En märklig minister

När utbildningsministern går ut och köttar högskolorna i landet, får han många mothugg. Men hur kom det sig att det blev upp-och-ner vända världen i högskolesverige? Det frågar sig Patrice Soares.

Utbildningsminister Jan Björklund gick i måndags ut och ondgjorde sig över att så många svenskar fått chansen att läsa vidare på högskolan de senaste 20 åren. Kvantitet hade prioriterats framför kvalitet, menade han.

Och det stämmer, aldrig tidigare har så många människor fått chansen att skaffa sig en högskoleutbildning som de senaste 20 åren. Men är det verkligen ett problem? Är inte problemet snarare att utbildningsministern i stället för skjuta till tillräckliga resurser till högskolan valt att med sina vapendragare i regeringen sänka skatterna?

Varenda ny högskola som startats i Sverige de senaste 20 åren, däribland Malmö högskola, har Björklund röstat emot i Sveriges riksdag. Samma sak gäller de nya universiteten, i Växjö, Karlstad och Örebro, samtliga försökte Björklund stoppa i Sveriges riksdag. Det lyckades han inte med. I stället beklagar han sig nu på DN debatt över att många svenskar får chansen att läsa vidare på högskolan. En utbildningsminister som klagar över att fler får chansen att utbilda sig idag än för 20 år sedan. Vad är detta, upp- och nedvända världen?

Men kvaliteten då, har inte den blivit lidande av utbyggnaden? Nej. När den socialdemokratiska regeringen byggde ut högskolan i slutet av 90-talet/början på 2000-talet ökade man resurserna till högskolan. Däremot har nog kvalitén blivit lidande det senaste halvdecenniet. Men det beror ju på att vår borgerliga regering inte ökat anslagen till högskolan, utan istället valt att prioritera att sänka skatter nu senast restaurangmomsen med 5 miljarder.

Han har inte lyckats förhindra att fler fått chansen att läsa vidare på högskolan de senaste 20 åren. Han har inte lyckats förhindra att fler får möjligheten att läsa vidare efter gymnasiet. Han har inte lyckats förhindra bildandet av Malmö högskola eller Växjö universitet. Det enda stora utbildningsministern tycks ha lyckats med är att förvägra några högskolor rätten att utbilda lärare. Det är en märklig utbildningsminister vi har.