Mer än var fjärde kvinnlig student utsatt för sexuella trakasserier

- in Nyheter

I tre år har Lunds universitet, i samarbete med Vetenskapsrådet, kartlagt sexuella trakasserier vid Lunds universitet. På onsdagen den 12 februari var det dags för de preliminära resultaten att presenteras.

Under onsdagskvällen välkomnades studenterna till en presentation av resultaten från undersökningen Tellus. Knappt 30 personer hade tagit sig till Palaestras hörsal. Projektgrupp, rektor och övrig administrativ personal utgjorde nästan hälften. Bänkraderna gapade tomma.

Anette Agardh är professor i global hälsa och har varit projektledare för Tellus. Hon inledde kvällen med en bakgrund till projektet och nämnde flera gånger #metoo och dess akademiska motsvarighet, #Akademikeruppropet. Hon underströk vikten av kunskapsbaserade projekt som Tellus av det faktum att det faktiskt inte finns mycket befintlig forskning att blicka tillbaka på.

Efter att projektet drog igång 2018 har både kvalitativ data samlats in, i form av intervjuer och samtal i fokusgrupper, och kvantitativ data, i form av svar på digitala enkäter. Till enkäten användes internationellt validerade instrument och nya frågor utifrån det som kom upp i intervjuer och gruppdiskussioner. Resultaten är ytterst färska – så sent som förra veckan stängde enkäten.

27 procent av de kvinnliga studenterna svarade i enkäten att de haft erfarenheter av sexuella trakasserier, varav 17 procent de senaste tre åren. Motsvarande siffra hos de manliga studenter var elva procent, varav sex procent de senaste tre åren. På frågan om var de sexuella trakasserierna skett svarade en majoritet, 68 procent, att det skett i studentsociala sammanhang – exempelvis ute på nation eller på fester – och 22 procent att det skett i Lunds universitets lokaler. På frågan “Vem var det som utsatte dig för den här händelsen?” svarade en överväldigande majoritet, 83 procent, att det var en annan student vid Lunds universitet och 5,8 procent svarade att det var en anställd vid Lunds universitet. En annan fråga av vikt var om den svarande själv utsatt någon annan för sexuella trakasserier eller uppträtt på ett sätt som i efterhand kan ha upplevts som sexuella trakasserier, där svarade sju procent av manliga studenter ja, respektive två procent av kvinnliga studenter.

22 procent av de tillfrågade i enkäten svarade att de bevittnat sexuella trakasserier eller pratat med någon som blivit utsatt. Enkäten innehöll också en fråga om hur högt förtroende man har för att Lunds universitet hanterar ärendena på ett professionellt sätt. Här svarade 15 procent att de hade lågt eller inget förtroende, 59 procent att de har ett visst förtroende och 26 procent att man har fullt förtroende. Enkäten tittade även specifikt på förtroendet hos gruppen som uppgett sig ha blivit utsatta. Bland dessa hade en fjärdedel lågt eller inget förtroende. Det visade sig att något fler hade lågt eller inget förtroende, 25 procent.

Universitetets anställda har svarat på samma frågor som studenterna. Bland de anställda uppgav en fjärdedel av kvinnorna att de blivit utsatt för sexuella trakasserier och sju procent av männen. Till skillnad från studenternas svar uppgav 63 procent av de anställda att det är vanligast med sexuella trakasserier i Lunds universitets lokaler, och 28 procent uppgav att det skett i samband med någon arbetsrelaterad aktivitet. En majoritet svarade att det är en annan anställd vid universitetet som varit förövaren, 64 procent, och nio procent att det är en doktorand eller forskarstudent.

På frågan om man vid något tillfälle uppträtt på ett sätt som kan ha uppfattats som sexuella trakasserier svarade 3,4 procent av manliga anställda ja, medan samma siffra hos kvinnliga anställda var 1,8 procent. Lika många anställda som studenter uppgav att de bevittnat sexuella trakasserier, 22 procent. Förtroendefrågan bland anställda visade att 13 procent hade lågt eller inget förtroende för Lunds universitet, att 56 procent hade visst förtroende och att 31 procent fullt förtroende. Tittar man specifikt på de anställda som haft personliga erfarenheter av sexuella trakasserier uppgav 30 procent att de inte hade något förtroende, 53 procent hade visst förtroende och 17 procent hade fullt förtroende.

34 procent (2750 stycken) av anställda och doktorander som fick ut enkäten svarade på den, respektive 32 procent (9743 st) av studenterna.

– Ni som har erfarenhet av forskning kring enkäter vet att det det i dag är svårt att få svar, men detta är tillräckligt högt för att vi ska kunna göra vetenskapliga analyser av det här materialet, förklarade Anette Agardh.

Av de svarande var 57 procent kvinnor och 43 procent män bland anställda och doktorander. Bland studenterna motsvarande siffran 63 procent kvinnor och 37 procent män.

Efter presentationen öppnades det för frågor från publiken. De studenter som kommit var engagerade, men rektor Torbjörn von Schantz hade förväntat sig fler studenter på plats:

– Vi trodde att vi skulle överväldigas av studenternas intresse i denna viktiga fråga, sa han.

Blir det större tillströmning när det strax efter den svenska presentationen är dags för den engelska? Inte direkt. Endast tre internationella studenter dyker upp.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Spex and the city

I couldn’t help but wonder… Vad händer med