Morgonen den 13 juni läste lundastudenten Kian Garazhian om Israels bombanfall mot Iran under natten. En timme senare kom en notis och ett kort meddelande: hans ansökan om uppehållstillstånd för sina studier hade blivit avslaget.
– Det var: Hej! Här är svaret på din ansökan: avslaget. Mer information kommer via brev.
Några dagar senare låg i brevlådan tolv sidor som familjen gick igenom tillsammans. Stressen gjorde det svårt att tolka det byråkratiska språket.
– När vi läste förstod vi ibland inte riktigt. På ett ställe stod det att överklagan måste ske tre veckor efter att beslutet tagits, som vi förstod det., berättar Kian Garazhian.
Kian skickade direkt ett mejl till Migrationsverket med en vädjan om att så snabbt som möjligt få utmana beslutet.
– Jag skrev att jag gärna ville ifrågasätta, sedan en massa frågor, frågor, frågor. Inget svar.
En vecka senare kom istället ett brev från förvaltningsdomstolen i Malmö. Frågorna förblev obesvarade, men en överklagan hade gjorts i hans namn.
– Men någon kunde ju ha hackat min dator och skrivit till dem. Ett mejl är ju inget professionellt sätt att svara på ett avslag eller att överklaga på, säger Kian Garazhian.
Kian Garazhian flyttade med sin familj till Sverige från Iran år 2019, då han fick uppehållstillstånd genom anknytningen till sina föräldrar. När han tre år senare blev myndig förändrades omständigheterna och därmed villkoren. Han behövde söka nytt uppehållstillstånd, nu genom sina studier.
Migrationsverkets riktlinje är 90 dagars handläggningstid för ansökningar om uppehållstillstånd för studier. Kian väntade i närmare tre år på sitt beslut.
Under tiden påverkades både hans studiesituation och vardag. Varken CSN-stöd eller fritt resande var möjligt utan medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd.
– Det är ju en del av studentlivet såklart, att man behöver tänka på varenda krona man ger ut. Men jag kan inte ens, jag vet inte, åka till Helsingör, berättar Kian Garazhian.
Innan hans ansökan avslogs var kontakten med myndigheten ofta sporadisk och osäker. Vid ett tillfälle gick Kian personligen till Migrationsverket i Malmö för rådgivning kring hur en flytt skulle påverka hans ansökningsprocess.
–Personen tittade mig rakt i ansiktet och sa att ja, du kommer att bli utvisad. Det lägger ju extremt mycket stress på en person, säger han.
Efter det tillfället skrev Kian till Migrationsverket och bad om att få boka in ett möte för att mer utförligt prata med någon om sin ansökan. Två dagar senare fick han ett mejlsvar.
– Och där stod det: “Hej Khan”. Mitt namn är inte Khan.
Det efterföljande meddelandet, kortfattat och med flera ord felstavade, förklarade att inget sådant möte var möjligt framöver. Istället medskickades en länk till Migrationsverkets telefontider.
– Jag vill inte attackera någon individ. Jag förstår att systemet är väldigt krångligt och väldigt svårt. Men det är som att man inte får någon information på sex månader och sedan kommer all stress under en vecka, och sedan ett halvår ingenting igen, säger Kian Garazhian,
I Kian Garazhians utvisningsbeslut står det att han har möjlighet till studier, arbete och försörjning i Iran, samt att familjen kan överföra pengar om det skulle behövas. Själv ifrågasätter han påståendena.
– Det jag studerar i Sverige finns inte att läsa i Iran, och att föra över pengar är i princip omöjligt på grund av internationella sanktioner. Det känns som att texten är väldigt generell och inte alls tar hänsyn till min faktiska situation.
Kian ställer sig även kritisk till vissa av de individuella avvägningarna i beskedet. I bedömning av särskilt ömmande omständigheter, tidigare kallat humanitära skäl, vägdes artikel åtta i Europakonventionen mot statens intresse av en reglerad invandring. I Kians fall ansågs inskränkningen vara proportionerlig.
– Som jag förstår är den svenska migrationspolitiken viktigare än mina mänskliga rättigheter. Det är väldigt svårt att ta in, säger Kian Garazhian.
Trots det spända säkerhetsläget i Iran har Migrationsverket inte infört några verkställighets- eller beslutsstopp för utvisningar, en åtgärd som kan utnyttjas när det säkerhetsmässiga läget i ett land blir alltför svårbedömt eller oförutsägbart.
“Det är samma regelverk som tidigare, och det finns inga särskilda bestämmelser för iranska medborgare. Den som uppfyller de nödvändiga kraven kan beviljas uppehållstillstånd”, skriver migrationsverkets presskommunikatör Didzis Melbiksis i ett mejl.
Migration och studier
+- Personer med hemvist utanför EU- eller ESS-land som planerar att studier i Sverige mer än tre månader måste ansökan om uppehållstillstånd.
- Det går inte att få uppehållstillstånd för studier innan studieavgiften betalts.
- För uppehållstillstånd för studier krävs att utbildningen är på heltid.
- Lärosäten har en skyldighet att medela migrationsverket om händelser som kan påverka någons uppehållstillstånd.
- Studenter måste fortfarande upfylla kravet på försörjning för att få uppehållstillstånd.
Sedan juni har strösysslorna för Kian varvats med påbörjandet av en asylprocess, som har inneburit att han kunnat stanna i Sverige trots utvisningsbeskedet. Under sommarmånaderna har han därmed trots osäkerheten kunnat uppnå en känsla av normalitet.
Men då och då framträder gränserna för det juridiska ingenmanslandet.
–Vart man än går så ser man det, och man tänker alltid på det. Jag gav blod igår, det tog väldigt mycket tid för jag har inget svenskt ID, berättar Kian Garazhian.
Även den oroande utvecklingen i Iran gör sig påmind i vardagen.
– Jag blir ganska ledsen när jag tänker på det. Jag skulle spela något datorspel med min kusin och han sa nej, det finns ingen ström just nu.
Tyngden av utvisningsbeskedet lättas av att inte behöva bära den ensam. Redan i juni uppmärksammades Kians fall i media, och en stor ansamling nära och kära har ställt sig bakom honom med hjälp och råd.
– Många har skrivit till mig, och jag har fått väldigt mycket stöd från vänner och familj. Alla människor som har skrivit, hjälpt, varit där. Dem är jag extremt, extremt tacksam för.
Texten publicerades först i Lundagård nummer 5 2025. Läs tidningen digitalt här.
