Att fler universitetsanställda upplever hat och hot. Nu tillsätter regeringen en utredning för att stärka den akademiska friheten i Sverige.
Bakgrunden till utredningen är en allt tuffare verklighet för forskare. Trots att Sverige rankas högt internationellt vad gäller akademisk frihet, visar flera rapporter på en växande utsatthet. Som ett exempel uppger fyra av tio universitetsanställda i Sverige att de utsatts för hot eller trakasserier.
Samtidigt försämras läget för akademisk frihet globalt – inte minst i USA, där utvecklingen av regeringen beskrivs som ”oroväckande”.
– Sverige ska stå upp för akademisk frihet när andra länder nedmonterar den. Här ska forskare få vara fria, nyfikna och lite jobbiga, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L) på en presskonferens.
Utredningen ska analysera om dagens lagar och regler verkligen skyddar forskare och lärare tillräckligt – och om inte, föreslå konkreta förändringar. Stödet till forskare som utsätts för påtryckningar eller hot ska också ses över.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) välkomnar utredningen, men menar att regeringen missar studenterna.
– Studenters akademiska frihet behöver också skyddas. Det handlar om fritt kunskapssökande, frihet att ställa kritiska frågor utan att behöva vara rädd för repressalier från lärare, och rätt att organisera sig och få inflytande över sin studiesituation, säger Rasmus Lindstedt, ordförande för SFS i ett pressmeddelande.
Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, utses till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast 30 juni 2026.
Läs mer:
Forskare skakas av Trumps styre: ”En passande liknelse är Nazityskland”
