”Där ute står majnatten blånande blå…”

- in Nyheter

Siste april i Lund ligger många varmt om hjärtat. Men var kommer egentligen valborgsfesten från? Följ med i historien om en av studentlivets viktigaste traditioner.

Våren är återigen på ingång och med den kommer en av Lunds mest firade dagar: Siste april. Stadsparken genomgår en förändring denna dag. 25 000 vårrusiga studenter tar de lekande barnens plats och parken görs om till festivalområde. Siste april-firandet är i dag självklart för studenterna i Lund, men det ligger också en lång historia bakom.

Rektorsuppvaktningen 1937.  Foto: AF:s arkiv
Rektorsuppvaktningen 1937.
Foto: AF:s arkiv

Det hela började redan under medeltiden, då valborgsfirandet var en spontan ungdomsfest till vårens ära som firades av drängar och skolungdomar runt om i Europa. Det första siste april-firandet i Lund skedde redan 1668. Universitetet hade då bara funnits i två år och hade inte ens egna undervisningslokaler, men studenterna, en grupp på ett runt 80 män, firade alltjämt valborg.

Det är först från och med 1800-talet som vi vet exakt hur firandet gick till. Universitetet hade då växt sig lite större men studenterna var fortfarande bara några hundra. Vid denna tid hade alla nationer sina egna valborgsfester. Men efter några år kom de fram till att det var bättre att ha en stor fest i stället för en massa små och denna fest hamnade i Lundagård. Där kombinerades spontana dryckeslekar och snapsvisor med några återkommande upptåg, som efter hand kom att bli traditioner.

En tradition som blev populär var att studenter sprang runt i universitetshusens korridorer och hyllade de omtyckta professorerna genom att ropa ”vivat!”, som ungefär betyder ”hurra!”, utanför deras dörrar. De mindre populära professorerna fick ett ”periat!”, som betyder ungefär ”försvinn!”.

Hiss eller diss-inslaget verkar mest ha varit ett sätt för studenterna att, med punschens hjälp, få ur sig sådant som de under resten av året inte vågade säga. Dock lever ”vivat” och ”periat” fortfarande kvar i talet som hålls av Lunds universitets studentkårers ordförande under rektorsuppvaktningen den första maj varje år.

Siste april-lekarna 1935. Foto: AF:s arkiv
Siste april-lekarna 1935.
Foto: AF:s arkiv

Men när blev egentligen Siste april- firandet till det fylleslag som utspelar sig i Stadsparken varje år? Det verkar ha börjat eskalera någon gång under 1860-talet. Då började en del av de mer spritglada studenterna åka runt i staden och tömma vattenbrunnarna, så att krögarna ”inte skulle blanda ut punschen”.

Det blev allt stökigare och ett antal år senare, 1908, samlades en stor grupp studenter i Lundagård och sjöng och spelade dragspel mitt i natten. Polisen kom till platsen för att skingra klungan med hjälp av hästar. När de berusade studenterna vägrade red poliserna in i dem med sablarna dragna.

Oroligheterna eskalerade för varje år och 1926 skrev en morgontidning om ”skandalösa vårorgier i Lundagård” efter ett särskilt dekadent Siste april-firande. Det som började som en vårfest hade allt mer blivit till en ursäkt för studenterna att få supa och skråla i ett helt dygn och universitetet började inse att de kanske hade ett visst ansvar för att ordna upp firandet.

Sagt och gjort, två år efter tidningsartikeln anordnade universitetet idrottstävlingar i ett försök att få in studenterna på mer hälsosamma vägar. Dragkampen – som än i dag anordnas av Idrottskollegiet under siste april-lekarna – var huvudgrenen och studenterna tävlade nationsvis om en guldpokal som de sedan fick ha på sitt nationshus tills nästa år. Nationsbanden som ofta bärs på baler av nationsaktiva i dag kom till i samband med dessa tävlingar, då studenterna ville representera sin nation.

I samband med idrottsevenemangen anordnades också den första klassiska mösspåtagningen. Fram till 1960-talet hade studenter alltid sina studentmössor på sig och det fanns en mörkblå för vinterhalvåret och en vit för sommarhalvåret. Vid midnatt den 30:e april höll kårordföranden ett vårtal, som alltid skulle innehålla orden ”Där ute står majnatten blånande blå…” och efter det bytte man mössa till den vita.

I dag lever traditionerna vidare, både mösspåtagning och rektorsuppvaktning, vårtal och (näst) siste april-lekar. Både universitetet och staden har vuxit sedan 1600-talet men på många sätt är siste april sig likt. Den lilla studenteliten består numera av 30 000 personer och dragspelandet i Lundagård har bytts ut mot house på Radio AF:s scen i Stadsparken.

Och trots universitetets ansträngningar är det fortfarande ett sju helvetes fylleslag.

Valborgsfirande i Lund

  • 1668: Två år efter att universitetet grundades firar studenterna siste april för första gången. Men festen är förmodligen ganska liten då det bara finns runt 80 studenter på hela universitetet.
  • 1840-60:  Under 1800-talet blir firandet mer organiserat och de äldsta traditionerna etableras – bland annat att ropa ”vivat” och ”periat”, vilket kårordförande gör än i dag. Det är även nu supandet börjar ta fart.
  • 1928: Universitetet anordnar för första gången siste april-lekarna i ett försök att stävja det eskalerande drickandet. De hålls än i dag – men dagen innan siste april, så att de inte krockar med drickandet.
  • 2000: Radio AF sänder från Stadsparken, ett första tecken på att det officiella firandet håller på att flytta från siste april-lekarna till parken. Redan då har studenter spontanfestat där i flera år.
  • 2010: Kommunen börjar organisera firandet i parken. Bajamajor, containrar och vattenstationer placeras och en karta trycks. 15 000 studenter dyker upp. 2014 är siffran 25 000.

TRE FRÅGOR…

  1. Varför firar du valborg?
  2. Har du koll på historien bakom valborgsfirandet?
  3. Spelar studenttraditionerna för valborgsfirandet någon roll för dig?
Jonna Öhman, 21 år, pluggar sociologi 1. Jag har aldrig firat valborg. Eller jo, typ när jag var femton. Jag är ingen superfirare.  2. Det har väl med brasorna att göra. Nej, jag vet faktiskt inte. 3. Gud nej. Lol.
Lova Malmstedt, 21 år, pluggar beteendevetenskap.
1: För att det oftast är bra väder och människor ute och då är det ju trevligt att dricka öl.
2: Nej, jag antar att det har att göra med att fira in våren. Men jag har en aning om att det är en borgerlig komplott för att förstöra hela vänsterns dag den 1:a maj.
3: Nej jag har inte tagit del av dem alls. De enda studentikosa aktiviteterna jag vet om är att alla är i Stadsparken.
Emma Augustsson, 21 år, pluggar historia  1. Jag vill fira in våren och dricka utomhus. Och jag älskar högtider. Jättemycket. 2. Nej inte riktigt, påskbrasor har väl att göra med att man ska skrämma bort häxor och så. Men jag tänker att det har något med våren att göra, att det är efter vårdagjämningen och så. 3. Jag är ny i Lund och i Göteborg är det inte alls en så stor grej.
Emma Augustsson, 21 år, pluggar historia
1: Jag vill fira in våren och dricka utomhus. Och jag älskar högtider. Jättemycket.
2: Nej inte riktigt, påskbrasor har väl att göra med att man ska skrämma bort häxor och så. Men jag tänker att det har något med våren att göra och att det är efter vårdagjämningen.
3: Nja, jag är ny i Lund och i Göteborg är det inte alls en så stor grej.
Daniel Mikkola, 22 år, pluggar fysik. 1. För att det är fantastiskt lundensikt att göra. Det hör till livsstilen om man bor i Lund. 2. Ingen aning. 3. Ja det gör det. Jag är med i Bleckhornen och vi spelar på mösspåtagningen och så har vi vår vårkonsert också.
Daniel Mikkola, 22 år, pluggar fysik.
1. För att det är fantastiskt lundensikt att göra. Det hör till livsstilen om man bor
i Lund.
2. Ingen aning.
3. Ja det gör det. Jag är med i Bleckhornen och vi spelar på mösspåtagningen och så har vi vår vårkonsert också.

 

 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

I Lund är jag gammal, i Malmö evigt ung

Glöm presidentvalet! Här är valet du borde bry