Studenternas egen bank utan styrelse

- in Nyheter

Kreditkassans styrelse gapar tom. Nu är framtiden oviss för studenternas okända bank med 98 år på nacken. 

Den 6 februari 1984 bildades stiftelsen Lunds studentkårs Kreditkassa. Sedan dess har Lunds studenter, och från och med år 2013 studenter vid skånska universitet, genom ett stort och ett litet lån kunnat finansiera sina studier med hjälp av medel från Kreditkassan.

före detta ordföranden för Kreditkassan, Johan Förberg, avgick vid årsskiftet 19/20 och arbetet med att hitta en ny styrelse har gått knaggligt. När Lunds studentkårer (Lus) för tre månader sedan utlyste de nya styrelseposterna på sin Facebook-sida var antalet sökande noll. Med undantag för en tillsatt post som alltid innehas av en Lus representant går stiftelsen nu in i 2020-talet utan styrelse.

– Det är en viktig verksamhet som hjälper många studenter att finansiera sina studier, och att styrelsen gapar tom är väldigt olyckligt. Men lågt engagemang är ett problem styrelsen dragits med en tid, säger han.

Sedan 2015 har utlåningen årligen sjunkit. I dag finns 41 aktiva lån på Kreditkassan. På grund av problem med IT-systemen frystes det stora lånet på upp till 20 000 kronor den 20 november 2019. Sedan dess kan man maximalt låna 5000 kronor. Utan styrelse går det inte att låsa upp det stora lånet.

– Den löpande administrationen sköts av Lus. Det krävs dock en styrelse för att vidareutveckla verksamheten och hantera problem som uppstår. Därför riskerar detta att skada den långsiktiga verksamheten, säger Johan Förberg.

För bara några år sedan lät tongångarna annorlunda. Lundagård rapporterade år 2015: ”Den senaste tiden har vi märkt av en markant ökning av utlåningarna” och ”en av anledningarna är att CSN blivit tuffare när de följer sina riktlinjer och sätter stopp för studiemedlet. Därför kommer många studenter till oss när de inte klarar av att ta sina poäng”.

Vilhelm Hultgren, i dag Senior Investment Adviser på Nordea, var då ordförande för Kreditkassan. Under tre år tiodubblade han kassans omsättning och lånestock. Inte bara genom att omförhandla avtal och förändra utlåningsmodellen, utan också genom att marknadsföra och integrera Kreditkassan i studentlivet.

– Det har alltid varit svårt att tillsätta en styrelse eftersom man inte förstår verksamheten eller ser kopplingen mellan utbildningspolitik och service till studenterna. Utbildningsbevakning har alltid varit ett populärare område att engagera sig i, säger han.

Han ser Kreditkassan som ett viktigt, och för Lund helt unikt, komplement till CSN. Inte ett substitut.

– Kreditkassan är ett stöd när man inte klarat en tenta eller behöver extrapengar för kurslitteratur eller utbytesstudier. När CSN inte räcker till, säger han.

Han är besviken på den dalande utvecklingen efter 2015. Nu krävs ett aktivt arbete från kårerna för att belysa Kreditkassans betydelse för studenter.

– Potentialen finns. När vi avgick fick vi en halv miljon i donation för att fortsätta arbetet med Kreditkassan. Bankerna trodde på oss!

Läs mer om Kreditkassans historia.

LUS ordförande Gustav Ekström är också bekymrad över Kreditkassans vakanta styrelseposter.

– Oförutsägbara saker kan hända studenter och då behövs Kreditkassan som stöd. Att alltid hänvisas till extrajobb spär på stress och oro, säger han.

Han menar att han gjort vad han kan för att hitta kandidater till posterna.

– Lus och kårerna har i största allmänhet vissa problem med att nå ut till studenterna och att hitta folk som vill engagera sig. Det gäller inte bara Kreditkassan, utan också andra okända poster, ta exempelvis suppleanten i regionala studentrådet.

Hur framtiden ser ut för Kreditkassan går i nuläget inte att svara på.

– Det är en fråga för länsstyrelsen, Lus ting och Lus styrelse att ta hänsyn till. Inom de närmsta månaderna lär vi veta mer, säger Gustav Ekström.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Det etablerade behöver kritiseras

I dagens diskussion om humanioras roll i samhället