En 98-åring i och ur tiden

- in Nyheter

Kreditkassans historia är gedigen. När den bildades som ekonomisk förening år 1922 lånade tusentals studenter pengar för att finansiera sina studier, men med åren har intresset vittrat. 

När Kreditkassan bildades den 9 november år 1922, hade en intensiv högkonjunktur i första världskrigets efterdyningar just dalat. Det hade varit enkelt att beviljas lån och diverse växellån flödade. Men 1920- talet kastade in studenterna i en lågkonjunktur med hög inflation och svårigheter att få krediter. Med ett nästan fördubblat penningvärde fick många alumner allvarliga problem med återbetalningen.

Ruth Lilienberg på Kreditkassans reception år 1958. Foto: Akademiska Föreningens Arkiv & Studentmuseum.

För att göra slut på detta ”växelrytteri” och skapa ett institut som kunde ”bereda möjlighet till planmässigt ordnad lånekredit med goda återbetalningsvillkor och på billiga villkor” bildades Kreditkassan. Det var en enorm ekonomisk förening, i kontrast till dagens stiftelse, och en betydande sådan. Uppemot tusen lån per år beviljades under 1930- och 1940-talen. Bland låntagarna stod bland annat en ung Tage Erlander. Han lånade pengar både en och två gånger.

Kassans betydelse ska inte underdrivas. I jubileumsboken från år 1978 står att finna: ”Det torde inte vara någon överdrift att påstå att utan Kreditkassan skulle en stor kategori människor i detta land blivit förhindrade att senare i livet nå de befattningar och göra de kulturinsatser i samhället som de gjort och gör”.

Läs om Kreditkassans svårigheter att fylla sina styrelseposter.

Läs om Kreditkassans gyllene år 2015

Men Kreditkassan gick ur tiden.

Olof Palme inrättade år 1965 ett nytt studiestödssystem, med en lånedel och bidragsdel. En reform som ofta benämns som århundrades stora demokratireform. Allt fler studenter nyttjade det nya systemet och Kreditkassan blev dragandes med ekonomiska problem. 1975 års Lus-ordförande Jonas Hafström, i dag universitetsstyrelsens ordförande, minns hur Kreditkassans betydelse sjönk.

– Studentkåren tillsatte en utredning år 1973 som visade att de administrativa kostnaderna överskred intäkterna. Det saknades förutsättningar att driva verksamheten, säger han.

Den 1 januari 1975 trädde Kreditkassan in i likvidation. Med det gick, till mångas förtret, drygt femtio år av studiesocialt arbete ur tiden.

Kreditkassans styrelserum. I dag Kerstins rum i AF borgen. Foto: Akademiska Föreningens Arkiv & Studentmuseum.

med åren ansågs CSN, och dess krympande bidragsdel, som otillräcklig. Kreditkassan återupptogs den 6 februari år 1984, nu i stiftelseform och i betydligt mindre skala – omkring 120 lån beviljades per år. Återupptagandet sågs som ett ställningstagande, som ett sätt att underkänna statens hantering av studenterna och studiemedel.

När CSN reformerades år 1989 sjönk Kreditkassans betydelse. Sedan dess har intresset för Kreditkassan, med undantag för vissa år, varit lågt. Ordentlig dokumentation från denna tid saknas.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Det etablerade behöver kritiseras

I dagens diskussion om humanioras roll i samhället