Det sägs att man blir varm av alkohol, att myggor älskar festare och att man måste få tillbaka tentan på tre veckor. Men stämmer det? Lundagård tar hjälp av forskare och experter för att reda ut vad som är sant – och vad som är önsketänkande.
Alkohol
”Sked i cavaflaskan gör att kolsyran håller längre”
Idén är att en kall metallsked på något vis ska minska luftflödet. Det fungerar inte. Enda sättet att ha kvar bubblorna är att använda en kork.
”Alkohol håller en varm”
Alkohol ger en känsla av värme då ytliga blodkärl vidgas. I verkligheten kan det leda till snabbare nedkylning. Du känner dig varm, men är inte det.
”Man får fler myggbett när man dricker alkohol”
Det finns en studie med tretton försökspersoner, tolv män och endast en kvinna, som visar att risken att stickas av myggor ökar något när man konsumerat alkohol. Studien hade bara en person i kontrollgruppen. En minst sagt svag studie.
”Billig alkohol ger värre bakfylla”
Det är mängden alkohol som ger bakfylla. Troligtvis dricker man mer om alkoholen är billig. Det finns dock studier som visar att exklusiva viner ökar risken för huvudvärk, dock inte bakfylla.
”Man blir mindre bakfull av öl”
Det finns en studie som visar att det inte är någon skillnad mellan att dricka öl eller vin – det är mängden alkohol som räknas och andra parametrar som är svårare att kontrollera. Detta gäller i ett laboratorium där man konsumerar bestämda mängder. I verkligheten blir vi ju mätta av mängden vätska i öl och konsumerar kanske därför mindre.
Källa: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi
Studier
”Man måste få tillbaka tentan inom tre veckor”
Enligt Rättighetslistan, som fastställer Lunds universitets studenters rättigheter och ansvar, ska en examinator meddela resultatet senast 15 arbetsdagar efter tentan. Vid tentor med fler än 200 skrivande förlängs denna tidsfrist till 22 arbetsdagar, och om antalet skrivande överstiger 700 får resultatet meddelas senast efter 30 arbetsdagar. Oavsett antal studenter ska dock resultatet alltid meddelas minst 10 arbetsdagar före en eventuell omtenta.
”Man har rätt att överklaga sitt betyg”
Enligt Högskoleförordningen 6 kap. 18 § ska betyg beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare, examinatorn. I och med att regeringen i förordningen direkt pekar ut vem som är beslutsfattare får ingen annan fatta eller ändra beslutet. En student kan däremot begära omprövning av ett betygsbeslut, om betyget är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller andra anledningar.
”Man kan ta merkostnadslån för att pendla till skolan”
Som student har man rätt till merkostnadslån för den del av pendlingskostnaden som överstiger 199 kronor per vecka. En student kan låna högst 740 kronor per vecka som merkostnadslån för pendlingskostnader.
”Man kan få bostadsbidrag även om man bor i studentkorridor”
Bostadsbidraget till unga är behovsbaserat och beror inte på själva boendeformen. Om en ensamstående students årsinkomst före skatt är under 86 720 kronor och månadskostnaden för bostaden är mer än 1 800 kronor i månaden har studenten rätt till bostadsbidrag.
Källa: Oscar Cornelius, utredare vid utbildningsstrategiskt stöd
Hjärnan
”Att ta anteckningar för hand hjälper en att minnas bättre”
Att ta anteckningar kan vara ett sätt att bearbeta informationen, men samma effekt kan uppnås av att man stryker över text och tänker på det man läser, samt försöker sätta det i kontext. Vilket som funkar bäst är i viss utsträckning individuellt.
”Det är bättre att plugga på kvällen”
Olika personer är olika alerta under olika tider på dygnet. De flesta är mer alerta under förmiddag och mitt på dagen. Det är också då kunskapsinhämntning fungerar som bäst. I tonåren och bland unga vuxna finns det dock en förskjutning mot att vara piggare på kvällen och mindre pigg på morgonen och då kan det också fungera bättre att plugga på kvällen.
”Vi använder bara 10 procent av vår hjärna”
Vi använder 100 procent av vår hjärna. Att vi skulle använda mindre är en myt utan något empiriskt belägg som tyvärr har blivit en favorit i Hollywood.
”Att multitaska medan man pluggar försämrar inlärningen”
Vissa går så långt som att säga att det inte finns något som heter ”multitasking”, utan att det man gör är att hoppa snabbt mellan de olika uppgifterna. Om man tar in något av det som händer i en serie kan man nog utgå ifrån att man missar saker i sitt plugg (eller pausar det).
Källa: Anders Rasmussen, docent i neurofysiologi
Artikeln publicerades först i Lundagård nummer 4 2025.