Det ljusnar bland dystopierna

En ny kulturströmning under namnet Solarpunk har gjort intåg, och ger horisont för vad som skulle kunna vara en ekoutopi.

Det kan inte ha undgått någon att vi lever i dystopiernas guldålder. Bokserien Hungerspelen (2008) har sålt i över 100 miljoner exemplar världen över. Nyord som ”klimatångest”, ”klimatnödläge” och ”artdöden” sätter ord på vår relation till klimat och framtid, som aldrig tycks ha varit så mörk. På nyheterna kan vi hålla oss uppdaterade om kriser i realtid, och våra påhittade berättelser utgör ingen motpol.

Men mitt i allt mörker bryter något annat fram. En ny genre, som i kontrast är så ljus att man behöver blinka. Med litterära rötter som sträcker sig flera decennier tillbaka, i tankeexperiment som Ursula K. Le Guins The dispossessed från 1974 och Ernest Callenbachs något senare roman Ecotopia (1990), har konceptet solarpunk blommat upp de senaste åren. Bloggar, litteraturen och Tumblr-flöden har genererat ett hav av utopiska framtidsvisioner. Det berättar om en generation som visst kan drömma.

Vår världsbild formas i hög grad av det idéflöde vi konsumerar. Att den fiktiva kulturen gör avtryck och blir verklighet har vi ofta sett exempel på. Är inte den handhållna plattskärmstekniken i 2001: A Space Odyssey (1968) misstänkt likt dagens iPad? För att inte tala om PADDs i Star Trek. År 1888 skriver Edward Bellamy i Looking Backward fram ett litet kort som gör det möjligt att handla på kredit (kommer du ens ihåg leksakspengarna vi använde innan kreditkortet?).

Aldous Huxley berättar 1931 om ett framtida samhälle som bedövar obehagskänslor med pillret Soma. Statistiskt sett brukar var tionde person i din omgivning psykofarmaka i dag. När en av världens rikaste teknikjättar Elon Musk döper sin dotter till X Æ A-12, inspirerat av älvspråk och artificiell intelligens, känns gränsen mellan fiktion och verklighet ännu mer otydlig.

Med fiktionens kraft att inspirera och dra upp nya riktningar är det märkligt att litteraturen har tagit en så dystopisk riktning. Ideal har annars varit ett så närvarande element i det västerländska tänkandet.

Solarpunk är en revolt mot hopplöshetens ideologi. Det ingår i den breda genren spekulativ fiktion och kan sammanfattas som ett iscensatt svar på ”tänk om…?” eller ”låt oss säga att…”. Tidigare starka rörelser i genren är steampunk och cyberpunk, och de framträder inte bara i litteraturen. De är estetiserade kulturströmningar som målar upp visioner för en tillvaro som tar sig i uttryck i allt från litteratur till mode, film och spel. Visionerna inbegriper arkitektur, teknik, politiska och ekonomiska system, klädstil och historia. Med andra ord, en helt egen kultur.

Om framtiden inte är mörk, hur ser den då ut?

Steampunk är historisk fiktion, förindustriell retrofuturism som utmärker sig av ångmaskiner och analog mekanik. Den något yngre cyberpunken är renodlat futuristisk. Cyberpunkberättelserna utspelar sig ofta på natten i en särpräglat urban miljö. Hårdnade karaktärer tar sig fram i ett miljöapokalystisk landskap där smogen ligger tät. Neonskyltar kastar artificiellt ljus på tillvaron som präglas av konkurrens. Korrupta makter styr och det är upp till individen att slingra sig runt systemet för att få behålla integritet. Sex, vapen och verklighetsbedövande droger är återkommande inslag. Transhumanism – ideologin om att få trancendera bortom det mänskliga – utgör ett starkt ideal. Människan blir cyborg för att lämna det felbart mänskliga.

Mot denna vision är den senaste punk-genren som att kliva ut från en källarlokal till starkt dagsljus. Kontrasten är bokstavlig.

Visionen i solarpunk är en hållbar värld, helt försörjd av förnybar energi och där sol och ljus utgör centrala element – både estetiskt och teknologiskt. Solarpunkestetiken tar fram arkitektur tätt integrerad med växtlighet, i naturnära material, och gärna mycket glas så att solljuset kommer in. Huskropparna präglas av mjuka, organiska former, ett levande och minimalistisk art nouveau. Med horisont för radikal inkludering, en enhet med mångfald, är solarpunken en oas att dyka in i. Det ekonomiska systemet är decentraliserat och den mänskliga tillvaron rör sig i samspel med naturen, mellan något urbant och arkadiskt. Tekniken är verktyg, inte ändamål i sig, och fungerar i symbios med människan. Den ersätter henne inte. Människan i sin tur strävar mot en meningsfull tillvaro. Tar hon droger är det för att utvidga sitt medvetande, inte fly det. Luften är klar och ren, tack vare innovation och vinnläggandet om ekologisk balans.

Tanken på fiktionens inspirationskraft är både skrämmande och berusande. Vem vill egentligen leva i en värld dominerad av storföretag, konkurrerande teknik och en ekologi på randen till kollaps? En kultur i symbios med vår jord tycks oändligt mycket mer lockande. Solarpunk ger hopp om att vi inte behöver önska oss en mindre dystopisk framtid – vi kan föreställa oss den. Om framtiden inte är mörk, hur ser den då ut?

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Fyra kulturtips för helgen

Har du tillbringat alldeles för mycket tid med