Muren som förändrade kulturen

- in Nyheter

Ett före, ett efter, och ett datum de flesta kan utantill. Det är trettio år sedan Berlinmurens fall och Lundagård har talat med tidigare generationers lundaröster om fallet och dess efterdyningar.

“Murar, murar, är världens bästa grej. Murar, murar, skiljer dig från mig.” Så sjöng Var Gladspexarna i våras under återuppsättningen av Muren, ett spex om problematiken med en delad stad. I dag är det på dagen trettio år sedan Berlinmuren föll efter att ha skilt Öst- och Västberlin åt nästan lika länge. Trettio år, en dryg generation eller tio kandidatexamina. Vad minns Lund från före och efter 1989?

— Året i sig är något av en referenspunkt, säger Johan Östling, universitetslektor och docent i historia.

Själv minns han inte mycket från tiden före murens fall, men då hans egen forskning fokuserar på just efterkrigstiden i Sverige och Tyskland finns där mycket att hämta.

Berlinmurens fall beskrivs ofta som oväntat. Under 1980-talet hade ingen tänkt sig att varken muren eller det Kalla kriget skulle upphöra inom överskådlig framtid. Johan Östling förklarar att raska omvälvningar inte är ovanliga. Även med facit i hand i form av historieböcker är det svårt att förutse framtiden.

Trettio år, en dryg generation eller tio kandidatexamina.

Knut Deppert är i dag professor i fysik i Lund, men bodde år 1989 bara ett stenkast öster om Berlinmuren. Han förklarar att förändringen inte var en fullständig överraskning. På sitt nuvarande kontor, djupt inne i den labyrint som Fysicum utgör, bjuder han på kaffe och berättar att under året muren öppnades skedde protester öppet på båda sidorna av Järnridån. Frågan var snarare om protesterna i Berlin skulle få samma dödliga utgång som studentmanifestationen på Himmelska Fridens torg tidigare samma år, eller trevligare resultat.

Foto: Arkiv/Per Lindström

— För en insatt östtysk, det vill säga någon som lyssnade på nyheter från båda sidorna av muren, var det väntat, berättar Knut Deppert.

Kalla krigets frostiga relationer var på väg att tina upp, mer eller mindre våldsamt. På språk- och litteraturcentrums restaurang sitter doktoranden Mikaël Stenberg. På bordet står kaffe.

— Jag började som verksam i Lund år 1965. Jag arbetade med att sätta ihop den första upplagan av Nationalencyklopedin. Bara fyra år efter att muren restes. År 1989 gavs upplaga ett av uppslagsverket ut.

Han fortsätter på spåret om informationssamlande och berättar om sin egen uppväxt med radiosändningar från olika håll i världen. Var plats hade sin egen version av sanningen, för att inte tala om störningssändningar som skulle dölja andras utsago.  Till skillnad från det globala nuet så var världen delad i två.

— Det var mindre fake news då, säger han och syftar på dagens ständiga informationsflöden som ska scrollas och sållas i all evighet.

När Mikaël Stenberg tillfrågas om han tror att dagens ungdom inte är insatta nog instämmer han jakande.

Lisa Övermo, historiestuderande vid Lunds universitet under året för murens fall, arbetar i dag som lärare. Hon berättar att något som skedde på helt andra premisser under 1980-talet än efter murens fall, var resor. I ett delat Europa och med en hel värld på spänn, fullt av oro och skepsis, var det mer regel än undantag med strikta gränskontroller. År 1993 lanserade Europeiska unionen sitt så kallade Schengenavtal. Sedan dess behöver resenärer knappt dra upp ett ID-kort när europeiska gränser korsas.

År 1967 besökte Hallands nation en vänförening i Västberlin och tog sig med billigaste tåget dit genom öst. I Berlin satt resenärerna fast i en timme vid överfarten mellan de två sidorna av staden, muren som stått i knappt sex år, då tåget genomsöktes efter flyktingar från Östtyskland.

Då och nu, men vad kommer härnäst? Gränskontroller är åter på tapeten och var student som tagit sig över bron från Danmark på vägen hem till Lund vet att ha passet redo i Hyllie. Uttrycket “en historielös generation” är något som dyker upp här och var. Att lära sig historia för att inte upprepa misstag är sedan gammalt, men utgångsläget förändras. Drunknar viktig information i dag i mängden eller prioriterar den innevarande generationen dåligt?

En brytpunkt, så kallar Johan Östling Berlinmurens fall. Muren delade världen geografiskt och ideologiskt, men dess vara eller icke-vara delar modern historias tidslinje i ett före och efter.

De senaste trettio åren har varit en lång, för att inte tala om innehållsrik, period. Att verkligen förstå och kunna sätta sig in i en annan tid utan att själv ha upplevt den är ett högt krav. Så ha historieboken till hands, ring en vän och se med tillförsikt på vad nästa överraskning som går till historien blir.

You may also like

Charlotta Johnsson ny rektor för Campus Helsingborg

Charlotta Johnsson, professor vid Institutionen för reglerteknik, utses