Vem blir forskare i Sverige och vad spelar det för roll?

- in Nyheter

Vem blir forskare och vad spelar det för roll? Den frågan har John Källström, forskare vid Copenhagen Business School, studerat. Resultaten, så som det starka sambandet mellan föräldrars och deras barns utbildningsnivå, diskuterades i dag på ett webinarium tillsammans med bl.a. Lunds universitets prorektor Sylvia Schwaag Serger. 

Äpplet faller inte långt från trädet. Iallafall inte om man ska tro John Källströms rapport. Resultaten visar att det finns ett starkt positivt samband mellan föräldrars utbildningsnivå, socioekonomisk tillhörighet och deras barns utbildningsutfall.

Rapporten, skriven på uppdrag av Entreprenörsskapsforum, utgår ifrån vilka faktorer som påverkar ett lands innovationskraft, och fokuserar specifikt på forskning inom naturvetenskap, teknik och matematik.

”Det finns betydande empiriskt stöd för att barn tenderar att dela yrkeskarriärer eller arbeta på samma arbetsplats och företag som sina föräldrar”, skriver Källström. Men faktorer som tillgången till nätverk, nepotism och favoritism spelar också in, vilket kan ge upphov till diskriminering.

– Du menar snedrekrytering, helt enkelt, säger Sylvia Schwaag Serger under webinariet.

Rapporten visar också att ungdomar med goda gymnasiebetyg, men som kommer från en bakgrund där högre studier är underrepresenterade, tenderar välja bort högre studier. Sverige går därmed miste om forskningstalanger, fastslår rapporten.

– Därför förslår jag riktade informationssatsningar mot underrepresenterade grupper för att öka antalet som söker sig till forskning, säger John Källström under webinariet.

Källström lyfter även vikten av insatser som ökar antalet kvinnliga forskare inom de så kallade STEM-ämnena (science, technology, engineering, mathematics), vilket rapporten menar har långsiktiga effekter på ett lands innovationskraft, över flera generationer.

Ett ökat antal forskare är därmed särskilt viktigt för att bidra till svenskt välstånd. ”Därmed tyder resultaten på att ett land ökar sin totala innovationspotential genom att investera i forskarutbildning inom natur- och teknikämnen” konstaterar rapporten.

”Man kan skönja att rekryteringen blir mer inkluderande men takten är fortfarande långsam”, säger Källström i en kommentar till Lundagård.

Lundagård har tidigare skrivit om snedrekryteringen vid Lunds universitet. Läs ”En angelägen ickefråga”.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Vad är döden?

Att vi alla ska dö är något vi