En farlig barnslighet

- in Krönikor, Ledare

Du, ja just du, har en skyldighet att ta klimatkrisen på allvar.

Juli hade aldrig varit så varm. I min inkorg landade den ena efter den andra insändaren om skogsbrändernas förödande konsekvenser. Hur elden hänsynslöst åt upp skogen i en omfattning som saknade motsvarighet i modern svensk tid. Utanför fönstret regerade en värme så kvävande att den var näst intill outhärdlig. Det var första gången jag önskade att sommaren skulle ta slut.

Året var 2018 och jag vikarierade som debattredaktör på min hemstads lokaltidning. Skogsbränderna och hettan föranledde såklart debatt om klimatförändringarna, även om mätningarna visade att miljön kom först på femte plats över svenskarnas viktigaste frågor (DN 24/8-2018). Samtidigt som ledaren för världens rikaste land smed planer på att lämna Parisavtalet, landade även diverse insändare som blånekade allt vad vetenskaplig konsensus fastslår. Jag fick läsa, och refusera, det ena efter det andra påståendet om hur koldioxiden var en välsignelse för människan. Det kändes inte bara bisarrt och barnsligt, utan även riktigt, riktigt läskigt.

Sedan den sommaren har mycket och ingenting hänt. Brasiliens nya president har hunnit skövla över 500 kvadratkilometer regnskog, för att bland annat ge plats åt ännu fler nötkreatur att fisa upp planeten på. Samtidigt har miljoner unga från hela världen mobiliserat och krävt aktion mot klimatförändringarna, med Greta Thunberg i spetsen. I februari förberedde det ungdomsledda klimatnätverket Aurora för att stämma svenska staten, på grund av sin handfallenhet inför den globala uppvärmningen. Det åsynliggjorde en utbredd uppfattning om att de vuxna i rummet har svårt att agera som just det.

I numret du håller i din hand har vi tagit oss an uppgiften att skriva om några av klimatfrågans beröringspunkter. Det motiveras dels av att klimatet utsågs till studenternas viktigaste fråga inför valet 2018, enligt Lundagårds egen undersökning. Men ledmotivet bakom valet av tema speglas i dig som läsare: säkerligen är du, eller någon av dina medstudenter, morgondagens makthavare. Jag är övertygad om att flera av er kommer behöva fatta både obekväma och samhällsviktiga beslut. Vissa av dem kommer onekligen att beröra faktumet att vår planet blir allt varmare.

Det är vår skyldighet och vårt ansvar att ta forskningen kring klimathotet på allvar, och agera därefter. Du som läser den här tidningen har troligtvis de bästa förutsättningarna för att göra det förstnämnda, som student vid ett av världens bästa universitet. Alternativet, att behandla planeten som om isarna inte smälter, vore direkt infantilt. Inte minst för en studenttidning, vars läsare kommer att behöva leva med konsekvenserna.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Det är försent att ge upp

Det går inte att antingen vara livrädd eller