Regionen har beslutat att all finansiering för mottagningen Unga Vuxna ska dras in. Det är inte bara ogenomtänkt, det är att varken förstå sig på ungdomars situation eller hur svårt det kan vara att navigera i vårdens alla system, skriver Lundagårds politiska krönikör Smilla Lindblom.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Åsikterna som utrycks är skribentens egna.
Att vara student och må dåligt är inte enkelt. Hemortens skyddsnät är långt borta, och att söka vård sker ofta helt på egen hand. Utöver detta, ska du jonglera studier och psykisk ohälsa med motgång efter motgång: Remisser skickas runt mellan offentliga och privata vårdgivare utan vidare uppföljning. Söker man KBT-behandling hos en privat klinik i Lund är väntetiden mellan en och tre månader. Många vårdcentraler saknar dessutom helt psykolog.
Mottagningen Unga vuxna har för många varit räddaren i nöden. I över 14 år har de erbjudit ungdomar mellan 16 och 29 år vård för psykisk ohälsa. Men nu drar kommunen in finansieringen och mottagningen tvingas att lägga ner. Ordförande i primärvårdsnämnden i Region Skåne, Lisa Flinth (L), hävdar att den vård som erbjuds hos Unga Vuxna överlappar med vård inom andra verksamheter.
Att dra in finansieringen är inte bara ogenomtänkt – det är att blunda för hur verkligheten ser ut.
Unga lider särskilt av psykisk ohälsa. Enligt Socialstyrelsen är diagnoser som depression och ångestsyndrom vanligast bland barn och unga vuxna. Samtidigt rapporterar Folkhälsomyndigheten att just unga vuxna är den grupp i samhället som har svårast att prata om sitt mående. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar dessutom att 56 procent av ungdomar mellan 16 och 24 år lider av ångest, oro eller ängslan – där unga kvinnor är särskilt överrepresenterade.
Om ungdomar är överrepresenterade i statistiken, varför lägga ner en mottagning som erbjuder ovärderlig hjälp i form av kostnadsfria samtal med socionomer, psykologer och sjuksköterskor? Varför dra in finansiering för en vårdgivare som kan hjälpa ungdomar att förstå helhetsbilden bakom sin situation – något vårdcentralen inte kan?
Flinth påstår att Unga Vuxna skapar en särskilt fördelaktig situation för de som bor i Lundområdet, eftersom liknande mottagningar saknas i resten av regionen. Enligt henne är denna ”orättvisa” belägg för att dra in finansieringen. Det är ett befängt argument. Att begränsa utbudet av vård i Lund bara för att man inte kan leverera detsamma på andra orter är totalt ologiskt.
Dessutom är Unga Vuxna passande i en stad där en tredjedel av befolkningen är studenter, alltså människor inom det åldersintervall som statistiskt sett är mest utsatta.
Organisationens primära mål är att finnas där som en inkörsport till primärvården, och följa upp den komplicerade vårdprocessen för patienter; att se till att du inte faller mellan stolarna. Det är en fundamental funktion i ett system där människor annars kastas runt mellan vårdinrättningar.
Istället för att strypa hjälpen för de som behöver den mest, borde regionen förbättra vården i andra områden. För vart ska ungdomar ta vägen när ingen längre ser efter dem, och livet inte känns värt att leva? Vart ska de över 600 besökarna per år hos Unga Vuxna vända sig, när dörr efter dörr stängs?
