Som redaktör förväntas du hålla din mun stängd och undvika att ens antyda dina åsikter. Men efter att ha bevakat Lunds studentliv i två år har vi stött på allt från svårhanterade universitetsanställda till kårkärlekar av det mer incestuösa slaget. Om ett par veckor lämnar vi Lundagård och det är därför dags att lämna våra principer bakom oss – och lista några lundafavoriter.
Schlagernatten
Någon favoritnation har jag inte (det skulle bli alldeles för politiskt), men en favoritklubb finns – utan konkurrens. Under mina tre år i Lund har jag varit på Helsingkronas schlagernatt fler gånger än alla andra nationklubbar tillsammans. Ett bra dansgolv är ingenting utan Abba-medley, Carola och Sarek. De som säger något annat har fel.
Københavnsresan
Nya studenter som flyttar till Lund har en bild av att man ska kunna åka till Köpenhamn varje helg, så även jag. Spoiler alert: Det gör man inte. Sedan jag flyttade till Lund har jag varit i den danska huvudstaden kanske fyra gånger. Med dagens valutakurs och bropriser på luxemburgnivå är det helt enkelt inte värt det. Då sparar jag hellre pengarna och åker hem till Göteborg.
Stöket
Från vår redaktion i AF-borgen stöter man på det mesta. Det är spex, tandemcyklar, maskerader, statsbesök, fågelskådarkonferenser, spelkvällar, med (mycket) mera. I början var det svårt att orientera i sig i denna nya värld, men så snart kaoset blivit till vardag insåg jag värdet av det. Lund – behåll ditt stök.
Elmer Rikner
Klirret
Det ligger som ett soundtrack över staden: klirret. På kavajslag och ordensband sitter de – medaljerna. I början tyckte jag att det var pretentiöst och lite pinsamt med alla dessa skramlande skrytmetaller. Men efter fem år har jag fallit för kitschen och det älskvärda i att lundastudenterna, likt skator, vill roffa åt sig allt som glänser och glimmar.
Mötesformalian
Inget lugnar en ängslig själ som lite ordning och reda – och i Lunds studentliv finns det gott om just det. I föreningarna råder tydliga regler för hur man får prata och vem som har ordet. Folk säger ”jag yrkar” som om det vore det mest självklara i världen. Det känns som FN:s säkerhetsråd – fast med mer fika och färre diplomatiska kriser.
De stora känslorna
Det är något med intensiteten här. Våren exploderar i magnolia och körsbärsblom som om stan försöker förföra en. Och varje år blir man förälskad. Men det finns heller ingen bättre plats att vara olycklig på, ingenstans där det är lika enkelt att romantisera sin självömkan. Lund är de stora känslornas stad. Här blir man lätt vimmelkantig – på gott och på ont.
Vera Svahn
Klädkoderna
Som nybakad student vid Stockholms universitet rynkade jag på näsan åt de stora studentstädernas upphängdhet på frackar, långklänningar och obskyra etikettregler. Efter sju år i Lund har jag dock blivit omvänd. Jag äger fortfarande inte någon frack, men jag fylls nu av en säregen glädje när jag ser klungor av pingvinklädda killar stappla fram genom natten.
Trafikfientligheten
Få städer i världen är så omöjliga att röra sig genom medelst någon som helst form av fordon som Lund city. Ska du åka bil? Tänk om, alla gator är enkelriktade och/eller under ombyggnad. Cykla? Oh hell no, hela staden sluttar och max 30 procent av gatorna är asfalterade. Det enda du kan göra är att gå. Tur då att Lund är Sveriges vackraste promenadstad.
Enklaverna
Lund må verka som en enda stad, men i själva verket är det bara en lös samling mikrosamhällen. Vi har fest-fristaden på Parentesen, den gamla stadskärnan runt Stortorget och korridorslabyrinten på Delphi. Lägg där till att du under en och samma kväll kan stöta på allt från pirater till antika greker som slussas mellan olika temafester. Har man sett Lund har man sett världen!
Isak Aho Nyman
Artikeln publicerades först i Lundagård nummer 4 2025.
