Vilken utbildning leder till bäst – och sämst – lön?

- in Ekonomi, Karriär, Nyheter

45 000 kronor – så stor är skillnaden i medianlön beroende på vilken utbildning du har. Det visar lönestatistik från fackförbundet SACO. Hör här vad vinnaren och förloraren har att säga.

Utbildningen man valt spelar en avgörande roll i ens liv. Den avgör vad du kommer göra på dagarna, vilka människor du kommer lära känna och den lön du kommer tjäna. Lönestatistik från Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) visar att lönerna skiljer sig rejält beroende på vilken utbildning man har gått.

Medianlönen för utbildningarna i topp tio ligger i spannet 50 000-60 000 kr, med undantag för det högst avlönade yrket. För utbildningarna med sämst lön ligger inkomsterna i spannet  36 000-42 000 kr. 

I SACO:s statistik redovisas, utöver medianlön, även lönen för den 10:e och 90:e percentilen. En percentil anger inom statistik den procentandel siffror som är mindre än eller lika med det givna värdet, och visar alltså här att lönerna spretar olika mycket beroende på bransch. För personer med en utbildning inom ekonomi är skillnaden mellan lönen för den 10:e och 90:e percentilen hela 59 400 kronor. Minst löneklyfta återfinns bland audionomer med 11 700 kronors skillnad.

Utbildningar med hårdare konkurrens vid antagning ger generellt sett bättre löner. Samma korrelation finns mellan längden på utbildningarna och lönerna, där utbildningarna med högst löner oftast är längre än tre år.

Utbildningarna som leder till bäst lön

Läkarna är de stora vinnarna i statistiken med en medianlön på 81 500 kronor. Medianläkaren tjänar hela 22 300 kronor mer än andraplatsen naturvetare med sina 59 200 kronor. På tredje respektive fjärde plats hamnar civilingenjörerna samt utbildningar inom ekonomi med en medianlön på 58 725 kronor respektive 58 200 kronor. Systemvetare har 57 900 kr vilket är tillräckligt för en femteplats.

Linnea Briggner, ordförande
för Corpus Medicum.
Foto: Gustav Carlsson.

De som kan skatta sig lyckligast när det kommer till lön torde alltså vara de med en läkarutbildning på sitt CV. Räcker en god framtida lön som drivkraft? Inte enligt Linnea Briggner, språkrör för läkarnas studentkår Corpus Medicum, som menar att man måste ha mer än så.

Absolut, jag tror att man hoppar av utbildningen annars, säger Linnea Briggner.

Som läkare måste du också någonstans kunna och vilja arbeta med människor, lägger hon till.

Hon framhåller att lönerna må vara höga, men att vägen dit kan vara väldigt lång då det är ett långt program. Hon tillägger dessutom att resan inte slutar där.

Därefter är det väldigt lång tid innan du börjar tjäna vad man kan tycka är rimligt för en så pass lång utbildning. I och med att man ofta jobbar som underläkare först och sen AT-läkare och sen ST-läkare och sen specialistläkare, säger Linnea Briggner.

Utbildningarna som leder till sämst lön

På femte plats från botten finner vi utbildningar inom arbetsterapi med en medianlön på 39 000 kronor. Därefter kommer dietisterna och logopederna med 38 500 kronor respektive 38 400 kronor. Näst sämst lön har bibliotekarierna med 38 300 kronor och sist kommer audionomerna med 36 800 kronor i medianlön. 

Cecilia Laurell är ordförande i föreningen Audionomerna i fackförbundet SRAT. Hon menar att lönen är orättvis.

Vi tjänar för lite. Dels så är det en så pass lång utbildning, dels med den kompetens vi audionomer har. Sen är det så här att det är världens roligaste jobb och man får bidra med ökad livskvalitet för människor på daglig basis, men det borde vara en högre lön, speciellt då det idag är brist på audionomer i många delar av Sverige, säger Cecilia Laurell.

Cecilia Laurell, ordförande
i Audionomerna.
Foto: Max Laurell.

Hon framhåller att det är ett samhällsviktigt yrke och att behovet av audionomer kommer att fortsätta växa.

Hörseln är ju en grundförutsättning för att lära sig prata, lära sig ett nytt språk och även kunna ta del av undervisningen i skolan. Människor är också beroende av hörsel för att vara delaktiga i arbetslivet, delta i det sociala livet och bidra till samhällets utveckling, säger Cecilia Laurell.

Idag är det cirka 1,7 miljoner människor i Sverige som har en hörselnedsättning. Ungefär 700 000 uppger att de har hörapparater, det borde vara många fler. Hörselvård är oerhört viktigt för att förebygga demens, ofrivillig ensamhet och ohälsa, lägger hon till.

Corpus Medicums språkrör Linnea Briggner, som också representerar Lunds audionomstudenter, berättar att antagningen till audionomprogrammet på Lunds Universitet kommer att pausas. Den sista planerade antagningen är under höstterminen 2027. Hon lyfter att många universitetsutbildningar som ger låga inkomster inte lönar sig.

Det har väldigt mycket att göra med resursbrist för utbildningen, eftersom det är en liten utbildning också. Där kan jag passa på att nämna – både audionom, fysioterapeut, arbetsterapeut och liknande, om man kollar på SACO:s statistik så är (lönen red. anm.) inte värd din universitetsutbildning. Du tjänar inte in din universitetsutbildning, och det är ju såklart en trend vi gärna hade velat skulle vända. Det ska alltid vara värt att utbilda sig, säger Linnea Briggner.

Listorna är rangordnade efter medianlönerna där högst medianlön kommer först. Medianlön används istället för medellön då medellönen riskerar att förvrängas av extremvärden i statistiken, exempelvis en hög 90:e percentil.