Svenskars studielån ökar: Lundastudenter har den tredje högsta studieskulden

Under 2025 steg svenskars sammanlagda studieskulder till över 300 miljarder kronor, och Lunds kommun står för Sveriges tredje högsta genomsnittliga studieskuld.

Förra året ökade antalet låntagare hos CSN, och den sammanlagda studieskulden steg till över 300 miljarder kronor. Idag har var femte person över arton i Sverige studieskulder, och den genomsnittliga summan är större i storstads- eller universitetsorter.

Av alla län i Sverige är det Uppsala som har den högsta genomsnittliga studieskulden och Skåne län hamnar på fjärde plats, enligt statistik från CSN. Tydligare skillnader syns när man tittar på kommunernas genomsnittliga studieskulder. Då landar Lunds kommun på tredje plats bakom Solna och Stockholms kommuner, med en genomsnittlig studieskuld på 198 000 kronor.

Jonas Larsson, analytiker på CSN, förklarar att en stad som Lund har en ung befolkning, och att de med högst skulder är de som inte börja betala av än. 

— Unga medborgare har ju alltid högre skulder generellt än äldre, så bor man i en ung stad som till exempel Lund eller Uppsala är det inte så konstigt att snittet på studieskulden ligger högre där, säger Jonas Larsson. 

Samtidigt menar han att det är möjligt att det finns en koppling mellan högre skulder och städer där det finns fler högutbildade jobb. 

— Högutbildade jobb ofta finns i storstäder, kanske till högre del. Så något slags samband finns det ju där. Men egentligen vågar jag inte säga så mycket mer om det utan det är mer en tanke.

Den generella ökningen av studieskulder i Sverige, förklarar Jonas Larsson, beror på flera faktorer, bland annat att fler studerar på eftergymnasial nivå och under längre tid.

— Lånar man nu, så lånar man mer pengar än man gjorde när man lånade för 10 år sedan eller 20 år sedan, och i den utbildningsvärld som vi lever i så är det fler och fler som läser på eftergymnasial nivå. De som läser med studiemedel på eftergymnasial nivå läser också längre och längre tid, och då blir ju studieskulderna högre, förklarar han. 

Lundastudenterna Vera Röös och Kaspian Persson studerar båda just nu fortsättningskursen i statsvetenskap och tar båda CSN-lån. Kaspian, som tar fullt CSN varje månad, är positivt inställd till studielån. 

— Jag tycker det är bra, att det är en bra mängd pengar. Jag sparar tvåtusen kronor i månaden, så det är stabilt ändå, säger Kaspian Persson. 

Hur känner du inför en framtid med studieskulder?

— Jag är inte stressad, jag hade inte kunnat jobba med något annat, säger Kaspian Persson. 

Vera Röös tar halva CSN-beloppet. Hon berättar att det är för att hon inte behöver mer eftersom hon jobbar vid sidan av studierna. 

— Om jag skulle ta hela skulle jag nog ändå inte spara, tror jag. Det hade kanske varit smart att spara och lägga in det någonstans. Men jag litar inte riktigt på mig själv där, så jag ger mig själv en rimlig månadsbudget.

Tycker ni att det är dyrt att bo i Lund?

— Jag bor i Malmö, men det är väl inte jättedyrt, om man tänker levnadskostnader eller hyran. Om man jämför med andra städer i Europa känns det som att vi har ganska överkomliga hyror här, säger Vera Röös

Kaspian Persson är mer kritisk.

— Jag tycker att jag bor i en billig lägenhet, så därför kan jag spara så mycket pengar. Men jag tycker till exempel att AF Bostäders nybyggnationer, med 7000 kronor för en etta, är helt orimligt. Då fattar jag att man har det tajt ekonomiskt, säger han.

När det kommer till själva CSN-beloppet förklarar Jonas Larsson att det inte finns en tydlig definition av vad pengarna ska täcka varje månad. 

– Det står i styrdokumenten att studiemedlen ska täcka rimliga levnadskostnader. Men vad som är rimliga levnadskostnader är inte så lätt att sätta fingret på. Det finns ingen definierad eller specificerad lista över vad studiemedlen ska räcka till. Även om inkomstsidan kommer vara ganska lik för de flesta studenter med studiemedel så kan utgiftssidan ju se väldigt olika ut, säger Jonas Larsson.