Vad vet vi inte?

- in Frågan

Frågan är föregångare till all kunskap. Lundagård har talat med sex Lundaforskare för att ta reda på vilken fråga som håller dem vakna om natten.

Per Carlsson, universitetslektor i akvatisk ekologi

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– Det spekuleras kring att livets ursprung skulle vara kring varma källor i djuphaven, men vi vet inte säkert. Det skulle vara väldigt intressant att verkligen få veta om livet på jorden började där. Stora delar av djuphaven är ett stort mörker för oss. Det är väldigt lite av havets botten och de enorma volymer vatten som finns som vi faktiskt har tittat på. Det uppskattas att det finns ungefär två miljoner marina arter, men endast en halv miljon av dem är registrerade. Många är troligtvis väldigt små och inte så iögonfallande, men det finns säkert stora och spektakulära arter som heller aldrig har skådats.

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Att veta hur allting började skulle kunna ge oss en trygghetskänsla och möjligtvis en ökad vördnad för livet. Det kan också säga någonting om sannolikheten för det att ske på andra planeter.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– På frågan om livets ursprung tror jag att vi kan få svar inom en inte alltför lång framtid.

Anna S. Arnadottir, forskningsingenjör vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– När vi tittar ut i stjärnhimlen, finns det någon som tittar tillbaka? Det är en stor fråga som nog alla undrar över, inte bara astronomer. Finns det liv där ute? För att få svar måste vi bryta upp den frågan i mer hanterbara delar. Vilken sorts exoplaneter finns det? Hur är förhållanden där? Finns det flytande vatten? Hur ser kemin ut i olika delar av universum? Vad behövs för att liv ska frodas?

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Det innebär ju att vi inte är lika unika och ensamma i universum. Jag tror inte att det kommer ändra min vardag, förutom att folk kommer vara glada och upphetsade. Vi kommer till en början inte att veta vilken sorts varelser det är, bara att det rör sig om någon form av liv. Men liv betyder inte nödvändigtvis pratande rymdvarelser.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– Kemin i jordens atmosfär är ’ur balans’ och kan inte förklaras av geologiska processer. Astronomer söker liknande kemiska signaturer i atmosfären av avlägsna exoplaneter och jag tror att vi kommer att hitta mycket spännande saker inom vår livstid.

Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– Vår art har funnits i mellan 200 000-300 000 år och fram till för ungefär 10 000 år sedan så levde alla som jägar-samlare. Jag vill veta hur livet gestaltade sig för dem, närmare bestämt hur gamla de blev.

– Det finns myter inom arkeologin som säger att jägar-samlare var få till antalet, barnadödligheten var hög och ingen blev särskilt gammal. Men vi vet att det fanns folk som blev gamla, åtminstone 80 år. Det finns också skäl att tro att barnadödligheten inte var så hög som vi tidigare trott. Men exakt hur demografin såg ut vet vi inte.

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Om vi tar prover på skelett från jägar-samlare och jämför med i dag skulle vi kunna identifiera gener som styr hur gamla vi blir, något som vi inte känner till särskilt väl i dag. Det skulle ge en bättre förståelse för vår historia. Möjligen kan det också bidra till andra forskningsområden, till exempel medicin.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– När det gäller mitt forskningsområde, jägar-samlare på Gotland från 5000 år sedan, får vi nog ganska snart svar på hur demografin har sett ut där.

Illustration: Anna Hasslöf

Mårten Björk, forskare inom tros- och livsåskådningsvetenskap

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– Jag medverkar i ett forskningsprojekt som heter The End of Law, som undersöker idéer om lagens upphävande eller fulländning. Detta är nämligen en viktig kristen tanke som på olika sätt påverkat vår kultur. Just nu tittar jag exempelvis på vad som kan tyckas vara en obskyr, men som för teologerna var en mycket viktig religiös diskussion, om det finns en lag i himlen eller paradiset. Kommer ett perfekt tillstånd att ha en lag?

– De här tankarna har på olika sätt sekulariserats och blivit en politisk och juridisk diskussion. De återfinns hos bland annat marxismen, men också bland nyliberala tänkare.

– Det vi kallar lag är någonting som uppkom i de tidiga civilisationerna, men vår art har givetvis levt mycket längre än så. Då uppstår frågan, fanns det någon lag då? Det är lätt att glömma att lagen är något som har uppstått och antagligen kan ta slut.

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Förhoppningsvis kan vi visa hur några ganska spekulativa dimensioner av den teologiska traditionen återkommer i politiskt och juridiskt tänkande, och på så sätt hur teologiskt tänkande fortfarande påverkar oss idag.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– Vi undersöker inte om det faktiskt kommer ske, utan frågan är mer av filosofisk karaktär.

Thomas Kaiserfeld, professor i idé och lärdomshistoria

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– Jag skulle vilja veta om kulturell förändring kan betraktas som lagbunden eller inte och om den är lagbunden, hur de lagarna hade kunnat formuleras. Det förekommer på många håll i samhället idéer om hur man kan reglera olika saker för att få förväntade konsekvenser och effekter. Många gånger lyckas vi med det och många gånger misslyckas vi, utan att riktigt veta varför. Så det är egentligen det den här frågan gäller, kan vi planera och i så fall hur kan vi gå tillväga?

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Potentiellt skulle vi kunna organisera samhället på ett mycket bättre sätt, förutsatt att det inte leder till negativa konsekvenser för vissa. Jag tror och hoppas att de hade kunnat användas för att bygga ett mycket bättre samhälle för många fler människor.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar? 

– Jag tror inte att vi kommer att få ett svar. Jag tror att kulturella förändringsprocesser är så pass komplicerade med så pass många faktorer inblandade.

Martin Garwicz, professor i neurofysiologi

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– Jag vill förstå hur samspelet mellan hjärnceller ligger till grund för våra normala funktioner. Att förstå det är nyckeln till att förstå vad som händer när saker går fel vid neurologiska och psykiatriska sjukdomar, och vad som kan göras åt det. Instrumenten som används inom hjärnforskning idag påverkar cellernas funktion och potentiellt också skadar dem. Visionen i det projekt jag arbetar inom just nu är att utveckla instrument för att interagera med hjärncellerna utan att störa dem.

–För mig är hjärnan det mest intressanta fenomenet i universum. Den är fantastisk, och vi vet fortfarande extremt lite om hur den fungerar.

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Det finns självklart tillämpningar inom medicin, men också inom pedagogik och hur vårt minne fungerar, vilket kan användas för artificiell intelligens. Det finns också existentiella perspektiv, om vilka vi är.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– Inom medicin är det inte ovanligt att det sker kunskapssprång i samband med utveckling av nya tekniker. Att få ett instrument som kan studera hjärnan utan att påverka den kan leda till ett sådant språng.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Tidsgräns för lockdown slopas ”tills vidare”

LU:s nedstängning var planerad fram till och med