Bara 1,6 procent röstar: ”Vi representerar studenterna”

1,6 procent. Så stor andel av studenterna röstade i det senaste valet på en av universitetets största kårer. Lundagårds granskning av kårvalen vid LU visar att valdeltagandet skiljer sig stort mellan kårerna, men oftast är det lågt. Är studenternas representanter verkligen demokratiskt legitima?

Kårerna är studenternas demokratiska representanter. Det säger både lagen och kårerna själva. Men hur representativa är de egentligen? Lundagård har granskat kårvalen – både valdeltagandet och antalet kandidater till kårernas högsta beslutande organ, fullmäktige.

Resultatet av Lundagårds granskning visar att endast drygt 2 500 av Lunds universitets cirka 31 000 helårsstudenter röstade i sin kårs senaste val. Detta motsvarar bara cirka åtta procent av studenterna. Granskningen visar även att flera kårer hade färre kandidater till fullmäktige än vad det fanns poster.

Det finns nio kårer vid Lunds universitet, en för varje fakultet. De allra flesta studentkårer har ett fullmäktige, som är kårens högsta beslutande organ. Lunds kårers fullmäktige har mellan 14 och 27 ledamöter och upp till tio suppleanter. Dessa väljs årligen vid val där alla kårens medlemmar har rösträtt.

Representanter från kårerna är med vid all beredning och alla beslut på universitetet som påverkar studenterna. Allt från vilka som anställs av universitetet, till kursupplägg, litteraturlistor och examinationer.

Kårerna med högst valdeltagande är Juridiska Föreningen (JF) och Medicinska Föreningen (MF), med ett valdeltagande på 36 respektive 15 procent. Till skillnad från andra kårer består dessa till mycket stor del av studenter vid endast en utbildning. I JF:s fall juriststudenter och i MF:s fall läkarstudenter. Den kår med högst valdeltagande som representerar flera olika och ungefär jämnstora utbildningar är Teknologkåren (TLTH) med 11,5 procents valdeltagande.

För Lunds naturvetarkår (Luna) var valdeltagandet omöjligt att fastställa korrekt då kåren inte kunde ta fram den aktuella informationen. Kårens fullmäktigeledamöter utses av de fem studieråden. På rådet för naturgeografer och geologer angavs att ”20-30” personer röstade. För kemisternas studieråd angavs inga uppgifter alls.

Samhällsvetarkåren (SAM) är kåren med det lägsta valdeltagandet. Av 4592 röstberättigade medlemmar var det endast 74 studenter som röstade i deras senaste fullmäktigeval. Detta innebär ett valdeltagande på drygt en och en halv procent. Hos kåren med näst sämst valdeltagande är det tre gånger större. Lukas Schultz, ordförande för Samhällsvetarkåren, menar att det är något som kåren har brottats med länge.

– Vi har ju ett ganska lågt valdeltagande. Om man är helt ärlig, för lågt. Och det är jättetråkigt.

Lukas Schultz pekar på flera anledningar till siffrorna, bland annat karnevalen som drar studenternas engagemang, minskat ekonomiskt stöd från staten, en ordförande som hoppade av i september förra året och en ny fullmäktigeprocess.

– Det [valdeltagandet reds.anm] skulle kunna vara mycket bättre. Det finns anledningar till att den är så låg, men det är inte något som kan rättfärdiga det.

Enligt Högskolelagen ska studentkårer representera studenterna. Vi frågar Lukas Schultz om han anser att Sam representerar alla sina 4592 medlemmar när endast 74 röstade.

– Det är helt ärligt inte jätterepresentativt att det är så lågt valdeltagande. Det är ganska tråkigt och det är någonting som man behöver göra någonting åt. Det känns inte representativt nog, så kan vi säga.

Sedan ångrar han sig, och menar att kårens legitimitet också grundar sig i utbildningsbevakningen som utförs av kårens utbildningsutskott.

– Där sker vårt vardagliga och operativa arbete. Så jag kan med stolthet och 100 procents säkerhet säga att vi representerar studenterna, säger han.

En ytterligare anledning till det låga valdeltagandet, enligt Lukas Schultz, är de många programföreningarna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Lukas Schultz är glad för föreningarnas framgång men menar att det får kåren att hamna i skymundan. Han säger att kåren har stora problem med rekrytering och synlighet.

Lundagård har pratat med tio studenter på Campus Paradis, där de flesta av Sams medlemmar håller till. Ingen av dessa visste om att det nyligen varit val till fullmäktige och har därför inte röstat. Majoriteten var också osäkra på om de var medlemmar, däribland psykologstudenten Albin Lilius.

– Nej, jag har inte röstat, jag visste inte att det hade varit val, berättar han.

Lukas Schultz beklagar detta och menar att det är naturligt för studenter att engagera sig. Enligt honom handlar det om vem som snappar upp det engagemanget.

– Vi måste bli bättre på att nå ut, men man bör även ta det intresset själv och göra något med det. Engagera dig i kåren! Det är jättemånga som inte tar den möjligheten och det påverkar bara studenterna själva i slutändan.

TLTH har avsevärt bättre valdeltagande, 11,5 procent. Detta trots att de precis som Sam samsas med andra studentföreningar på campus. Aron Allen, ordförande för TLTH, tycker att det känns roligt, men är ändå inte nöjd.

– Det är ju en väldigt liten del av studentpopulationen och våra medlemmar, så vi hade väldigt gärna fått upp det ganska mycket mer. Men det är väl ett kvitto på att vi gör någonting rätt.

Aron Allen berättar att kåren har flera metoder för att engagera medlemmar i valet. I samband med valperioden och under sin arbetsmarknadsmässa Arkad möter de studenter för att informera om valet. De arrangerar även tävlingar för att motivera studenter att rösta.

– De två sektionerna under oss där flest har röstat, både till antal och andel av sektionens medlemmar, bjuder vi på tårta. De får också bestämma bakgrundsbilden på medlemskorten en termin vardera, förklarar Aron Allen.

I likhet med Lukas Schultz menar Aron att åsiktsförankringen till stor del sker på andra sätt än genom just fullmäktigevalen. Aron lyfter TLTH:s Speak Up Days, där studenter uppmanas att tycka till om utbildingsfrågor som underlag för kåren.

– Det är en viktigare del i vår studentrepresentation, det underlaget används mycket mer för vad kåren ska tycka i olika frågor än vilka som sitter i fullmäktige. Men sen är det ju fullmäktige som beslutar om åsiktsprogrammet i slutändan.

Juridiska Föreningen är den kår som har klart bäst valdeltagande. 36 procent av studenterna röstar i deras val, mer än dubbelt så många som hos tvåan Medicinska föreningen. Ordförande Sofia Åhman är nöjd med siffran, men kommer inte sluta arbeta för en förbättring.

– Ett högt valdeltagande är viktigt för legitimiteten i studentrepresentationen och utbildningsbevakningen vi bedriver. Så det är jätteroligt.

Sofia Åhman berättar att JF sprider information om valet genom mailutskick, affischer, besök i klasserna och information i receptionen.

– Det är svårt att missa vad det är som pågår, och under den premissen har alla haft en ärlig chans att delta i valet, menar Sofia Åhman.

Kårerna vid Lunds universitet är en del av paraplyorganisationen Lunds universitets studentkårer (Lus). Kårerna representerar främst studenter gentemot fakulteterna. Lus representerar studenter gentemot universitetet centralt. Dessutom förhandlar de å studenters vägnar med kommun och region. På sin hemsida kallar de sig ”en samlad studentröst för Lunds universitets över 40 000 studenter”. Teo Houmann, ordförande i Lus, menar att frågan om hur kårernas fullmäktige utses främst är en intern fråga för varje kår.

Liksom Lukas Schultz menar han att kårerna har andra metoder för studentförankring än val.

”Att titta enbart på valsiffror i fullmäktigeval ger inte hela bilden av hur studenternas röst tas tillvara inom de olika kårverksamheterna”, skriver Teo Houmann i ett mejl till Lundagård.

Legitimiteten i beslutsstrukturen i Lus vilar på att varje kår har en representant som arbetar för att företräda sina studenter, menar Teo Houmann. Lundagårds granskning visar att så få som åtta procent av studenterna röstar för sina kårrepresentanter.

Not: Då Luna inte kunde lämna uppgifter om hur många som hade röstat bland studenter inom studierådet för kemi saknas dessa i röstsiffran. Luna angav att ”20-30” röstat inom studierådet för geologer och naturgeografer, därav att väljarsiffran är ett spann. Då Luna inte heller angav någon information om antal kandidater eller ledamöter från kemisternas studieråd har siffran tagits fram genom en kombination av de uppgifter som angavs och vad som kunnat utläsas ur fullmäktigeprotokoll.

Rättelse: I den ursprungliga varianten av texten stod det att Medicinska föreningen har 27+6 ledamöter i sitt fullmäktige, när de i själva verket har 21+6 ledamöter. Det innebär att de hade fler kandidater än platser. Dessutom stod det att Lunas fullmäktige utses av sex studieråd. Faktum är att två av studieråden nyligen har slagits ihop, varför det nu endast finns fem stycken.

Artikeln publicerades ursprungligen i Lundagård #4 2026. Läs hela tidningen här.