Studenter står idag inför många utmaningar: Kårernas finansiering skärs ner med över en tredjedel och svenska lärosäten har minst lärarledd tid i hela Europa. Lundagårds reporter träffar högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) för att diskutera några av studenternas största frågor.
Under onsdagen besökte gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Lunds universitet. På förmiddagen har hon träffat rektor Erik Renström och fått se bland annat Humanistlaboratoriet, därefter bär det av mot Raoul Wallenberg-institutet och ESS. Under promenaden mellan SOL och Stortorget har hon dock tid att prata med Lundagårds reporter.
Svenska lärosäten har minst lärarledd undervisning i hela Europa, i snitt bara 11 timmar i veckan. Lotta Edholm ser allvarligt på situationen. Hon lyfter att regeringen genomför och planerar ett antal riktade satsningar mot vissa prioriterade områden. Särskilt lärarutbildningen har framhållits av regeringen som ett prioriterat område.
– Det är jättebekymmersamt och det är därför vi nu ökar anslagen till själva utbildningen. Vi började med civilingenjörsutbildningarna och sen kom de samhällsvetenskapliga och de humanistiska. Nu inför nästa år så gör vi satsningar på de konstnärliga utbildningarna. På lärarutbildningen är ju det här särskilt anmärkningsvärt, säger ministern.
Varför inte bara ge mer pengar till universitetet istället för att ha riktade insatser?
– Det är viktigt att göra riktade satsningar för att se till att man inte bara tar in fler studenter, utan att man faktiskt också ser till att de studenter som man tar in på lärosätena får en bra utbildning. Där är lärarledd undervisning jätteviktigt, säger Lotta Edholm.
att svenska studenter får så lite lärarledd tid.
Foto: Laura Lyall Folkman
Något som har lyfts som en orsak till att man har så lite lärarledd tid vid svenska lärosäten är det så kallade produktivitetsavdraget. Det innebär att anslagen till myndigheter inte höjs för att fullt ut täcka för kostnadsökningar. Tanken är att produktivitetsavdraget ska få myndigheter att effektivisera sin verksamhet för att spara pengar, ett besparingskrav som Lotta Edholm tycker är viktigt.
– Jag tror att det är nödvändigt.
– Annars skulle utgifter för administration framförallt kunna öka väldigt mycket. Så det är nog ganska bra att man alltid har ett sparbeting som man sedan kan lägga ytterligare pengar utöver, säger hon.
Produktivitetsavdragets kritiker menar dock att det är svårt att effektivisera undervisningen på universitet och högskolor på samma sätt som andra verksamheter. Snarare, anser de, att sparkravet leder till att man tvingas dra in på på kärnverksamheten, till exempel genom att ha färre föreläsningar eller större klasser.
– Den risken är absolut rätt stor, men det är därför vi också satsar på mer lärarledd tid. Men det är en avvägning och den är ganska svår, säger Lotta Edholm.
En annan fråga som diskuterats flitigt i studentsammanhang är den minskning av studentkårernas finansiering som föreslås i regeringens budgetproposition. Anslagen till studentkårerna skärs ner med mer än en tredjedel, från 55 miljoner kronor per år till 35 miljoner kronor per år.
– Det var ju en tillfällig satsning på grund av covid, eftersom man fick väldigt mycket nya arbetsuppgifter när studenter tvingades sitta isolerade i sina studentrum och man kunde inte ha undervisning på samma sätt som tidigare. Det var en tillfällig satsning som nu återgår till det som det var innan, säger Lotta Edholm.
I förhållande till hela statsbudgeten är minskningen av anslagen till studentkårerna en mycket liten besparing. 20 miljoner kronor är ungefär 0,013 procent av de totala utgifterna som föreslås i budgetpropositionen. Att man skulle tänka om och ge mer pengar till kårerna är dock inte aktuellt.
– Många bäckar små skulle till slut urholka statens budget. Sveriges förenade studentkårer är inte den enda verksamheten som vill ha pengar från staten eller skattebetalarna, säger Lotta Edholm.
– Ett skäl till att man tar hela budgeten i ett sammanhang i Sveriges riksdag är just för att man inte ska kunna bryta ut vissa delar utan att samtidigt ha finansiering för just den delen, lägger hon till.
Lunds universitets studentkårers ordförande, Teo Houmann, argumenterar dock i Sydsvenskan att kårernas finansiering är otillräcklig. Houmann påpekar att man i en statlig utredning redan 2008 kommit fram till att kårerna behöver minst 310 kronor per student för att kunna genomföra sitt uppdrag. Efter sänkningen kommer kårerna endast få 100 kronor per student.
Tror du att studentkårernas finansiering är tillräcklig?
– Det är jättesvårt att säga. Den typen av tankar kan man ha om all verksamhet. Är det tillräckligt i förhållande till de uppgifter som man har eller som man anser sig ha. Det är klart att vi alltid kan satsa mer pengar på massa olika viktiga områden och studentinflytande och studentverksamhet är ju sådana viktiga områden, men jag vågar inte lova mer pengar här och nu, säger Lotta Edholm.
Högskole- och forskningsministern är övertygad om att kårerna, trots den minskade finansieringen, kommer att kunna fortsätta sin verksamhet. Hon påpekar dock att studenter behöver dra sitt strå till stacken.
– Det är en superviktig verksamhet och då gäller det också att studenterna förstår det.
– Även om man inte har några problem nu, måste man solidariskt vara med i kåren, säger Lotta Edholm.
