Trots långvarig lärarbrist kämpar lärarutbildningarna med låg genomströmning. Ungefär var tredje ämneslärarstudent hoppar av sin utbildning. Regeringen hoppas att ökat bidrag och mer lärarledd tid ska få bukt på problemet.
Läraryrket står inför betydande utmaningar. Samtidigt som bristen på behöriga lärare fortsätter att växa kämpar universiteten för att få studenterna att fullfölja utbildningen. Enligt en rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) hoppar 32 procent av ämneslärarstudenter av utbildningen. Det är dock svårt att få korrekta siffror på avhopp, eftersom inte alla studenter anmäler när de avbryter studierna. Riksrevisionen visar att endast 46 procent av lärarstudenter tar examen fem år efter att de inlett sina studier. För att försöka vända utvecklingen har regeringen utvärderat och planerat in ytterligare reformer i form av mer bidrag och ökad lärarledd tid.
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) är en alternativ väg till ämneslärarexamen. Utbildningen är till för de som är redan har ämneskunskaper på högskolenivå. På bara tre terminer kan KPU-studenter bli behöriga lärare för årskurs 7–9 eller gymnasiet.
För att locka fler till yrket erbjuds KPU-studenter som är över 25 nu högre studiebidrag. Normalt ligger studiemedlet på 13 592 kr i månaden, varav 4 120 kr är bidrag och 9 472 kr är lån. Däremot får KPU-studenter 9 116 kr i bidrag och 4 476 kr i lån.
Satsningen inleddes 2015 och involverade först endast de studenter som skulle lära ut naturvetenskapliga ämnen på gymnasienivå. Sedan 2018 inkluderas KPU-studenter i samtliga ämnen på grundskolenivå. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av det högre bidraget inom studiemedelssystemet. De har presenterat ny statistik som visar att incitamentet haft tydlig effekt på intresset för utbildningen.
– Syftet med KPU-satsningen var att locka fler till att vidareutbilda sig till lärare. Vår undersökning visar att ungefär 25 procent av de som börjar på KPU idag inte hade börjat utan det ökade bidraget, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.
Registerstudier visar att intresset för KPU har ökat med 7-10 procent sedan 2018 och att det höjda bidraget påverkat antalet ansökningar.
– Man uttalade i budgetpropositionen från 2015 att bristen på utbildade lärare inom vissa områden – som matematik, naturorienterade ämnen och teknik – är bekymmersam. Därmed bedömde regeringen att det krävdes extraordinära insatser för att stärka rekryteringsläget, säger Carl-Johan Stolt.
Lotta Olsson, studievägledare för KPU vid institutionen för utbildningsvetenskap på Lunds universitet, beskriver också ett tydligt ökat intresse för utbildningen.
– Vi får alltid väldigt mycket frågor om KPU och intresset har definitivt ökat de senaste åren, säger Lotta Olsson,
Utöver förändringarna inom KPU väntar ytterligare reformer som kan komma att påverka lärarstudenternas studietid. I regeringens budgetproposition för 2026 avsätts 820 miljoner till att förbättra skolan, däribland lärarutbildningarna. Reformen av lärarutbildningarna innefattar bland annat höjda antagningskrav, ett ökat fokus på kognitionsvetenskap och metodik samt extra resurser för att kunna höja den lärarledda tiden. Därtill föreslås även höjda ersättningsbelopp för lärar- och förskollärarutbildningarna.
Fredrika Lundgren är ordförande i Ämneslärarnas förening (ÄLF). Hon anser att förslaget är ett steg i rätt riktning.
– Just för oss som lärarstudenter så är den lärarledda tiden jätteviktig. Det är väldigt teoretiskt och abstrakt inom humaniora, vilket kräver nyanserade perspektiv och diskussioner. Just lektioner vid universitetet blir ett sorts metalärande för oss som studenter, det är ju det vi kommer göra i framtiden, säger hon.
Fredrika Lundgren ser positivt på mer lärarledd tid och tror att det kan öka motivationen.
– I vår förra delkurs snittade vi sex timmar lärarledd tid i veckan, det är väldigt lite. Det känns som en spegling av vilken kunskap som värdesätts högst. Att läraryrket har låg social status i Sverige blir tydligt, även på universitetet, säger hon.
Statistiken kring lärare och lärarutbildningen har länge varit dyster, men den nya rapporten om KPU sticker ut. Till skillnad från på ämneslärarprogrammet, fullföljer KPU-studenterna sina studier i mycket större utsträckning. Det höjda bidraget tycks vara ett steg i riktning mot både stärkt rekrytering och bättre fullföljning.
– Många KPU-studenter har, utöver sina tidigare studier, oftast även jobberfarenhet. Det finns en annan motivation och målmedvetenhet i hur de lägger upp sin studietid som gör att de väldigt sällan hoppar av, säger Lotta Olsson.
Samtidigt menar Fredrika Lundgren att ett liknande ekonomiskt stöd för programstuderande ämneslärare hade förbättrat även deras situation.
– Vi har en väldigt lång utbildning för ett yrke med låg status och då kan det kännas motstridigt att ta så stora lån. Höjda bidrag hade kanske kunnat göra det lite mer ekonomiskt fruktsamt att utbilda sig till lärare, säger Fredrika Lundgren.
Artikeln publicerades först i Lundagård #8 2025. Läs hela tidningen här.
