Sinnet fullt

- in Reportage, Reportage

I ett studentliv präglat av stress och känslan av att ständigt vara på väg någonstans har mindfulness blivit allt vanligare. Vilken relation har Lunds studenter till det mångtydiga konceptet, och är den plötsliga populariteten oproblematisk?

– Har du någon gång cyklat från en plats till en annan, och plötsligt är du framme men du har ingen aning om hur det gick till? Det händer mig hela tiden.

Igenkänningsfaktorn är hög när Ulrika Linse Strömland, psykolog på Studenthälsan, berättar om sina nästintill bortglömda cykelturer. Hon pratar om ordet autopilot och hur vi människor ofta lever våra liv utan att egentligen stanna upp och vara närvarande i det vi gör.

Illustration: Maja Bjurman

Ulrika Linse Strömland har jobbat som psykolog på Studenthälsan i elva år. Hon har under den senaste tiden märkt av ett ökat intresse för mindfulness och meditation bland studenter. Inte minst tror hon att stress spelar en stor roll.

– Många söker sig till Studenthälsan för stressrelaterad problematik som inte nödvändigtvis handlar om att de har för mycket att göra, utan en stress som uppstår av ens egna ohjälpsamma tankemönster. Den typen av problematik vet man enligt forskning att man kan få hjälp med via regelbundet mindfulnessutövande, säger Ulrika Linse Strömland.

Noëmi Liebe har pluggat tre år på läkarprogrammet i Lund. Under höstterminen har hon tagit uppehåll för att plugga idé- och lärdomshistoria. Efter att sporadiskt använt olika appar med mindfulnessövningar vid nedvarvningsbehov insåg hon att hon ville utforska ämnet lite djupare.

– Jag hade en period där jag var väldigt stressad och letade efter något sätt att hantera det. Då började jag fundera över att gå en mindfulnesskurs för att lära mig mer än vad man kan göra genom en app, berättar Noëmi Liebe.

Enligt Ulrika Linse Strömland innebär mindfulness en träning i att, avsiktligt och fördomsfritt, rikta uppmärksamheten eller medvetenheteten mot nuet. Där används andningen ofta som ett slags fokus för uppmärksamheten. För några år sedan valde hon att sätta ihop ett program på Studenthälsan där studenter under fem veckor kan prova på mindfulness.

– Det är ett smakprov på vad mindfulness är. Som ett upplevelsebaserat smörgåsbord där vi går igenom olika övningar och viktiga teman, säger Ulrika Linse Strömland.

Det skapades en intern konflikt där jag hade mina ambitioner men samtidigt svårt med självkontroll och att bara sitta hemma och jobba

Hos Noëmi Liebe fanns det både ett behov och intresse av att utforska mindfulness, vilket ledde till att hon anmälde sig till Studenthälsans kurs.

– Det var dels en nödvändighet för att själv kunna hantera stress men också en nyfikenhet om vad man kan lära sig om sig själv och livet genom att göra det här, säger Noëmi Liebe.

För henne är mindfulness något förebyggande och handlar mycket om att få ett annat förhållningssätt till livet. Hon berättar att det är särskilt viktigt som läkarstudent då kvinnliga läkare löper hög risk för att bli utmattade.

– Det är något jag tar med mig, att jag måste förebygga det och ta hand om min psykiska hälsa.

Illustration: Maja Bjurman

Under pandemin var det många, inte minst studenter vars rutiner och strukturer i vardagen rubbades. Arkitektstudenten Jon Liander Ankarcrona är en av de som tillhör denna grupp. Karantänens mentala påverkan ledde honom till att prova på mindfulness.

– Jag mådde inte så bra under corona. Det skapades en intern konflikt där jag hade mina ambitioner men samtidigt svårt med självkontroll och att bara sitta hemma och jobba, berättar han.

Det är en enorm del av min personliga ambition, att bli en bättre människa och kunna förhålla mig bättre till andra.

Han bestämde sig för att skapa en egen rutin i vardagen som inte var beroende eller påverkad av pandemin. Han började skriva dagbok varje morgon, vilket är något som han gör än idag.

– Huvudet kan ibland kännas som en röra av tankar. När man får ner det på pappret känns det som att man organiserar upp sitt huvud och att det samtidigt försvinner lite från hjärnan. Man får lite perspektiv på sina tankar och ser det mer konkret på pappret.

För Jon Liander Ankarcrona har mindfulness hjälpt honom att bli mer medveten om både sig själv och sin omgivning.

– Det är en enorm del av min personliga ambition, att bli en bättre människa och kunna förhålla mig bättre till andra. Det viktigaste är att kunna förstå sig själv och vad det är som påverkar mig positivt och negativt. Jag brukar kalla det självstudier i att må bra, säger Jon Liander Ankarcrona.

Med ett begrepp som används i en rad olika sammanhang och kulturer kan det vara svårt att definiera vad som egentligen menas med mindfulness. Katarina Plank, docent i religionsvetenskap, har forskat om  konceptet; särskilt om dess begreppsliggörande i bland annat kommersiella och religiösa sammanhang.

– Det kan vara väldigt många olika saker och är helt beroende av det sammanhang som mindfulness praktiseras och uttolkas. Med ett så pass flytande begrepp är det viktigt att vara uppmärksam på att vi kanske inte pratar om samma sak fastän vi använder samma ord för det, säger Katarina Plank.

Vi måste utgå från att människor finner någon form av meningsfullhet i det

Hon talar bland annat om att mindfulness, eller meditation som man oftast säger inom buddhismen, är inbäddad eller urbäddad. I buddhistiska traditioner är meditationen inbakad i ett system och kulturell kontext som inte går att frigöra från den så kallade mentala träningen. I västvärlden har det däremot skett en urbäddning där meditationen har separerats och placerats i en annan kontext.

– Att abstrahera, lyfta ur och säga att någon form av närvaro eller koncentration skulle vara kärnan. Det blir något helt annat, säger hon.

Efter att Katarina Plank själv mediterat och följt olika buddhistiska meditationsgrupper blev det tydligt för henne hur stora skillnader det faktiskt är mellan de religiösa och sekulära tolkningarna samt hur mindfulness tillämpas.

– Därför är det så viktigt att utgå från att mindfulness kan vara väldigt många olika saker och att det ena inte behöver vara mer rätt eller fel än det andra. Vi måste utgå från att människor finner någon form av meningsfullhet i det, säger Katarina Plank.

Lund Zen Center ligger mitt i kärnan av Lund. Från en promenad på en livlig gågata kliver jag in genom en dörr och allt buller utifrån har plötsligt försvunnit. Jag passerar tunnel efter tunnel och innergård efter innergård på vägen in till centret. Väl framme vid ingången står zenbuddhisten Richard Langlais och välkomnar mig. Han beskriver promenaden från gatan som att komma djupare i sina sinnen med hela sin kropp.

Zen är ett ord för ingenting. Det finns ingen betydelse. Det är bortom ord.

Richard Langlais är en så kallad zendoledare på centret. Zendo är namnet på meditationsrummet. Han förklarar att inom zen, som är en avgrening inom buddhismen med rötter i Kina, ligger väldigt mycket fokus på meditation och sinnesvakenhet.

– Meditation är allt i zen. Men meditation behöver inte betyda att man sitter på en matta i en meditationssal. Meditation kan vara ett tillstånd som man har alla dagar.

Liksom mindfulness är det svårt för Richard Langlais att förklara vad zen är för något. Men han beskriver det som en metod snarare än en tro. En metod som innebär träning i att förstå och bemästra sin egen medvetenhet. Samtidigt säger han att ingenting av det han säger är zen.

– Zen är ett ord för ingenting. Det finns ingen betydelse. Det är bortom ord.

På centret hålls kurser i meditation där människor från olika länder, religioner och med olika bakgrunder deltar. Allt från studenter till psykologer. Richard Langlais berättar att medlemmarnas relation till zenbuddhismen skiljer sig åt men att de samtidigt förenas tillsammans på centret.

– Det är precis lika mångfaldigt som Lunds universitet. Det finns en del som tilltalas av den japanska estetiken med zen. Sen finns det de som bara är här för meditationen eller de som är väldigt präglade av den buddhistiska läran. Det blir en fin gemenskap, säger han.

Han delar bilden av att mindfulness är ett flytande begrepp som idag används i många olika sammanhang. Han beskriver det som lika mångfaldigt som människors sinne. Men så länge människor mår bra av det så är han positiv till användningen av mindfulness.

– Jag ser ingen problematik så länge det inte är skadligt eller leder till något dåligt. Det är bara välkommet att det sprider sig och görs till något eget, säger Richard Langlais.

Det innebär att om du skulle misslyckas med kurserna så är det dig det är fel på. Det är ett väldigt cyniskt sätt att ta sig an människor som redan är stressade.

Ur ett hälsoperspektiv ser Ulrika Linse Strömland å andra sidan en viss problematik med den stora spridningen av mindfulness. I och med begreppets popularitet menar hon att det riskerar att överanvändas och övertolkas till något som påstås fungerar som en universal lösning.

Illustration: Maja Bjurman

– Det har blivit lite av en uttunning och bagatellisering av mindfulness som begrepp kan jag tycka. Att man plockar in mindfulness lite överallt och säger att “detta hjälper mot allt”, säger Ulrika Linse Strömland.

Sedan mindfulness gjorde sitt intåg i västerländska samhällen har det funnits och finns än idag en uttalad kritik kring dess kommersialisering. Anne-Christine Hornborg, professor emerita i religionshistoria, är tämligen kritisk mot de företag som erbjuder individer verktyg och övningar för att må bättre men som samtidigt friskriver sig ansvaret och menar att det är upp till individen själv att lyckas.

– Det innebär att om du skulle misslyckas med kurserna så är det dig det är fel på. Det är ett väldigt cyniskt sätt att ta sig an människor som redan är stressade. Om de inte blir bättre av kursen och inte hittar sin inre kapacitet, då blir man ju dubbelt misslyckad – man är stressad och man har ingen kapacitet, säger Anne-Christine Hornborg.

Vilken inverkan mindfulness har på kropp och sinne har intresserat många forskare. De flesta studier är överens om att meditation och mindfulness kan minska stresshormoner och användas för att hantera oro och ångest. Exempelvis har vissa studier visat att mindfulnessutövande i grupp har särskilt positiva effekter vid depression och ångest och kan vara lika effektivt som KBT. Men trots vissa framgångar inom forskningen är det än idag fortfarande osäkert vad som faktiskt sker i vår hjärna vid regelbunden meditation.

Att uppleva vardagen som den är, både det bra och det dåliga. Samt att kunna förhålla sig till det.

För Noëmi Liebe har det betytt mycket att få utforska mindfulness tillsammans med andra studenter från Studenthälsans kurs.

– Det är givande att höra vad andra upplever och känna att det inte bara är jag som tycker att det är svårt. När man sitter själv är det lätt att känna sig löjlig, men när man gör det i grupp så känns det lite mer som att vi gör det här tillsammans, säger Noëmi Liebe.

Även om hon bara har gått på kursen i drygt en månad känner Noëmi Liebe att den har gett henne viktiga lärdomar om sig själv och livet.

– Det handlar inte om att bli upplyst eller att bara sitta och andas utan det är en livskunskap. Att uppleva vardagen som den är, både det bra och det dåliga. Samt att kunna förhålla sig till det.

Utöver konkreta avslappningsövningar har hon fått lära sig övningar som handlar om att bli mer närvarande i vardagen. Till exempel att vara ”mindful” i en vardagsaktivitet, som att borsta tänderna och vara uppmärksam på vad man gör, tänker och känner.

– Jag skrattade lite åt det först, för det kändes lite löjligt att överanalysera hur det känns att borsta tänderna. Men det var faktiskt intressant vad man upplevde när man var uppmärksam på det och man insåg hur mycket man bara gör på autopilot, berättar Noëmi Liebe.

Att träna på att lägga märke till småsakerna – den där kramen man fick. Att stanna upp en stund och rikta uppmärksamheten mot när man mår bra också. Istället för att ständigt vara på väg någonstans.

Utöver att träna upp sin förmåga att bli mer medveten om hur man mår och uppmärksamma det som är ohjälpsamt och negativt för en, menar Ulrika Linse Strömland att det är minst lika viktigt att uppmärksamma de bra sakerna också.

– Att träna på att lägga märke till småsakerna – den där kramen man fick. Att stanna upp en stund och rikta uppmärksamheten mot när man mår bra också. Istället för att ständigt vara på väg någonstans.