Under lucka 20 hittar vi en novell av Lundagårds Fredrika Andersson. Det blir en rörande berättelse om en försvunnen gran, lömska tjuvar och studenter som samlas i juletid.
Det är den första helgen i advent och julstämningen knackar på dörren. Lund har förvandlats till en julsaga iklädd kransar, lyktor och ljus. Längs kyrkogatans kultursten strömmar förväntansfulla familjer, studenter och pensionärer. Barnen sicksackar mellan skyltfönstrena för att spana in kandidater till årets julklappslista. När mörkret lägger sig ska den stora julgranen tändas på Stortorget och julen officiellt invigas.
Folket samlas på torget där luften osar av glädje, förväntan och brända mandlar. Det är svårt att föreställa sig vad som skulle kunna fördärva denna fridfulla julidyll. Men förvirring uppstår plötsligt. Musiken tystnar, pladdret från folket dör ut och en katastrof uppenbarar sig. Där den ståtliga granen brukar stå, ekar det nu alldeles tomt.
Panik bryter ut bland folkmassan, flera äldre svimmar av. Barn gråter medan deras handfallna föräldrar hjälplöst försöker trösta dem.
”Lystring!” utropar universitetsrektor Erik Renström, ”Detta är en tragedi som drabbat vår lilla stad, men tillsammans kan vi lösa detta.”
Rektorns ord samlar studenter från alla Lunds fakulteter som gemensamt ämnar lösa mysteriet med den försvunna granen. Julstämningens öde ligger nu i studenternas händer.
Läkarstudenterna springer ut på torget för att hjälpa de som svimmat av. De tar puls och blodtryck och lindar om en stukad fot. Psykologstudenterna ansluter sig för att hjälpa barnen att bearbeta sin sorg och säkerhetsställa att granens försvinnande inte orsakat något trauma.
Övriga studenter sätts i arbete för att hitta julgranen. Fysik- och matematikstudenterna räknar på hur tung granen är. Enligt deras kalkyl krävs minst 3 personer för att lyfta granen. Krimonologistudenterna teoretiserar att brottet måste ha skett nattetid, då granen är mycket tung och en flytt är tidskrävande, och att gärningsmannen troligen är en person med trasslig barndom.
Juridikstudenterna diskuterar den lagliga aspekten av granstöld. Samhällsvetarna flikar in och påpekar att julgransstöld är ett symboliskt brott. Möjligtvis syftar stölden till att kritisera julens kommersialisering eller samhällets orättvisa? Rösterna höjs bland studenterna och frustrationen är påtaglig.
”Vem kan ha motiv till detta grymma brott?” frågar en samhällsvetare. Han sparkar frustrerat till en snöboll som rullar iväg och fastnar i ett hjulspår på marken.
”Titta där!” utropar en kriminolog och pekar på hjulspåret, ”det kan vara bevis!”
Ingenjörerna är snabbt nere på marken och analyserar hjulspåren och markens lutning. De kommer fram till att spåren tillhör en lastbil.
Tillsammans följer studenterna hjulspåren som slingrar sig upp mot AF-borgen. Det blir uppenbart för studenterna att den försvunna granen är någonstans i AF-borgen. En vild debatt utbryter om vilken våning de ska undersöka först.
En vaktmästare med rödsprängda ögon dyker upp. Han gäspar högljutt och undrar vad det är som står på. Vaktmästarens trötta uppsyn indikerar att han har jobbat natt på borgen.
“Har du sett något suspekt här under natten?” frågar en av studenterna mannen, “Möjligtvis några grantjuvar?
Vaktmästaren skruvar osäkert på sig. Han vill helst inte bli indragen i detta spektakel. Tillslut medger han att han sett tre personer bära in ett stort objekt täckt med presenning. Han har även hört julmusik, kameraklick och skratt från tredje våningen.
”Det lät nästan som att det kom från Lundagårds redaktion”, mumlar vaktmästaren försynt. Studenterna har äntligen funnit en huvudmisstänkt! Tillsammans springer de upp för trapporna och stormar in på Lundagårds redaktion. Redaktörerna är just i fart med att sätta en stjärna i julgranens topp och häpnar vid synen av studenterna.
”Hur kan ni göra något så grymt?” utbrister en juridikstudent upprört.
Redaktörerna tittar skamset ner i marken och mumlar ett tyst förlåt. Det visar sig att redaktionen inte hade råd med någon egen julgran. Därför bestämde de sig för att stjäla granen från stortorget.
”Nog förtjänar väl alla att få fira en riktig jul”, uttrycker chefredaktören med myndig stämma.
”Men det är just det som är poängen!” utbrister en av studenterna, ”Hela Lund förtjänar att få fira jul, det är därför granen står där den står!” Redaktörerna tittar fundersamt på varandra. De skäms för sitt Grinch-liknande brott, men ingen ansats görs att lämna tillbaka julgranen.
”Ta nu med er granen och följ med oss, vi ska visa er att delad glädje är dubbel glädje”, insisterar studenterna.
Väl nere på Stortorget har psykolog- och läkarstudenterna fått alla att lugna ner sig. Folket jublar vid åsynen av den återfunna granen. Tack vare studenterna är julen räddad!
Redaktörerna får varsin kopp glögg i handen och trängs in bland den förväntansfulla folkmassan. De är alldeles överväldigade av euforin på torget och man kan se julglädjen tindra i deras ögon.
“Jag måste medge att detta spektakel är mycket trevligare än vårt deppiga firande på redaktionen”, säger chefredaktören. De andra redaktörerna nickar instämmande och tittar upp mot den glittrande granen.
Delad glädje visar sig verkligen vara dubbel glädje!
Nog fattade redaktörerna ett klokt beslut
I den lilla staden kan nu julen invigas tillslut.
Snipp, snapp, slut!
