Dags att ge oss studenter tid för vila

När ska studenter egentligen hinna återhämta sig? Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Alexander Johansson skriver om stress och brist på pauser under studietiden.

December borde vara en tid av vila och att återhämta sig från terminens stress. Tyvärr blir det sällan så: sluttentorna väntar några veckor bort och uppsatser skriver inte sig själva, hur trevligt det än är att dåsa framför mellandagsteven. Av goda anledningar börjar allt fler studenter kräva mer tid till ledighet. 

Teknologkåren vid Lunds universitet har formulerat problemet bristen på återhämtning på ett bra sätt. I en krönika i Lundagård (6/9) påpekade de hur återhämtning inte kan vara något som varje enskild student kan förväntas stå för – återhämtning måste vara ”naturliga inslag” i utbildningen. Återhämtningen är inte bara något som har ett individuellt värde, skriver de, utan är också en grundläggande del i en läroprocess.

Teknologerna är inte ensamma. Sydsvenskan rapporterar att juriststudenter i Lund kräver fler lediga dagar i januari för att ha tid att återhämta sig. Att ha en utbildning som pressar studenter att leverera resultat på resultat utan att få tid att också reflektera kring vad de studerar kommer i slutändan leda till ytlig kunskap. 

Tiden som finns för återhämtning blir mindre om man betänker vad studenter förväntas gör utöver sina studier. Många studenter är även engagerade i olika studentengagemang. Studentengagemang kan sägas vara självpåtagna men förutom att vara en rolig del av studietiden är de många gånger minst lika meriterande – om inte mer! – än de ordinarie studierna. För att använda en vedervärdig formulering som ständigt upprepas i den stresskadade studentens huvud gör de här engagemangen oss ”mer attraktiv för arbetsgivare.” Skenande levnadsomkostnader tillför också till att allt fler studenter tvingas skaffa sig jobb vid sidan av sina studier. 

Stressen drabbar alla studenter. Sveriges förenade studentkårer (SFS) har konstaterat att studenter i högre grad än sina jämnåriga lider av psykiska ohälsa. Den psykiska ohälsans anledningar sträcker sig från studenters bostadssituation till ekonomiska bekymmer. Alla psykiska problem tycks ha en sak gemensamt: stress och brist på återhämtning. För de studenter som är inriktade på en akademisk karriär är studietiden bara en försmak på det smörgåsbord av stress och oro som doktorandtiden innebär. I ytterligare en rapport från SFS framgår det att en femtedel av doktorander har sömnsvårigheter. 

Hur ska studenter hinna göra allt som tillhör studietiden och ändå behålla sin psykiska hälsa? Problemet finns i alla delar av universitetsvärlden. Universitet måste erbjuda längre perioder av vila för sina studenter. Stress ska inte ses som ett individuellt problem som varje enskild student måste hantera på egen hand. Stress är ett samhällsproblem som universitet har en självklar del i att behandla.