Lus lämnar tonåren

- in Nyheter

I år firar det organ som ska föra studenternas talan 20 år. Men vet du ens vilka de är? Och vad håller de egentligen på med?

Tre mål mat om dagen för fyra kronor. Året var 1919 och Lunds studentkår, LS, serverade 500 studenter måltider i gamla Hotell Göthe på Kyrkogatan i Lund.

Konviktoriumet, eller med enklare ord matserveringen för studenter, kom att spela en viktig social och ekonomisk roll för fattiga studenter efter första världskriget.

Julbordet sades vara så stort att man behövde en cykel för att ta sig runt det.

Detta är ett exempel på en av de mer praktiska funktionerna kåren hade i Lund. Men förutom att LS såg till att studenter fick mat i magen diskuterade man även utbildningspolitik och tog sig an cermoniella uppdrag, som till exempel rektorsuppvaktningen den första maj.

Många år senare bröt ingenjörsstudenterna med LS och bildade sin egen kår. De blev Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola, TLTH. Det här blev startskottet för fakultetskårerna, alltså de kårer som framför allt fokuserar på de utbildningar som bedrivs på den egna fakulteten.

Det blev därmed också starten för Lunds universitets studentkårer, Lus – det samarbetsorgan som i och med bildadet av fakultetskårer behövdes för att samla kårernas vilja och föra den vidare till universitetsledningen.

Lus har en stökig historia. Under åren har fakultetskårer dragit sig in och ut ur samarbetet beroende på hur nöjd man varit med Lus arbete. Stormigt var det bland annat för fem år sedan när beskedet kom att kårobligatoriet skulle avskaffas och de nio fakultetskårerna plötsligt tvingades till samarbete.

Finansieringen av kårerna blev hotad och ett behov av en central röst som kunde förhandla med universitetet, kommunen och regionen blev större än någonsin.

Några av de kårer som varit skeptiskt inställda till Lus har varit TLTH, Juridiska föreningen och medicinska fakultetens kår Corpus medicum. Men sedan kårobligatoriets fall har alla fakultetskårer funnits representerade i Lus.

Juridiska föreningen och Corpus medicum tycker att samarbetet med Lus i dagsläget fungerar bra. Och Björn Sanders, ordförande i TLTH, anser att de fick en kompromiss 2010 som de i dag är nöjda med. Åtminstone i teorin.

– I mångt och mycket är vi också nöjda i praktiken, men vi tycker inte alltid att vi får gehör för våra idéer. Ett exempel är vårt bostadspolitiska ställningstagande, säger Björn Sanders.

Lus och TLTH har skilda åsikter i frågan om kategoriboende, som till exempel studentbostäder, där TLTH menar att Lus ställningstagande öppnar upp för en lägre standard på dessa boenden.

  I denna fråga står åtta av nio kårer bakom det bostadpolitiska ställningstagande som vi lade fram i våras, och eftersom vi har konsenus minus ett som beslutsstruktur säger man att Lus står för det, säger Cecilia Skoug, ordförande i Lus.

För den enskilda studenten innebar kårobligatoriets fall att det inte längre var obligatoriskt att vara medlem i sin kår. För kårerna innebar det en risk att
förlora många medlemmar och därmed också intäkter.

Tillsammans med nationer och akademiska föreningen, AF, startade man Studentlund. Genom att bli medlem i Studentlund blev studenter nu medlem i såväl kår som nation och AF. Christian Stråhlman, ordförande i Lus 2009, menar att man på så sätt gav studenterna starkare argument till medlemskap.

– Vid kårobligatoriets fall behöll vi kanske 80 procent av medlemmarna. Det var mycket tack vare Studentlund, säger Christian Stråhlman.

Konsensus minus ett inom Lus var en annan central diskussion när kårobligatoriet föll. Denna beslutsprincip betyder att alla fakultetskårer, minus en, måste vara överens för att Lus ska få driva en fråga vidare.

Att man nu satte sig i en position där det gäller att nå enighet kan tyckas komiskt med tanke på Lus konfliktfyllda historia.

Ett resultat av konsensus minus ett är att det har blivit svårt för Lus att driva frågor när kårerna har svårt att komma överens. Lus blir tandlöst och dess inflytande minskar i dessa situationer. Sebastian Persson, vice ordförande i Lus 2014/2015, menar att konsensus minus ett inte alltid är det effektivaste sättet att jobba på.

– Det tar längre tid. Det gäller att alla är beredda att kompromissa och då krävs mycket diskussion och att man träffas ofta och kommer närmre varandra, säger Sebastian Persson.

Kritik har även riktats mot organisationens ekonomihantering, som tidvis varit lika stökig som en genomsnittlig tonåring. När revisorer gick genom Lus verksamhetsberättelse från 2010/2011 visade det sig att det saknades kvitton för köp på 23 000 kronor.

År 2011 visade det sig även att Lus vice ordförande hade använt tjänstekortet (läs: studenternas pengar) för privata köp för 1 565 kronor.

– För att undvika att detta skulle ske igen gjorde vi nog inte mycket annorlunda än tidigare. Vi hade en dialog med alla som hade kort och såg till att kvittona kom in, säger Sebastian Persson.

Heltidsarvoderade studenter i Lund har en mycket hög arbetsbelastning och Lus har inte varit något undantag. För att minska arbetsbelastningen på presidierna tillsattes 2009 en ny tjänst som bland annat innebar mycket administrativt arbete.

Posten fanns i tre år innan den avskaffades. Hanna Gunnarsson var Lus första generalsekreterare.

– Det var mycket att göra och lätt hänt att presidiet fastande i administrativa uppgifter. Men detta var också i och med att kårobligatoriet avskaffades och man ville stötta kårerna i den övergångsperioden, säger Hanna Gunnarsson.

Tjänsten finansierades med hjälp av pengar från Folkuniversitetet, men i och med att de 2011 drog in finansieringen avskaffades generalsekreterarposten.

– Fanns resurserna hade det varit välkommet med en extra post. Den skulle förmodligen hantera mycket administrativt arbete och vi hade kunnat jobba mer med den utbildningspolitiska bevakningen. Men arbetsbelastningen går i vågor, säger Cecilia Skoug, ordförande i Lus.

I 20 år har Lus levt och verkat vid Lunds universitet. Men få studenter vet vilka Lus är. Hur kommer det sig egentligen, när de ändå har några skandaler
i sitt bagage och faktiskt ska representera alla studenter vid Lunds universitet?

Linnea Jacobsson, vice ordförande i Lus, anser att meningen inte är att de ska vara välkända.

– Det är sin egen kår man ska ha kontakt med och känna till. Det är de som lever och verkar nära studenterna, säger hon.

Men när viktiga beslut ska fattas på universitetsnivå sitter de ändå på mycket makt och är där för att ses som studenternas representant. Är det då inte problematiskt att de Lus representerar inte vet vilka de är?

– Lus är ju kårerna. Och vi tycker det kårerna tycker. Det är kårernas ansvar att förankra detta hos studenter. Kanske är det inte så att gemene student vet vilka är, men är man lite intresserad av utbildningspolitik då vet man, säger Cecilia Skoug.

Tre frågor om Lus:

  1. Vet du vilka Lus är?
  2. Vad tror du att Lus står för?
  3. Var vänder du dig om du upplever problem med din utbildning?
    Hermine Tigerschiöld, 21 år, läser teknisk matematik. 1. Nej. 2. Lunds universitets studenter, skanske. 3. Martin.
    Hermine Tigerschiöld, 21 år, läser teknisk matematik. 1. Nej. 2. Lunds universitets studenter, skanske. 3. Martin.
Alexander
Ted Andersson, 27 år, läser medicin. 1. Nej. 2. Lunds utbildningssällskap. 3. Kursombud.
Ted-Andersson
Alexander Folke Rohlin, 28 år, läser lärarprogrammet. 1. Jag har vetat, men jag har glömt. 2. Nä, det vet jag inte. 3. Studievägledare, tror jag.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

LTH beslutar om grundutbildning på Brunnshög

Förra veckan tog LTH:s ledning beslutet att utbildning