EU-toppar om EU:s klimatplan

- in Nyheter

Den Europeiska kommissionen la under namnet Den Europeiska Gröna Given nyligen fram en ny tillväxtstrategi. Lundagård har samtalat med Katarina Areskoug, chef för Europeiska kommissionen i Sverige, och Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentet i Sverige, om förslaget och dess konsekvenser, inte minst för Sverige.

Den 11 december 2019, la Europeiska kommissionen, under ledning av Ursula von der Leyen, fram en ny tillväxtstrategi för EU – Den Europeiska Gröna Given.

Kommissionen ansvarar för utarbetandet av lagförslag och implementering lagar. För att Den Europeiska Gröna Given ska gå igenom krävs att både Europaparlamentet, med dess 705 ledamöter (efter Storbritanniens utträde), och ministerrådet, bestående av medlemsländernas ministrar, röstar genom den. Den 15 januari röstade parlamentet genom en resolution om Den Europeiska Gröna Given.

EU-valet 2019 resulterade i ett skört parlamentariskt läge i jämförelse med tidigare val. Ser ni att det skulle kunna påverka Den Europeiska Gröna Given på något sätt?

– Bedömningen jag gör just nu är att det finns ett brett stöd i parlamentet för planen på det stora hela, men att det fortfarande finns viss osäkerhet i det mer finstilta som ännu måste mejslas ut. Ofta handlar det om finansiering, säger Markus Bonekamp.

Det huvudsakliga målet med Den Europeiska Gröna Given är ett klimatneutralt EU till 2050. Men kommissionen angav även en rad andra övergripande målsättningar när planen presenterades för parlamentet och rådet. Det inkluderar assistans till företag i utveckling och övergång till miljövänliga produkter, samt ett skydd för människor, djur och natur inom EU, genom sänkt förorening.

– Planen inkluderar alla sektorer av ekonomin. För att bli klimatneutralt till 2050 vill man göra EU-länderna mer energieffektiva. Man vill också sänka EU:s koldioxidutsläpp med åtminstone 50 procent till 2030. Ett exempel på ett steg man redan tagit i den riktningen är Plaststrategin, som ska minska mängden plastavfall i naturen, säger Katarina Areskoug.

För att nå målen kommer EU att införa en europeisk klimatlag. Lagarna som ska ingå är planerade att tjäna ett dubbelt syfte. Dels ska de juridiskt binda den politiska viljan så att regelbrott kan ställas inför domstol, dels ska de även göra det möjligt för EU att ge ut pengar för investeringar.

– Totalt planerar EU att åtminstone en billion euro ska läggs på investeringar under det kommande decenniet. Det kommer att göras både genom offentliga och privata investeringar, säger Katarina Areskoug.

Till exempel, planerar man jobba mot hållbara finanser, genom att synliggöra vad som investeras i. Man vill även ändra långivning från banker.

Ett uttryck för en ökad oenighet bland EU:s medlemsländer återsågs när Europeiska rådet röstade genom Den Europeiska Gröna Given. Då var alla medlemsländer på banan, förutom Polen som valde att hålla sig utanför. Polen är mer beroende av vissa fossila bränslen i relation till andra europeiska länder. Till exempel är 80 procent av Polens elproduktion beroende av kol.

Finns det någon plan för att stötta Polen i sin omställning?

– I början av januari introducerade kommissionen ”Just Transition Mechanism” som ska förse speciellt stöd till områden, sektorer och arbetare som påverkas av den gröna omställningen. Polen skulle kunna vara ett exempel där den kan användas. Planen är att åtminstone 143 miljarder euro ska investeras över en tioårsperiod, säger Katarina Areskoug.

Det finns de som argumenterar för att det finns en motsättning mellan tillväxt och klimatpolitik, hur ser ni på det?

– Det kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen vill visa med planen är att det går att ha tillväxt utan att öka klimatutsläppen. Sen ska man tillägga att om omställningen inte görs nu kommer de antagligen vara dyrare att genomföra och dessutom eventuellt för sent, säger Katarina Areskoug.

Hur kommer effekterna av Den Europeiska Gröna Given att påverka ett land som Sverige som redan är en nettobidragare inom EU? Kommer det leda till att kostnaderna ökar?

– Det kan ses som en investering. Det skulle till exempel kunna vara svenska företag som blir mottagaren av EU:s planerade investeringar, säger Markus Bonekamp.