Natio lundenses uppgång och fall

- in Historiska händelser

I dagens Lund håller studentlivet 13 nationer vid liv. Sex tidigare lundanationer har upphört. Lundagård har undersökt historien bakom de upphörda nationerna.

Den 19 december år 1666 grundades Lunds universitet och invigdes sedan den 28 januari 1668. Redan tidigt i universitetets historia fanns nationerna. Nationerna uppkom ur stiftsindelningen och är landskapsföreningar. De fungerade som en mötesplatser i Lund för studenter från samma landskap.

Studentnationerna var ursprungligen förbjudna, sedan tolererades de och slutligen blev de obligatoriska. Skälet till att det akademiska konsistoriet (nuvarande universitetsstyrelsen) först förbjöd nationerna var den höga graden av pennalism. Trots förbudet fortsatte verksamheten till den grad att konsistoriet tvunget behövde tolerera dem. Konsistoriet beslöt att nationerna skulle accepteras men hållas under uppsyn av en professor, dagens inspektorer. Nationerna blev officiellt erkända genom det “kongliga brefvet 19/12 1695”.

Historieböckerna vittnar om sex tidigare existerande nationer: Skånes nation, Jönköpings nation, Götiska nationen, Gotlands nation, Norrlands nation och Södermanlands nation. Deras gemensamma nämnare är att samtligas verksamhet har dött ut och inte återupprättats igen.

Skånska nationen (16??-1889)

När Skånska nationen bildades är, och förblir, okänt. Skälet härtill är att den tidige kuratorn Cornificium Ibinsulanum stal samtliga protokoll och dokument sedan han stuckit en värja i nationens notarie för att raskt lämna Lund. Nationen bör ha bildats mellan år 1668 och år 1674. Den första kvarvarande dokumentationen där nationen omnämns är ett konsistorieprotokoll från den 30 maj år 1674.

År 1830 hade Skånska nationen omkring 200 inskrivna medlemmar. Det var ungefär hälften av Lunds studenter. Den dåvarande inspektorn förespråkade förändring eftersom nationens storlek började bli besvärlig att hantera. År 1833 delades därför Skånska nationen upp i sex avdelningar för att sedan, år 1889, delas upp i fem självständiga nationer: Lunds nation, Malmö nation, Helsingkrona nation, Ystads nation (nuvarande Sydskånska nationen) och Kristianstads nation.

Skånska nationen existerade längst av de sex nationerna som gått till historien. Nationen är den enda av de inte längre existerande nationerna som än i dag väcks till liv. Vart femte år samlas de fem skånska nationerna till gåsafest för att hedra det historiska samfundet.

Skånska nationens kista från 1730-talet. Här förvarades alla nationens tillhörigheter. Foto: Jonas Jacobsson

Jönköpings nation (1701-1718)

Informationen om Jönköpings nation (Natio Jonecopensis) är knapphändig. Jönköpings nation var en utbrytarnation ur Smålands nation under tidigt 1700-tal. Majoriteten av lundastudenterna från Småland kom antingen från Växjö eller Jönköping. Studenterna från Jönköping uppgick i början av seklet till omkring ett dussin. De ville bryta sig ut ur Smålands nation för att bilda en egen nation.

Den 29 februari år 1696 sammanträdde konsistoriet. Under sammanträdet beslutades det att två inspektorer skulle finnas: professor Riddermark för “växjöingarna” i Smålands nation (Smolandos Vexienses) och professor Lagerlöf för “jönköpingarna” i Jönköpings nation. Trots uppdelningen med två inspektorer blev “jönköpingarna” kvar i Smålands nation fram till den 29 augusti 1701.

När Jönköpings nations inspektor avled år 1713 ville “jönköpingarna” åter bli del av Smålands nation. År 1717 bad de Smålands nations inspektor att ta dem under sina vingars beskydd. Året efter godkände inspektor Riddermark och Smålands nation att välkomna “jönköpingarna” tillbaka. De hade trots allt tidigare hört ihop och “jönköpingarna” var själva inte tillräckligt många för att kunna hålla en nation.

Götiska nationen (1766-1817)

Götiska nationen (Natio Gothica) var en sammanslagning mellan Västgöta nation, Östgöta nation och Kalmar nation. På 1760-talet såg Lunds universitet en nedåtgående trend i antal studerande. Under höstterminen år 1764 fanns det inte mer än 184 studenter i Lund, endast 43 av dessa kom från andra landskap än Skåne och Blekinge. Resultatet blev att mindre nationer hade svårt att bestå. År 1766 bestämde sig därför västgötar, östgötar och kalmariter att gå ihop i en nation.

Det gemensamma samfundet bestod till år 1798 när östgötarna åter bildade Östgöta nation och därmed trädde ut ur Götiska nationen. År 1817 lämnade även kalmariterna för att åter bilda Kalmar nation. Västgötarna blev ensamma kvar. Atmosfären inom Götiska nationen var infekterad. Den nyvalde kuratorn fick skulden och beskylldes för att vara ansvarig för samfundets uppbrott. Nationen behöll sitt namn fram till år 1871 då nationen i samband med en stadgeändring åter valde att kalla sig för Västgöta nation.

Gotlands nation (177?-178?)

Efter Gotlands nation (Natio Gotlandicae) finns det inte många spår. Källmaterial och arkiv är sedan länge förlorade i studentlivets korridorer. Sannolikt var startpunkten för nationen först en förening för gotlänningar som närde hopp om att så småningom kunna bilda en nation. Föreningen blev genast populär och strax efter start uppnådde den hela 50 medlemmar.

Gotlands nation tros ha varit verksam under 1770- och 1780-talen. Många av nationens medlemmar studerade vid Uppsala universitet innan studierna i Lund. I Uppsala hade gotlänningarna en egen nation vilket möjligen var deras språngbräda till att starta en nation även i Lund. Vid nationens undergång uppgick medlemmarna i Blekingska nationen.

Norrlands nation (1803-1846)

Norrlands nation grundades av norrländska studenter vid Lunds universitet. Men de infödda norrlänningarna utgjorde aldrig mer än hälften av nationens medlemmar.

Andra hälften bestod av stockholmare, finländare och andra utan en nation som representerade dem.

Det totala antalet medlemmar under nationens verksamma år uppgick till 92 studenter. Av dessa var endast hälften äkta norrlänningar. I Ach Kahls bok Tegnér och det samtida Lund skildras Norrlands nations storlek: “Norrländska nationen i Lund består sällan af flera medlemmar än inspektor, kurator och en eller annan student [..]”. Året då Norrlands nation upphörde att existera var situationen också sådan. Då bestod nationen endast av kurator, inspektor, tre nationsmedlemmar och en vaktmästare. Ingen ny medlem hade skrivits in på fyra år. Våren år 1846 avgjordes nationens öde när samtliga tog examen. Sedan dess har nationen aldrig återupprättats.

Södermanlands nation (1838-1846)

Den 16 oktober år 1838 skrev de tre sörmlänningarna P.G.R Matthson, Ol. Strandberg och C.W.A. Strandberg ett brev till Rector Magnificus (i dag universitetsrektor). I brevet skrev de att de vill bilda en ny nation med namnet Södermanlands nation. Åtta dagar senare, den 24 oktober 1838, biföll det akademiska konsistoriet deras anhållan.

Det ryktades att C.W.A. Strandberg vid en tidpunkt stod som enda medlem i Södermanlands nation. Ryktet sade att han skulle ha avsatt nationens enda inspektor. Sannolikt är detta endast en myt som uppstod i samband med ett kuratorsval under vilket kuratorn avsattes. Detta kuratorsval hölls under en period när nationen endast bestod av kurator Dahlbom, medlem C.W.A. Strandberg och inspektor Hill. Strandbergs studier gick inget vidare. Samtidigt hade han fått ett erbjudande om en plats i Stockholm, som skulle ge honom möjlighet att ta sig in i dikternas värld, där han trivdes bäst. Det fanns dock ett aber. På grund av Strandbergs uteblivna examen behövde han ett nationsbetyg. Som kurator var Dahlbom ansvarig för utfärdandet av nationsbetyget. Dahlbom hade fått påtryckningar om att ge Strandberg ett särskilt dåligt testimonium. Dahlbom angav en blank röst eftersom han inte kunde rösta på sig själv. Även Strandberg gav en blank röst. Inspektor Hill röstade på Strandberg för att sedan själv utfärda Strandbergs nationsbetyg. Strandberg blev härigenom Södermanlands nations nye kurator. Dahlbom skrev omedelbart ett brev i vilket han meddelade utträde ur nationen.

Södermanlands nation förblev liten under sina verksamma år. Allt som allt räknade nationen sju medlemmar. Trots sitt fåtal blev flera av Södermanlands nations medlemmar celebra. Bröderna Ol. och C.W.A. Strandberg (senare under pseudonymen Talis qualis) gick efter lundaåren vidare till att bli operasångare respektive författare. Bland annat författade C.W.A. Strandberg texten till Kungssången.

Skånska nationens heraldiska vapensköld. Foto: Jonas Jacobsson

You may also like

Lars och jag

Att läsa är att bidra till hierarkin, skriver