Satsningar i vårbudgeten ”riskerar att vara destruktiva”

- in Nyheter

Pandemin har slagit hårt mot arbetsmarknaden, speciellt för unga. I den vårbudget som presenterades i dag satsar regeringen 45 miljarder kronor, en stor del går till jobb och utbildning. Men åtgärder för akademiker missar målet eller lyser helt med sin frånvaro. 

Läget på den svåra arbetsmarknaden har ökat efterfrågan på sommarkurser vid universitet och högskolor. 

– Det är klart att det är en det tuffa läget på arbetsmarknaden för ungdomar som förklarar det, sade Magdalena Andersson på dagens pressträff och förkunnade att regeringen därför avsätter 130 miljoner kronor till sommarkurser under 2021, vilket motsvarar 6 000 nya sommarkursplatser.

Av satsningen uppgår Lunds universitets (LU) andel till 8,6 miljoner kronor, vilket går till de 10 000 personer som sökt en sommarkurs vid LU. Det är en ökning med 48 procent jämfört med 2020, vilket i sig var ett rekordår då sommarkurserna ökade med 60 procent, uppger Erik Renström i sin rektorsblogg. 

”Lunds universitet har kapacitet och vilja att ta ett stort ansvar i den omställning som samhället står inför. Att öppna fler platser på sommarkurser är ett sätt att rusta nuvarande och blivande studenter för framtiden, liksom breddade utbildningar och ett större inslag av digitalisering.” skriver Erik Renström och tillägger att ytterligare 600 platser inom juridik, ekonomi, naturvetenskap och det konstnärliga området har tillkommit för att möta den ökade efterfrågan.

Även trycket till folkhögskolan är stort och regeringen föreslår en expansion på 1 000 nya platser på ett år, motsvarande 170 miljoner kronor. Utöver satsningarna på fler utbildningsplatser avsätts 175,5 miljoner kronor till ökade studiemedel. 

SFS ordförande Simon Edström. Foto: Maria Cruseman.

Lundagård har talat med Sveriges förenade studentkårers (SFS) ordförande Simon Edström. Han menar att studenterna å ena sidan bör vara tacksamma för sommarkurserna.

– Men ser man det utifrån ett helhetsperspektiv så riskerar de att vara destruktiva – det är inte de satsningarna som vi bedömer högskolan behöver just nu – och det har vi varit tydliga med över lång tid.

SFS ser snarare ett behov av att stärka den högskolepedagogiska kompetensutvecklingen av lärare, för att bibehålla en god utbildningskvalitet – både under och efter krisen.

– I stället för att satsa på kompetensutvecklingen så satsar man på att högre utbildning ska agera som någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Och det har SFS svårt för, det är inte vad vi ser som syftet med högre utbildning.

Samtidigt bekräftar han att det har blivit svårare för studenter att försörja sig under sommaren. Här förespråkar man i stället möjligheten för studenter att få CSN under sommaren eller att få ta del av a-kassan efter examen.

– Det finns saker att göra när det kommer till studenternas ekonomiska situation, men vi tror inte sommarkurser är sättet man når dit.

– Vi är lite rädda att det här leder till att studenter möter lärare i hösten som inte har haft tillräckligt bra förutsättningar att förbereda sig. Och det är synd.

Han lyfter även doktorandernas utsatta situation under pandemin.

– Det vi ser är att många doktorander har haft betydligt svårare att fullfölja sina doktorsstudier under pandemin, av en rad olika anledningar. Och ska man ha längre tid att doktorera så krävs det också mer pengar. Vi hade gärna sett en bred prolongation, säger SFS ordförande Simon Edström.

Även Saco (Sveriges akademikers centralorganisation) håller med om att akademiker åsidosätts. 

”Det är bra med satsningar på jobb och utbildning. Men regeringens fokus är fortsatt på grupper som inte har någon högskoleutbildning. Nu måste regeringens arbetsmarknadspolitik snabbt breddas”, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett uttalande på hemsidan, och pekar på den drastiska ökningen av arbetslösa akademiker. 

 ”När arbetslösheten ökar till historiska nivåer även bland akademiker, måste regeringen tänka nytt och anpassa åtgärderna. Annars finns risken att arbetslösa akademiker tar mer lågkvalificerade jobb och det blir en undanträngningseffekt. Det är ett samhällsekonomiskt slöseri att stora grupper akademiker ska fastna i arbetslöshet”, säger Göran Arrius.