Osäker framtid för statistiska institutionen

- in Nyheter

Framtiden för statistiska institutionen som en egen institution har diskuterats tidigare, men har återaktualiserats under hösten 2019. Nu ser man över möjligheterna att slå samman institutionen med nationalekonomiska institutionen.

När Jakob Fjellström i höstas läste sin kandidatkurs i statistik kom en av hans lärare in i föreläsningssalen märkbart upprörd.

– Anledningen till att vi ställde in föreläsningen igår är att vi hade extrainkallat möte på institutionen, sa läraren.

Läraren berättade att statistiska institutionen ska läggas ner, och slås samman med nationalekonomiska institutionen. Jakob Fjellström kände hur stämningen stelnade.

– Många av oss hade förhoppningar om att ett magisterprogram skulle öppna under 2020. Vi hade varit förväntansfulla. Men nu insåg vi att det inte skulle bli något, säger han och minns hur studenterna buade.

Jakob Fjellström var en av de studenter som läste statistik när planerna på en sammanslagning kom upp till ytan. Foto: Louise Lennartsson

Statistiska institutionen har omkring 230 helårsstudenter. De flesta läser ekonomie kandidatprogrammet, och bara ett dussintal väljer statistik som sitt huvudområde. År 2018 var de tio stycken. Något master- eller magisterprogram finns inte, däremot kurser på avancerad nivå.

I dag undervisar tre adjunkter, en lektor, en biträdande lektor och tre professorer vid statistiska institutionen. Adjunkterna kommer alla att nå pensionsålder inom de närmsta fem åren och bland övriga är enbart tre under 65 år. Förestående pensionsavgångar, föräldraledighet och de senaste årens svårigheter att rekrytera innebär nu problem för institutionen.

– Statistiska institutionen är liten och den lilla lärarbasen är en nackdel när man rekryterar ny personal och det försvårar när man söker externfinansiering för forskning, säger Fredrik Andersson, rektor och dekan vid ekonomihögskolan.

Därför kallade fakultetsledningen i slutet av augusti 2019 till möte med statistiska institutionen. Man föreslog ordentliga organisationsförändringar och att statistiska institutionen skulle slås samman som en avdelning inom nationalekonomiska institutionen.

Lärarbristen har varit märkbar länge, och diskussioner om att slå samman institutionerna har förts tidigare. När man under våren 2018 ville införa ett magisterprogram i ”Data analytics” stoppades det av universitetets Utbildningsnämnd – lärarlaget på fyra disputerade lärare tycktes för få. Detta, trots att statistik genom maskininlärning, big data och artificiell intelligens, sällan varit så aktuellt.

– Arbetsmarknaden skriker efter statistiker och de konkurrerar när vi rekryterar, säger Jakob Bergman, studierektor vid statistiska institutionen.

På nationalekonomiska institutionen finns en forskargrupp med fokus på allmänna statistiska frågor och intresse att etablera forskning om ”big data”, maskininlärning och artificiell intelligens. Bland annat här ser Fredrik Andersson fördelar med en sammanslagning.

– Vi ser att det finns synergier mellan nationalekonomi och statistik som vi kan nyttja bättre, säger han.

Men alla är inte positiva till förslaget. På institutionen befarar man att en sammanslagning skulle innebära att statistiska institutionen förlorar sin identitet och man är rädd att bli överkörd av den många gånger större nationalekonomiska institutionen.

– Det riskerar att bli synpunkter på ämnesinnehåll, att statistiska kurser blir mer nationalekonomiska och att man ser samordningsvinster och byter ut kurser, säger Jakob Bergman och fortsätter:

– Andemeningen här är att om man genomfört det förslag som lades av fakultetsledningen i augusti hade vi gått samma öde till mötes som på Göteborgs universitet. Statistiken hade varit försvunnen på bara några år.

Studierektor Jakob Bergman beskriver det motstånd som finns på statistiska institutionen mot planerna på en sammanslagning. Foto: Louise Lennartsson

Vid Göteborgs universitet (GU) slog man samman statistiska institutionen med den nationalekonomiska år 2003. I dag erbjuder GU möjlighet att läsa upp till 90 högskolepoäng i fristående kurser. Samtidigt är forskningen i praktiken obefintlig.

Måns Söderbom, prefekt vid institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet, är inte säker på att GU kunnat erbjuda statistik i dag om det inte vore för sammanslagningen.

– Statistiska institutionen här var konfliktdrabbad och sammanslagningen var ett sätt att säkerställa att vi skulle kunna bedriva utbildning i statistik långsiktigt. Det är inte säkert att vi hade haft en utbildning i statistik annars, säger han.

Samtidigt ser han hur framförallt forskningen drabbats av sammanslagningen och att ämnets attraktionskraft försvagats.

– Vi har upplevt svårigheter att rekrytera statistiker. När vi försökte rekrytera en lektor för några år sedan befarade flera av de intervjuade att de skulle bli styvmoderligt behandlade på en nationalekonomisk institution, säger han.

På ett möte med fakultetsstyrelsen den 17 december beslutades att år 2020 ska vara en utvärderingsperiod där institutionen med stöd från ekonomihögskolans ledning aktivt ska rekrytera medarbetare.

Till hösten ska frågan utvärderas. Till dess blir statistiska institutionen vid Lunds universitet kvar.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Det etablerade behöver kritiseras

I dagens diskussion om humanioras roll i samhället