Forskning i politikens hetvatten

- in Reportage, Reportage

Lunds universitet har sedan flera år utbyten med israeliska universitet och organisationer, något som en grupp akademiker vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) nu tycker borde upphöra. För att se hur ett sådant utbyte kan se ut besökte Lundagård två studenter vid Lunds universitet under deras praktik i Israel.

Sida vid sida rör sig två konflikter.

I Sverige diskuteras hur politiska universiteten ska vara och hur fria akademikerna är i sitt vetenskapliga arbete. I Israel pågår en konflikt som vid flera tillfällen resulterat i strider mellan israeler och palestinier. En långtgående konflikt som påverkar rätten att röra sig fritt. Mitt i konflikterna hamnar två studenter vid Lunds universitet.

De är kandidater i freds- och konfliktvetenskap, studenterna Fredrika Cervin Leijon och Leo Arnér. Under våren blev de tilldelade ett stipendium för att resa till byn Neve Shalom/Wahat al-Salam i Israel och delta i dialog- och fredsarbete. Arbetet bedrivs av School for Peace – en organisation som sedan 1979 arbetat med att skapa en mötesplats för israeler och palestinier. På plats i byn tar de emot mig på en av utbytets sista dagar. De berättar hur det är att se något de tidigare bara läst om tillämpas på plats.

I byn Wahat al-Salam/Neve Shalom finns boplats för cirka 300 personer. Byn grundades i syfte att skapa en plats där israeler och palestinier kan bo sida vid sida, utan segregering. För att flytta hit måste man genomgå en rigorös process där man godkänns av de redan boende. Det finns en allmän pool, en plats för religiös utövning och en grundskola för både palestinska och israeliska barn som under vissa villkor fått stöd av israeliska myndigheter. Av folk boende i omgivningen kallas byn slentrianmässigt för ännu en kibbutz, eller för ett vänsterkollektiv.

Israeliska och palestinska barn leker på skolgården i al-Salam/Neve Shalom. Foto: Jacob Andersson

Den del av byn som känns levande när jag besöker platsen är grundskolan. Här leker israeliska och palestinska barn tillsammans på skolgården. De ställer glatt upp på bilder och gör poser under en regnbåge av plast.

Lisa Strömbom, universitetslektor och docent i freds och konfliktforskning vid Lunds universitet, berättar att Neve Shalom/Wahat al-Salam ligger henne varmt om hjärtat. Det var hon som tog emot ansökningar från studenter för att rekommendera vilka som skulle åka i år.

– Att åka till platser som Israel är politiskt laddat och forskare får i perioder ta emot kritik från många håll. De som lever i konflikten är djupt känslomässigt involverade, säger hon.

Hon tycker att det är viktigt att studenter inte fastnar i att tillämpa verkligheten på teorier utan får se konflikten med egna ögon och bilda sin egen uppfattning.

– Man lär sig att det finns en poäng i att upprätthålla dialog när olika grupper i en konflikt är särskilt nedgrävda. Ur ett forskningsperspektiv är det särskilt intressant att se vilka lösningar som fungerar under lång tid, säger hon.

Samtidigt finns det i Sverige, vid KTH, en grupp akademiker som verkar för att Sverige aktivt ska bojkotta den israeliska akademin. Gruppen kallar sig Action Group och säger sig vara inspirerad av Nobelpristagaren George P. Smith, en högljudd kritiker av Israels politik. De skickade tidigare i år ut en enkät till samtliga universitet i Sverige om deras hållning till att samarbeta med israeliska universitet samt deras villighet att bojkotta israelisk akademi för att utöva påtryckningar på Israel att ändra sin bosättningspolitik.

Lunds universitet har flera aktiva samarbeten med israeliska universitet, bland annat genom Erasmus+ som tillåter studenter att göra sina utbyten i Israel. Lunds universitets rektor, Torbjörn von Schantz, svarade på enkäten: ”Lunds universitets ledning har inte för avsikt att bojkotta samarbeten med akademiska institutioner i Israel. Detta är inte oproblematiskt men Lunds universitets ledning är av åsikten att akademisk samverkan mellan människor och institutioner ska värnas så långt det är möjligt och att samarbeten har större möjligheter att förbättra människors villkor än bojkott.”

Enligt Sveriges grundlag, Regeringsformen 1 kap. 9 §, ska statliga myndigheter som universitet vara opartiska och iaktta saklighet. Bland andra universitet som också har samarbeten med Israel, hänvisar flera till statliga myndigheters oberoende i politiska frågor, men få tar lika starkt ställning mot bojkott som Lunds universitet.

Lisa Strömbom har ägnat sin karriär åt att studera fredsbyggande arbete på lokal nivå och är kritisk till idén om bojkott som medel för att gå vidare.

– Man stänger möjligheten även för marginaliserade röster som uttrycker kritik att ha ett akademiskt samtal och det strider mot den forskningstradition jag verkar inom. Efter mycket övervägande har jag kommit fram till att jag inte tycker att akademisk bojkott är rätt väg att gå, säger Lisa Strömbom.

Leo Arnér och Fredrika Cervin Leijon sitter på taket i det hus som är byggt för de volontärer som skulle komma till Wahat al Salam/Neve Shalom. De fick börja med att storstäda sitt boende, som inte verkade ha använts på länge.

– Vi fick delta i slutet av en workshop som pågått i 1,5 år. Israeler, palestinier och israeliska araber möttes i dialog och diskuterade en väg framåt. För vissa, även om de närmade sig sjuttio år, var det första gången som de träffade någon från andra sidan. Det var mycket känslor som väcktes när deltagarna behövde ifrågasätta bilden av sig själva, men de stöttade varandra, säger Fredrika Cervin Leijon.

Fredrika Cervin Leijon, Nava Sonnenschein (studierektor på The School for Peace) och Leo Arnér vid skolan i What al-Salam/Neve Shalom. Foto: Jacob Andersson

Efter workshopen hade de hoppats att alla skulle samlas på en bar. Men baren befann sig på palestinskt område och de israeliska deltagarna hindrades från att åka in. Lagen förbjöd dem. Gruppen splittrades på nytt.

Lisa Strömbom säger att mycket av den typ av arbete som förut ansågs vedertaget nu betraktas som radikalt, till exempel dialogarbete och försoningsprocesser i politiskt laddade konflikter.

– Eftersom många av dessa fredsorganisationer är beroende av bistånd, från bland annat USAID [United States Agency for International Development, reds. anm.] för att bedriva sin verksamhet får det här allvarliga och direkta effekter.

För School of Peace blir workshopen, om inte biståndsfrågan får en lösning, den sista. Många av deltagarna var frustrerade när den tog slut. De hade, enligt Fredrika Cervin Leijon, trott sig kunna ta med sig någonting konkret tillbaka men flera kände snarare att en lösning låg längre bort än tidigare. Så kände även Fredrika Cervin Leijon och Leo  Arnér – gång på gång påmindes de om vilka hinder som ligger i vägen för en fredlig lösning.

– En dag när vi jobbade i byn passerade stridsflygplan fram och tillbaka ända in på kvällen. Senare läste jag en notis om att det varit israelisk militär som utfört bombningar i Syrien, säger Leo Arnér.

Tillbaka i Sverige ska de två studenterna redogöra för sin resa för Judiska församlingen i Stockholm. Utmaningen blir att skildra resan så att simpla lösningar läggs åt sidan och så att den frustration de bevittnat tas på allvar.

Svåra konflikter saknar enkla svar.

Facebook Comments

You may also like

Lundagårds julkalender: Lucka tolv

Fram till julafton publicerar Lundagård en julkalender på