots sin inbjudande atmosfär är det få som vet att föreningen ens existerar.
– Jag har pratat med helsingborgare som inte ens vet att Campus Helsingborg finns, säger Måns Alklint.
Om man inte besöker campus eller från början är involverad i Helsingborgs studentliv blir det svårt att känna till studentföreningen Stampus. Problemet gäller inte bara allmänheten, föreningen har även haft problem att få ut information genom universitetet.
– Vi samarbetar mycket med Helsingborgs stad, men mycket som involverar studentlivet sprids fortfarande bara genom rykten. Vi pratar mycket med Campus Helsingborg om att Instagram och Facebook inte räcker längre, säger Måns Åklint.
Träd och buskar täcker stora delar av framsidan och som förbipasserande är det svårt att orientera sig. Det finns inga skyltar och egentligen inte särskilt mycket annat som tyder på att huset skulle vara en samlingsplats för festglada studenter.
– Om man går utanför vår lokal är det ju inte heller tydligt att det är en studentbyggnad. Det är väldigt få saker som pekar på att det händer roliga grejer här, fyller Max Lindén i.
– Det tycker vi är synd.
Stampus började mötas på en sushirestaurang, flyttade sedan till Konsul Perssons villa år 2003 och hamnade till slut i Helsingborgen år 2016. Byggnaden ligger nära både campus och flera studentbostäder – ett medvetet val från kommunens håll.
– Helsingborgs stad har valt att bygga studentlivet på Söder. Det är här campus ligger och det är här de flesta studentbostäderna finns, säger Max Lindén.
Kommunen är en av föreningens största supportrar. De hjälper till med subventionerad hyra, möbler, renoveringar och allmän skötsel.
– Vi har ett enormt stöd. Vår hyra är betydligt lägre än nationerna i Lund, säger Måns Alklint.
Det är få som vill åka från Lund till Helsingborg för en pubkväll.
Men trots läget är det inte här de flesta studenter bor. Av dem som läser på Campus Helsingborg är det bara en av fyra som också bor i staden. Resten bor någon annanstans, de flesta i Lund.
– Det är en siffra vi tittar på. Det är klart att det är svårt att få igång ett levande studentliv när så många pendlar. Det är få som vill åka från Lund till Helsingborg för en pubkväll, säger Max Lindén.
Det finns ett större syfte med Stampus närvaro på Söder. Stadsdelen har länge präglats av en känsla av otrygghet – något kommunen försöker motverka, bland annat genom att satsa på studentlivet.
– Att vi är placerade här är väl lite strategiskt. Vi tänker att vi kan bidra till trygghet genom att skapa gemenskap, säger Måns Alklint. Vi känner att vi har ett större ansvar, både för studenterna och för staden.
Men trots engagemanget har Stampus ofta fått leva i skuggan av Lunds välorganiserade nationsliv.
– Vi har fått lite av en lillebrorsstämpel, säger Måns Alklint.
Det vill de ändra på. Föreningen hoppas nu på fler engagerade medlemmar, starkare samarbete med lärosätena – och kanske en vändning.
– Vi vill inspirera fler att faktiskt flytta hit. Söder kan absolut bli det studentnav som vi, skolorna och staden jobbar för. Det vore fantastiskt om vi blev fler, säger Måns Alklint.
– Utöver att få tillbaka fler medlemmar vill vi också återuppväcka traditioner och roliga utskott. Vi vill anordna mer aktiviteter för studenterna och skapa en härlig gemenskap för alla oss som pluggar här. Det är vad vi jobbar för, säger Max Lindén.
