En ny rapport från Saco studentråd visar att en av fyra studenter har en inkomst lägre än CSN fyra månader efter examen. Siffran har ökat med sju procent sedan 2022.
Saco studentråd publicerade nyligen rapporten Otrygghet efter examen där man konstaterar att en av fyra tjänar mindre än CSN fyra månader efter avslutade studier. Samtidigt som jobben sinar, söker sig allt fler till universiteten. Antalet inskrivna har ökat med 30 procent sedan 2022.
Colin Andersson, ordförande för Saco studentråd, tror att lågkonjunkturen är den främsta orsaken till utecklingen.
– Företagen har inte anställt lika många och i offentlig sektor har det varit prisökningar som gjort det svårt att anställa, förklarar han.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz skriver till Lundagård att han anser att arbetslösheten bland nyuteximinerade är ett stort problem.
”Det är därför det är så viktigt att knäcka lågkonjunkturen”, skriver han i ett mejl.
Hur lång tid det tar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig mellan utbildningar. Yrkesförberedande utbildningar ger generellt bättre förutsättningar för anställning jämfört med utbildningar som språkvetare, kulturvetare och kommunikatörer.
Enligt Colin Andersson är det arkitektstudenter som drabbas allra hårdast av arbetslöshet efter examen. Han förklarar att många av dem som har börjat läsa arkitektur de senaste åren inte har känt till den skyhöga arbetslösheten inom branschen.
– Vi tycker att studenter skall göra så medvetna studieval som möjligt. Om man verkligen brinner för en utbildning eller ett yrke så är det viktigt att man hela tiden bär med sig att arbetsmarknaden inom branschen kan vara tuff, säger han.
Johan Britz menar att det viktigaste för att komma in på arbetsmarknaden är att välja en utbildning som efterfrågas av marknaden.
”Sedan kan man alltid läsa till kompletterande kurser så att man blir en starkare kandidat i arbetsgivarnas ögon”, skriver arbetsmarknadsministern.
Fackförbundet Akavias undersökning Efter examen visar att allt fler fortsätter att studera efter examen som en följd av just arbetslöshet.
Enligt en undersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) påstår nästan hälften av alla unga att vad man utbildats för inte motsvarar det arbete man sedan får. Av dessa svarar 23 procent att de är överkvalificerade för sitt nuvarande jobb.
Att universitetsutbildade får jobb med lägre kvalifikation än de utbildats för riskerar att slå ut arbetssökande med lägre utbildningsnivå. Ytterligare en risk är att nyexaminerade inte får avkastning på sin utbildning.
– Det är en hyfsat hög andel som är kvar i ett lågkvalificerat yrke år senare. För individen blir det svårare att betala tillbaka sitt studielån och för statens del blir det mindre pengar som kommer tillbaka i skatt, förklarar Colin Andersson.
Bättre matchning av utbildningsutbudet och arbetsmarknadens efterfrågan skulle enligt Svenskt näringsliv leda till miljarder till staten genom ökad produktivitet och större skatteintäkter.
Saco studentråd föreslår att ett examensvillkor bör införas i a-kassan. Det skulle innebära att studenter omfattas av arbetslöshetsförsäkringen direkt efter avslutade heltidsstudier.
– Det absolut viktigaste för att öka den ekonomiska tryggheten är examensvillkoret.
Detta håller inte Johan Britz med om.
”Det är inte en bra idé. Man ska inte börja arbetslivet med att gå på bidrag. Då är ett påhugg eller en kompletterande kurs en bättre idé.” skriver han.
En undersökning från CSN visar att 45 procent av nyexaminerade har en dålig eller mycket dålig ekonomi efter studierna.
– Det är folk som har gjort allt rätt enligt samhället och sökt en utbildning. Sen, när de tagit examen och sökt femtio eller hundra jobb och knappt kan få en intervju, står de där helt utan någon slags ekonomisk försörjning och trygghet. Det perspektivet tycker jag verkligen behöver lyftas, avslutar Colin Andersson.
Artikeln publicerades först i Lundagård #2 2026. Läs hela tidningen i digitalt format här.
