Inte skaffa barn – för klimatet

- in På djupet

Att barnskaffande orsakar höga koldioxidutsläpp uppmärksammades i samband med en forskningsrapport som publicerades vid Lunds universitet år 2017. Efter rapporten uppstod en konfliktdrabbad debatt med en fråga i fokus: Bör vi skaffa fler barn mitt i en brinnande klimatkris? 

Hon har kallats för Tysklands mest hjärtlösa kvinna.

När läraren och debattören Verena Brunschweiger skrev boken Kinderfrei statt kinderlos (2019), barnfri i stället för barnlös, väntade kritiken inte på sig. Att sätta ytterligare ett barn till världen bör i dagsläget betraktas som en klimatsynd, lyder bokens resonemang.

Ett kontroversiellt sådant, skulle det visa sig.

Debatten om barnskaffandets påverkan för klimatet har blivit internationell, men startskottet avlossades från svensk mark. År 2017 publicerade klimatforskaren Kimberly Nicholas och hennes kollega Seth Wynes en rapport vid Lunds universitet med syfte att studera vilka individuella klimatanpassningar som framhävs i gymnasieungdomars kurslitteratur. För att ta reda på vilka anpassningar som ger bäst effekt, i termer av minskade koldioxidutsläpp, gjordes en sammanställning av beräkningar från 39 olika källor. Resultatet föreslår fyra stora utsläppsbovar: köttkonsumtion, flygresor, bilkörning och att skaffa ett till barn.

Det sistnämnda alternativet visar sig dock vara långt mer effektivt än de andra tre. Hela 58,6 ton koldioxid kan besparas varje år genom att avstå från att skaffa ett ytterligare barn, baserat på beräkningar om framtida ättlingars utsläpp utifrån dagens konsumtionsmönster. Beräkningarna gäller även för den rikare delen av världen. Ett barn i USA släpper ut cirka 160 gånger mer jämfört med ett barn i Bangladesh.

Siffran 58,6 ton tål i sin tur att jämföras med de 0,8 ton koldioxidekvivalenter som veganer sparar årligen, eller 1,6 per år för den som avstår från att resa luftvägen. Alternativt: Ett färre barn i en amerikansk familj motsvarar effekten av 684 ungdomars källsorterande – för resten av livet.

Rapporten skapade ramaskri. En av de upprörda var den amerikanska och konservativa journalisten Rush Limbaugh, som hånade Kimberly Nicholas i sitt uppmärksammade radioprogram. Men motståndet slutade inte där. En tid senare skickades en namninsamling till Lunds universitet innehållandes en begäran om att refusera forskningsrapporten, något rektor Torbjörn von Schantz avfärdade i ett blogginlägg.

Enligt Kimberly Nicholas själv bröt studien ny mark genom sina slutsatser.

– Vi kom på något nytt, vilket var att rekommendationer från regeringen och gymnasikurslitteraturen inte framhåller de mest effektiva klimatvalen.

Det var dock inte vad som fångade mediernas intresse. Ur ett mer sakligt resonemang uppstår en filosofisk, intensiv, diskussion med upprörda röster från båda håll om den klimatmotiverade barnlösheten. Bland annat skriver medieprofilen Gurgîn Bakircioglu om reaktionerna efter att han gått ut offentligt med sitt val att inte skaffa barn för att skona klimatet. Aftonbladets Malin Wollin valde att svara i en krönika (27/3) ”Jag ska inte ha fler barn, fem är precis lagom, men min provokativa sida fantiserar om att föda ett barn rakt i ansiktet på Gurgîn Bakircioglu.”

När ämnet debatterats i media har Kimberly Nicholas och Seth Wynes rapport ofta refererats till. Kimberly Nicholas menar dock att antagandet om att människor inte bör skaffa barn är felaktigt.

–Studien säger inget om huruvida man inte får eller bör skaffa barn, bara att det har stor långsiktig inverkan på klimatet.

Förutom ett debattämne för landets ledarsidor, uppdagades medvetenheten kring barnaskaffandets klimatpåverkan även av aktivister och andra miljöengagerade. I Storbritannien bildades rörelsen Birthstrike, en protestgrupp vars syfte är att mobilisera människor kring klimatfrågan genom att fokusera på problematiken kring att sätta nya barn till världen. De flesta av rörelsens medlemmar har själva valt att inte skaffa barn tills dess att planetens framtid blivit ljusare.

På andra håll i världen syns liknande trender: Inför förra årets val i Australien lät man undersöka inställningen gentemot barnafödande bland unga, miljömedvetna kvinnor. Resultatet visade att en tredjedel av de 6500 tillfrågade övervägde att inte skaffa barn av klimatskäl. År 2018 gjordes en undersökning av the New York Times som även den visade att en tredjedel av amerikanska kvinnor och män mellan åldrarna 20 och 45 vägde in klimathotet som en faktor i familjeplaneringen.

En av de som överväger att inte skaffa barn till följd av klimathotet är den internationella studenten Luke Anderson. Efter en efterlysning jag gjort i en Facebookgrupp för klimataktivister får jag ett mail med ämnesraden ”Not Having Children Due To Climate Crisis”.

Vi träffas i Botaniska trädgården i Lund några dagar senare.

Oron och medvetenheten kring klimatförändringarna började när Luke Andersson engagerade sig för att hjälpa flyktingar i sitt hemland USA, varav många av dem tvingats lämna sina hem som en följd av klimatrelaterade problem. Han motiverades att följa med på en resa till FN-mötet i Katowice, i december förra året. Där träffade Luke Anderson andra klimatengagerade, inklusive Greta Thunberg, som inspirerade honom till ytterligare engagemang. Ett halvår senare flyttar han till Sverige för att studera antropologi och näringslära vid Lunds universitet.

Luke Anderson berättar att tanken på att inte skaffa barn kom i samband med att han i sin utbildning blev medveten om vilka individuella val som är mest effektiva ur klimathänsyn, där ett barns påverkan uppdagades. Ett helt barnfritt liv vill han dock inte leva, Luke Anderson funderar istället på alternativa tillvägagångssätt.

–Jag vill adoptera. Jag tänker att syftet med att inte skaffa barn på grund av klimatet är att minska avtrycket som ännu ett barn kommer att göra på den här världen genom konsumtion och alla dess behov, men att uppfostra ett barn i sig självt tror jag är det mest meningsfulla man kan göra.

Luke Anderson vill inte skaffa egna barn till följd av klimathotet. Foto: Saber Malmgren

Adoption som ett alternativ till att skaffa egna barn är något som den amerikanska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez valt att framhålla. På sin Instagram belyste hon frågan och menade att det är legitimt av unga personer att ifrågasätta huruvida de bör skaffa egna barn trots det påtagande klimathotet. Uttalandet resulterade i kritik från Fox New’s journalisten Steve Hilton, som anklagade Ocasio-Cortez för att vara fascistisk.

Luke Anderson håller med om att samtalsklimatet kring klimatmotiverad barnlöshet är komplicerat i sitt hemland.

–Om man pratar om att inte skaffa barn i USA möts man av oförståelse, de förstår inte varifrån man kommer, säger han.

Trots sin övertygelse framhåller han dock att valet att inte skaffa barn bör förbli individens eget, och tror inte på statliga regleringar för familjeplanering, som exempelvis Kinas enbarnspolitik.

–Det är viktigt för människor att få bestämma själva över sin familjeplanering, politikerna kan påverka mycket mer genom att sluta investera i fossila bränslen och skapa fler gröna jobb, jämfört med att bestämma hur människor ska bilda familjer. Att skaffa barn är ett val som individer har full kontroll över, men jag har ingen kontroll över samhällets användning av de fossila bränslena.

Enligt Kimberly Nicholas kom en stor del av kritiken efter forskningsrapporten från just USA, bland annat skrev klimataktivisten Roy Scranton en artikel i New York Times där han menade ”att ta Wynes och Nicholas argument på allvar skulle innebära att man erkänner att det enda verkligt moraliska svaret på globala klimatförändringar är att begå självmord” (min översättning). Kritiken gjorde Kimberly Nicholas mycket bekymrad, och hon själv vill inte uppmana någon att inte skaffa barn av klimatskäl.

–Jag skulle aldrig uppmuntra någon till det, det är en mänsklig rättighet att välja själv, säger hon.

I sin roll som klimatforskare tror hon inte att en restriktiv familjeplanering är den rätta vägen att gå. Jag frågar henne om hon tror att vi kan klara klimatmålen utan att reflektera över hur många barn vi i den rikare delen av världen skaffar.

–Ja, faktiskt. Det är vi som ska bestämma om vi ska klara målen eller inte, att skaffa barn har en stor klimatpåverkan på ett långt perspektiv men det har en ingenting att göra med huruvida vi kommer att klara klimatmålen eller ej, för det är just här och nu som är det viktigaste. Vi har ungefär tio år eller mindre, om vi fortsätter som vi gör idag är det kört inom tio år, då kan vi inte nå 1,5 gradersmålet. De barn som skaffas nu är inte avgörande för det, det viktigaste här och nu är att vi faktiskt slutar med fossila bränslen.

Hon har även en annan uppfattning om vad som egentligen kan ligga till grund för att allt fler väljer att framhålla klimathotet som skäl att inte skaffa barn.

–Jag har pratat med kvinnor som av olika anledningar inte vill skaffa barn som sagt “åh vad skönt, nu har jag en ursäkt”. Det finns mycket social press kring att skaffa barn bland kvinnor, att avstå på grund av klimatet kanske kan vara en mer socialt accepterad anledning.

Illustration: Cecilia Falkman

You may also like

Det etablerade behöver kritiseras

I dagens diskussion om humanioras roll i samhället