Regeringen kortar mandatperioderna för högskolestyrelser: så här påverkas studenter

- in Nyheter

Den 27 april meddelade regeringen att man halverar mandatperioden för högskolornas styrelser. Detta kan i längden betyda att universitetsstyrelsens ledamöter får minskad förståelse för studentinflytandet, menar Emmy Svensson, ordförande för Lunds universitets studentkårer.

Regeringen har meddelat att den kommande mandatperioden kommer vara 17 månader istället för tre år. 37 universitets- och högskolerektorer i hela landet har genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) framfört kraftfull kritik mot regeringen för deras beslut att korta mandatperioderna. Rektorerna menar att beslutet inte kan tolkas på annat sätt än som ett misstroende mot de nuvarande styrelsernas kompetens och processen för att utse dem.

De varnar också för att beslutet riskerar att hota lärosätenas självständighet och därmed deras förmåga att söka och förmedla kritisk kunskap, vilket i sin tur hotar den akademiska friheten. Därför uppmanar rektorerna regeringen att ompröva beslutet.

Universitetsstyrelsen

+

Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande insats och har ansvar för hela universitetets verksamhet. De svarar inför regeringen.

Styrelsens ordförande och vissa styrelseledamöter utses av regeringen. Universitetsstyrelsen fattar beslut om universitetets strategiska och övergrupande frågor om budget, resursfördelning och verksamhetsplan.

Det nya beslutet gäller för den kommande mandatperioden, varefter man förväntas återgå till treåriga mandatperioder som tidigare.

Till Dagens Nyheter säger utbildningsminister Mats Persson (L) att beslutet motiveras av det säkerhetspolitiska läget. Kriget i Ukraina, varningar för att svenska patent själs av bland annat Ryssland och Iran, samt avslöjanden om att kinesiska gästforskare i Sverige arbetat för Kinas högsta militära ledning är några av faktorerna till beslutet.

LU:s rektor Erik Renström förstår inte
motiveringen bakom regeringsbeslutet.
Foto: Kennet Ruona

– Det visar att Kina agerar strategiskt kring den här typen av frågor. Vi har varit naiva i Sverige och nu lägger vi om politiken, säger han till tidningen. 

Lunds universitets rektor Erik Renström är en av de som skrivit på SUHF:s upprop. Han säger till Lundagård att han har svårt att förstå utbildningsministerns motivering. Säkerhetspolitiskt arbete pågår på alla universitet, men det är inte i styrelsen som det sker. Tvärtom är det känsliga frågor som hanteras i andra avdelningar, säger han.

– Att hitta individer som ska befolka lärosätenas styrelser runt om i landet ser jag som ett väldigt ineffektivt sätt höja den säkerhetsmässiga profilen, säger han och fortsätter.

– ­Det är inte bara ett dåligt beslut, det är potentiellt farligt. Just i det här fallet tycker jag att det är befogat att säga att det hotar den akademiska friheten, och därför måste vi reagera kraftfullt.

Emmy Svensson, ordförande för Lunds universitets studentkårer är också kritisk till beslutet. I och med kortare mandatperioder och högre omsättning av externa ledamöter måste man all mer ofta börja om processen med att säkerställa att de externa ledamöterna har rätt och tillräckligt med kunskap och information om studentinflytande vid universitetet.

Lus ordförande, Emmy Svensson
ser att studentinflytandet kan påverkas.
Foto: Alexandra Roslund

– En högre omsättning och brist i kontinuitet av ledamöter gör att detta riskerar att utmanas ännu mer. Sitter man längre får man bättre förståelse för universitetet som helhet, studentinflytandet inkluderat, säger Emmy Svensson.

Den kommande mandatperioden är 17 månader, sedan förväntas mandatperioderna återgå till tre år. Emmy Svensson menar dock att framtida processer i dagsläget känns väldigt osäkra. Hon säger att de är kritiska mot en ökad politisering, ökad styrning från regeringens sida och att de ser med oro på att den akademiska friheten hotas.

 På vilket sätt påverkar det här beslutet studenterna i praktiken?

För gemene student kan det kännas som att det är väldigt långt borta från en, men det påverkar ju vilken riktning universitetet tar, vilka satsningar man väljer att göra. De senaste åren har man gjort en del satsningar på studenternas psykiska hälsa och campusutveckling, så även om man inte ser sin direkta koppling så berörs alla studenter av de beslut som styrelsen fattar. Alla de här frågorna handlar om den övergripande kvaliteten på LU, och det är högst relevant för studenterna.