Ökat fokus på ämnen snarare än kurser, stärkt likvärdighet och minskade möjligheter till ”taktikval” – det är vad regeringens tillsatta gymnasieutredning ska undersöka.
Den 17 november höll regeringen en pressträff där beslutet att utreda införandet av en ”fullständigt ämnesutformad gymnasieskola” presenterades. Bakgrunden till beslutet är vad regeringen och Sverigedemokraterna anser vara en bristande struktur i den nuvarande kursutformade gymnasieskolan. Kritiken riktas främst mot att utbud och utformning av utbildningarna kan skilja sig lokalt.
Enligt gymnasie- och högskoleminister Lotta Edholm (L) är målet att göra gymnasieskolan mer enhetlig nationellt. Genom ämnesutformade utbildningar och fastställda ”kurspaket” för vardera utbildning ska gymnasieprogram se likadana ut landet över.
”Det skapar förutsägbarhet och tydlighet. Arbetsgivare, högskolor och universitet ska kunna veta vad de kan förvänta sig av en student eller nyanställd med gymnasieexamen”, säger Lotta Edholm under pressträffen.
I och med gymnasiereformen 1994 infördes en kursutformning i svensk gymnasieskola, där kurser betygsatts separat inom gymnasieprogrammen. Så sent som 1 juli i år verkställdes kontrasterande ämnesbetyg där en helhetsbedömning leder till ett slutgiltigt betyg, snarare än betyg i enskilda kurser.
Under pressträffen och i det efterföljande pressmeddelandet på regeringens hemsida framhölls särskilt antalet kurser som problematiskt. Skolverket är ytterst ansvariga för kursutbudet som idag består av ungefär 700 ämneskurser, ämnesfördjupningar och individuella val.
Främst två aspekter ser regeringen och Sverigedemokraterna som oroande gällande förberedelser för vidare studie- och yrkesliv: taktikval och icke-programanpassade kurser inom gymnasieprogrammen.
”Vi ser att elever gör taktikval genom att välja lättare ämnen för att nå högre betyg, på bekostnad av deras kunskapsutveckling. Universitet och högskolor vittnar om nya studenters bristande läs- och skrivkunnighet, vilket ytterst drabbar studenterna”, säger Lotta Edholm under pressträffen.
Tidöpartiernas förhoppning är således att ett snävare och mer programanpassat ämneskurs-paket ska minska möjligheterna för taktikval och göra elever mer förberedda som för vidare studier och arbetsliv.
”Vi ser idag elever som läser naturvetenskap men som riskerar ta studenten utan behörighet till civilingenjörsprogrammet.”, svarar Lotta Edholm, i ett mejl till Lundagård.
En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur den nuvarande gymnasieskolan, så även den anpassade gymnasieskolan, kan fullständigt ämnesutformas och bli mer enhetlig nationellt. Men vad denna enhetlighet kommer innebära i praktiken och hur den individuella valfriheten kommer begränsas kan gymnasie- och högskoleministern inte svara på i nuläget.
”Självklart ska man få fortsätta välja gymnasieskola och gymnasieprogram, men utbildningen ska vara likvärdig över landet och innehållet i de specifika programmen ska vara relevant. Exakt hur det ska utformas är något som utredningen får lämna förslag på, vilket regeringen sen ska ta ställning till.”, konstaterar Lotta Edholm.
”Målet är att gymnasieeleverna ska kunna nå längre och djupare i sin kunskapsutveckling och på så sätt bli bättre förberedda på det som väntar, oavsett om det är högre studier eller arbetsliv.”, fortsätter hon.
I dagsläget är det kommunala huvudmän som bär ansvaret för utbildningen i kommunala gymnasieskolor. Det finns även krav på samverkan mellan olika kommunala huvudmän, för att lokalt erbjuda så likartade och högskoleförberedande utbildningsplaner som möjligt.
Utredningen ska däremot se över sådana samverkanskrav för även enskilda huvudmän, som styr över privata- och friskolor, i syfte att utjämna skillnader mellan kommunala och privata aktörer. Utöver detta ska beslutsordningen mellan riksdag, regering och Skolverket utredas.
”Elever ska kunna få en utbildning av hög kvalitet oavsett var i landet de bor och oavsett vilken huvudman som ansvarar för utbildningen”, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna under pressträffen.
Den särskilde utredaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, förväntas redovisa resultaten av utredningen senast 9 december 2027.
