Lundastudent prisad för kritisk masteruppsats

- in Nyheter

Arbetet med att införliva hållbarhet i utbildningarna är en het fråga som universitetet tampas med. Nu kritiseras Ekonomihögskolan i en Lundastudents prisbelönta uppsats.

– Det handlar om barriärer: att hållbarhet inte är en prioritet för ledningen och att kunskap saknas hos personalen. Men generellt finns det hinder och möjligheter på statlig nivå samt universitets- och fakultetsnivå. På alla tre är det ofta mycket prat om hållbarhet, men mindre som faktiskt görs, säger Benedikt John.

I sin masteruppsats Time to Walk the Talk analyserade han bland annat läroplanen för tolv program och 174 kursguider på Ekonomihögskolans masterprogram för att undersöka hur väl de lär ut hållbarhet. Det han kom fram till är att hållbarhet inte är särskilt väl införlivat i utbildningarna.

– I huvudsak handlar ekonomi om hur man använder resurser. Dessutom har ekonomi- och affärsvärlden en väldigt central roll i vårt samhälle och många som har utbildat sig inom det hamnar ofta på ledande positioner. Om de skulle förändra något, skulle det få stor effekt, säger Benedikt John.

Fredrik Andersson, rektor och dekan vid Ekonomihögskolan, delar inte helt bilden uppsatsen ger.

– Det finns anledning att ta hans resultat på allvar. Men hållbarhet är något vi tar upp mycket i grundkurserna. Tanken bakom det är att hållbarhet är viktigt att lyfta från början och det är något vi därför medvetet lagt i kandidatutbildningen. Masterprogrammen, som studenten undersökt, är mer specialiserade. Jag tror även att den missar en del genom att inte fånga in bredden i det som vi själva talar om som ”ansvarstagande” – där bland annat etik och hållbarhet ingår.

När Universitetskanslersämbetet (UKÄ) förra hösten utvärderade 47 universitets och högskolors arbete för att främja hållbar utveckling, fick tre av fyra undersökta lärosäten inte godkänt. Ett av dem var Lunds universitet.

–  Det betyder att det finns en brist som vi ska ta på allvar och reparera. Vi har inte lyckats rigga en systematisk uppföljning av hållbarhetsarbetet i utbildningarna, sa vicerektor Bo-Anders Jönsson till Lunds universitets magasin då.

Sedan UKÄ:s utvärdering förra hösten har man inte kommit mycket längre.

– Men det är inte bortglömt. Man [universitetet reds. anm.] är intresserade av det men man kan inte kasta sig in i detta med en gång. Vi diskuterar fortfarande hur vi ska utbilda lärare för att bättre integrera hållbarhet i utbildningarna, säger  Bo-Anders Jönsson.

Svårigheterna med att få in hållbarhet på utbildningarna är enligt honom att det inte är självklart hur man ska gå till väga.

– Vi behöver hitta instrument och internutbildning för detta.

Hur lätt det är att integrera hållbarhet i utbildningen beror även på själva utbildningen.

– Det är säkert lättare i de utbildningar som är kopplade till grunderna i hållbarhet: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. På andra utbildningar behöver man fundera mer på var hållbarhet passar in.

Enligt Benedikt John existerar i stort sett alla hållbarhetsmoment som finns på de undersökta programmen tack vare initiativ från personer som anser att hållbarhet behöver ha en central plats i utbildningen. Även Fredrik Andersson säger att lärare har en stor frihet i undervisningen.

– Det innebär – på gott och ont – att impulser som kommer uppifrån inte så snabbt tränger ut. Bara för att vi på ledningsnivå säger hållbarhet, händer det inte automatiskt saker i klassrummet. Men den friheten utnyttjas samtidigt ofta och mycket av lärarna för att ge exempel på aktuell forskning. Mycket forskning handlar om att i olika bemärkelser göra världen bättre, i vilket hållbarhetsfrågor ingår, säger Fredrik Andersson.

Finns det något ni kan göra bättre när det kommer till hållbarhet? 

– Det är klart vi kan bli bättre. I systemet finns det en viss konservatism. Det tas upp i uppsatsen och det stämmer. Ibland finns det trögheter i form av att det tar tid att förändra kursmoment och liknande. Det vi försöker att göra just nu är att skapa hållbarhetsinitiativ som involverar både studenter, lärare, forskare och externa samarbetspartners.

Benedikt Johns uppsats valdes ut som vinnare av Miljöpartiet de gröna i Skånes hållbarhetspris bland tolv tävlande uppsatser. Under ceremonin beskrivs hans uppsats som ”kaxig” och ”modig”, bland annat av Mätta Ivarsson, regionråd och ordförande för prisjuryn.

– Det är inspirerande och modigt att sitta på universitetet och ifrågasätta det, säger hon.

Men det är inte något Benedikt John helt håller med om, och han skulle gärna se att fler fakulteter undersöks.

– Jag tycker inte att det ska vara modigt att ifrågasätta hur saker görs i ens omgivning. Ett första steg på en lång väg för att lyckas skapa förändring, är att ifrågasätta vår omgivning.