För första gången tar polisen i södra Sverige hjälp av forskare för att granska kalla mordfall. Resultaten visar att resurserna varierat kraftigt mellan olika utredningar. – Vi är för dåliga på att vända oss till vetenskapen för hjälp, säger Bo Lundqvist, chef för kalla fall-gruppen hos polisen region Syd.
I polisregion Syd finns det drygt 160 mordfall där man inte lyckats gripa någon gärningsperson.
Bo Lundqvist är chef för polisens kalla fall-grupp i region Syd och har under lång tid sett behovet av en oberoende genomlysning av polisens metoder.
– Det har varit en tanke hos mig länge, i nästan fem års tid. Vi poliser har kunskap i huvudet och erfarenheter i ryggsäcken, men kommer uppenbarligen till korta ändå, säger Bo Lundqvist.
Den som har fått uppdraget är Joel Holmgren, brottsutredningsforskare vid Malmö universitet och tidigare åklagare. Granskningen utgör en del av hans doktorsavhandling och slutsatserna ska förhoppningsvis gå att implementera i polisens framtida arbete.
– Målet är att forskningen ska vara verksamhetsnära och anpassningsbar, säger Joel Holmgren.
I sin analys har Joel Holmgren studerat 13 kalla mordfall från åren 2018-2022 genom att prata med mordutredare. En stor del av frågorna handlar om hur polisen resurssätter och prioriterar vid olika mordutredningar. Den första delen av studien är nu klar: Där framgår det att resurserna varit otillräckliga och ojämna.
I nuläget är det svårt att ringa in metoden som man använder sig av, menar Bo Lundqvist.
– Vi behöver göra mer för att förstå vad vår metod är. Det låter kanske illa att man inte vet, men det görs utifrån erfarenheter kring brott. Ryggsäcken är vår grund snarare än vetenskap, säger Bo Lundqvist.
För Bo Lundqvist var det en självklar fördel med att ta hjälp av någon utanför polisen. Han poängterar att man ständigt utvärderar sina metoder men att det krävs ett större projekt än så för att förstå var problemen finns.
– Det är omöjligt att utveckla verksamheten samtidigt som man har näsan nere i det arbete som sker på en daglig basis, säger Lundqvist.
Resursfördelningen inom polisutredningar rör flera olika frågor och kompetenser. På så sätt handlar problematiken till stor del om att förstå hur dessa fungerar tillsammans och var bristerna finns.
– Brottsutredningar är väldigt tvärvetenskapliga och rymmer många olika fält som juridik, organisationsteori och mycket mer. Forskningen blir på så sätt fragmenterad, och min utmaning är att ha en holistisk synvinkel på det hela, säger Joel Holmgren.
Bo Lundqvist menar att polisen generellt kan dra nytta av experter inom olika områden. Han utesluter inte att det kan bli fler samarbeten med forskare i framtiden.
– Vi är för dåliga på att vända oss till vetenskapen för hjälp. Problemet har till stor del varit att vi inte vänt oss till forskningen. Vi måste bli bättre på det och fråga oss själva vem som kan det vi själva inte kan, säger han.
