För mindre än en månad sedan sköts den första protonstrålen på den världsledande forskningsanläggningen ESS i nordöstra Lund. Projektet är kärnan i supersatsningen Brunnshög. Men samtidigt som miljarder spenderas på att bygga en framtida innovationsstad, har projektet mött mycket kritik – inte minst bland Lunds studenter.
Spårvagnen slingrar sig upp från Clemenstorget, norrut mot sjukhuset, förbi LTH och Ideon science park. Det sistnämnda var Sveriges första forskningsby och huserar i dag hundratals företag, flera med banbrytande innovationer, såsom Bluetooth. Efter knappt en kvart rullar spårvagnen in på Brunnshög och när dörrarna öppnas skymtar man direkt en blomsteraffär, följt av en förskola och en restaurang.
Sedan 2015 har stadsdelen växt fram och planen är att allt ska vara färdigställt 2050. Då förväntas 40 000 personer antingen bo eller arbeta, främst inom universitet- och näringslivet, på Brunnshög.
– Jag tror att många vill flytta till Brunnshög på grund av spårvagnen och att den möjliggör närhet till stadskärnan, säger Katarina Meier, programledare för Brunnshögsprojektet vid Lunds kommun.
Klockan är strax efter lunch och på gatorna syns en och annan förälder gå runt med en barnvagn. För tillfället är det cirka 2 200 bosatta i området, främst i åldrarna 20-34 år.
Forskning på Brunnshög
+European spallation source (ESS)
En tvärvetenskaplig forskningsanläggning som öppnar upp för nya möjligheter till forskning inom en rad olika ämnen. Det är ett stort EU-projekt med många finansiärer som togs i drift i maj 2025.
Max IV
Världens första synkrotronljusanläggning (strålning som produceras av elektroner) av fjärde generationen. Projektet bekostas bland annat av Vetenskapsrådet på LU och har därmed en tydlig koppling till universitetet. Ett omtalat projekt med stark nisch och många internationella forskare. Max IV togs i drift 2016.
Tidigare var det nya sjukhuset en viktig fråga för Brunnshög. Det skulle locka till sig många människor och skapa rörelse, och på så sätt stärka området. Men så blev det inte och i stället ska sjukhuset byggas vid Smörlyckan i Lund.
Katarina Meier berättar att det skulle ha blivit en stor kontrast mellan det hemtrevliga Brunnshög har att erbjuda och den stora verksamheten som sjukhuset skulle tillfört. Ett stort fokus ligger på att skapa en gemytlig miljö med mycket grönska och bilfria gator.
– När man ska markanvisa ett nytt projekt så vill vi gärna att det finns höga hållbarhetsmål, höga gestaltningskrav och gärna något som sticker ut. Vi har exempelvis ett sopsugsystem som skickar avfallet direkt till centralen. Det medför att inga sopbilar behöver köra in och ut och bidrar på det viset till den bilfria zonen, säger Katarina Meier.

Katarina Meier pekar ut olika byggnader och berättar om hållbarhetsperspektivet som genomsyrar Brunnshögs stadskärna. Bland hållbara bostadshus, bilpooler och fruktträd finner man 200 studentbostäder. De första studenterna flyttade hit redan innan spårvagnen hade invigts 2020, när Brunnshög fortfarande bestod av åkermark. Man planerar för ytterligare ungefär 70 nya studentbostäder på Brunnshög de kommande åren.
AF Bostäder har sedan tidigare utvidgats stora delar av norra Lund med bostäder, närmare bestämt på Kämnärsrätten. Det pågår ständiga diskussioner kring var man kan etablera fler bostadsområden och då är nordöstra Lund en attraktiv plats med närheten till LTH. Dock finns ett antal hinder som ligger bakom att AF Bostäder inte har några planer på att etablera studentbostäder i Brunnshög i nuläget.
– Den första begränsningen är att vi inte äger någon mark på Brunnshög. Den andra är att vi vill komma över mark till en rimlig kostnad. Sedan försvåras det också av att vi vill ha universitetsnära lägen. Kämnärsrättens attraktionskraft ligger bland annat i dess närhet till tunneln under motorvägen, som är nära Science village och Brunnshög, säger Henrik Krantz, vd för AF Bostäder.
En aktör som äger mark i området är Svenska kyrkan.
– På andra sidan Odarslövsvägen och fram till kunskapsparken har Svenska kyrkan mark. De har långsiktiga planer på att bygga ett bostadsområde, säger Knut Deppert, projektledare för etapp två av Lunds universitets etablering i Brunnshögsområdet Science village.
”Framtidsområde”
Dammet yr från den öppna grusplanen där en container står placerad. Den agerar som tillfällig forskningsplats för Anton Tetov Johansson, doktorand vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö. Från containern har hen rullat ut en jättelik robot som används till 3D-utskrifter med lera. Förutom att hen bedriver forskning undervisar även Anton Tetov Johansson vid LTH och ser positivt på att universitetet eventuellt ska flytta en stor del av sin verksamhet hit.
– Det är fantastiskt roligt att se ett riktigt framtidsområde växa fram och att kunna befinna sig i gränslandet mellan det byggda och det obyggda. Det är synd att studenter, forskare och lärare inte kan flytta till nya, mer anpassade, lokaler på grund av hyresprisläget, säger Anton Tetov Johansson.

Anton Tetov Johansson har arbetat i andra kommuner som arkitekt och tycker det är spännande att se ett innovativt område som Brunnshög växa fram.
– Det vore en jättemiss om universitetet inte hamnade här ute. Brunnshögsprojektet har fått utstå många upp- och nedgångar i byggandet samt en covidkris, så jag tror det kommer att lösa sig på sikt, säger Anton Tetov Johansson.
En flytt riskerar en splittring av campus.
Inom universitetet är det upp till varje enskild fakultet att besluta om vad för slags lokaler de ska ha och hur mycket resurser de vill investera, något som i dagsläget är på tapeten för LTH och Naturvetenskapliga fakulteten. Efter att ha undersökt möjligheterna för en eventuell flytt landade båda fakulteterna i att man inte ville flytta, trots den världsledande forskningsinfrastrukturen som Brunnshög erbjuder. En av de stora anledningarna är de ”skyhöga” kostnader som en sådan flytt skulle innebära. Även komplikationer i schemaläggningen har bidragit.
– Delar av LTH:s verksamhet skulle gynnas av närheten till forskningsanläggningarna, men en flytt riskerar samtidigt en splittring av campus. Då finns det risker kopplade till studiemiljön, till följd av bland annat restider och sämre kontakt med föreläsare och handledare, säger Ebba Ljunggren, ordförande för Teknologkåren vid LTH (TLTH).
Macron och kungen
Lite längre bort i horisonten kan man skymta de två stora forskningsanläggningarna, Max IV och ESS, som också ligger inom det område som kallas Science village. Den förstnämnda har samma omkrets som Colosseum. För drygt två veckor sedan öppnade ESS, som förra året besöktes av både Frankrikes president Emmanuel Macron och Kung Carl XVI Gustaf. Projektet är finansierat av flera europeiska länder, bland annat Frankrike.
– Max IV var den allra första synkrotronen av fjärde generationen, betydligt bättre än alla andra som fanns när den invigdes. ESS är den allra första av sin typ och den allra starkaste neutronkällan i världen, förklarar Knut Deppert.

Förutom att en helt ny stadsdel är under uppbyggnad är tanken bakom Brunnshög att det ska bli en mötesplats mellan universitetet och näringslivet. I nuläget har etapp 1, som innefattar Nanolab med inflyttning tidigast 2029, satts i verket. Etapp två innebär ett helt nytt campusområde på Science village.
– När Sverige gör sina största investeringar i forskningsinfrastruktur i Lund är det viktigt att få ut största möjliga nytta av dem, säger Per Mickwitz, vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling vid Lunds universitet.
Vid spårvagnens ändstation skiner majsolen upp träfasaden på innovationshuset Space, som var det allra första huset i Science village. Det rymmer både kontor och laboratorier. Mitt emot står det sex våningar höga The loop, som förutom stort ljusinsläpp också är det senaste tillskottet i området.

Knut Deppert berättar att byggnaden bland annat innehåller en konserthall, flera konferens- och kontorslokaler, en imposant växtvägg samt Institute of advanced neutron and X-ray science (Linxs). Byggnaderna är placerade mellan de majestätiska forskningsanläggningarna, som båda är unika i sitt slag.
Flera ytor runt anläggningarna består i dag endast av glesa gräsmattor och provisoriska grusparkeringar. Det hörs höga ljud från lyftkranar och tunga fordon. Där har tanken under flera år varit att etablera somliga delar av universitet, närmare bestämt Naturvetenskapliga fakulteten och LTH.
– Vi vill utnyttja närheten till Max IV, ESS och de företag som kommer att etablera sig där. Tanken är absolut att det ska bli ett universitetsområde, men exakt hur det ska se ut är vi inte framme vid, säger Per Mickwitz.
Är något en kvart bort känns det väldigt långt.
Förutom människorna som strömmar ut från spårvagnen är det inte mycket aktivitet på området. Strax bredvid spårvagnsstationen står en väderkvarn med ESS i bakgrunden, en symbol för det gamla som möter det nya. I den något ödsliga miljön är det svårt att visualisera ett rikt studentliv med lunchställen, studielokaler och nationsliv, vilket är en brinnande fråga för många studenter.
– Det studentliv vi har här bygger mycket på att vi är på en och samma plats. På så sätt skulle det vara mycket svårare för de studenter som är uppe i Brunnshög att delta i de aktiviteter som finns här på campus. Det finns en risk för isolering, förklarar Ebba Ljunggren från TLTH.

När spårvagnen glider neråt stan är det lätt att fundera kring distansen mellan Lunds stadskärna och Science village.
– I Lund är vi väldigt vana vid korta avstånd och är något en kvart bort känns det som att det är väldigt långt bort fast det inte är det, säger Annika Mårtensson, vicerektor på LTH med inriktning på campusutveckling.
Vidare uttrycker Sanela Lulić, ordförande för Lunds naturvetarkår (Luna), att hela processen kring Science village varit rörig och att Luna varit kritiska till att göra något förhastat. Annika Mårtensson instämmer att processen inte varit helt lyckad.
– Man kastar sig glatt in i det och efter ett tag upptäcker man att det skulle utförts bättre analyser från början. När LTH och Naturvetenskapliga fakulteten skulle undersöka vilka verksamheter som kan etableras på Science village undersökte man hur det skulle fungera med en etablering av två institutioner och grundutbildning. I efterhand kan man konstatera att konsekvensanalysen borde gjorts tidigare, förklarar Annika Mårtensson.
Fysicum, som ligger mitt emot Forum medicum på Sölvegatan, har i dag uppenbara behov av omfattande renovering, enligt Sanela Lulić. I nuläget överväger fakulteten att upprusta de nuvarande lokalerna i stället för att lägga betydligt större resurser på en flytt till Science village.
– Det billigaste alternativet hade varit att samlokalisera kemi- och fysikinstititionerna. Att använda de byggnader som redan finns är mycket billigare än att investera i en flytt till Science village, säger Sanela Lulić.

I en utvärderingsrapport av Lunds universitet från 2024 rörande etableringen av etapp två i Science village, framgår det att ett potentiellt nybygge i området skulle ha cirka tre gånger så stort klimatavtryck i jämförelse med en renovering av de nuvarande lokalerna.
I nuläget är processen inne i ett skede då man diskuterar huruvida det finns en tillräcklig mängd människor och infrastruktur som skulle kunna ha nytta av varandra på området. Detta till följd av att styrelserna vid LTH och Naturvetenskapliga fakulteten beslöt sig för att inte gå vidare med planerna om en stor etablering i Science village. Därefter väntar upphandlingsunderlag och en hyresvärd till projektet. Byggstarten är beräknad till 2029 och inflyttningen till 2032.
– Vi fick nya direktiv i december och då beslutade båda fakultetsstyrelserna att vi ska titta på en etablering av en kritisk massa i Science village och samtidigt titta på möjligheten att samlokalisera kemi- och fysikinstituionerna. Nu håller vi på med att färdigställa en rapport som ska presenteras för fakultetsstyrelserna i juni i år, och den slutgiltiga i december. Så länge sträcker sig finansieringen av projektet just nu, säger Knut Deppert.


Reportaget publicerades först i Lundagård nummer 4 2025.